FoU uppdelat på olika aktörer

Sverige är ett av de länder som investerar högst andel av brutto-nationalprodukten (BNP) i FoU. Endast Israel och Sydkorea lägger en högre andel av BNP på FoU.²⁰ Totalt utgör svensk FoU cirka 3,4 procent av BNP (år 2017), vilket motsvarar cirka 155,5 miljarder kronor. Sverige är därmed ett av få länder som överskrider det mål på tre procent som EU har satt upp i Europa 2020 strategin. Under åren 2007–2017, ökade svensk forskning och utveckling både i reella tal och som andel av BNP. Under åren 2011–2017 ökade främst den privata sektorns investeringar i forskning och utveckling, totalt med cirka 23 procent under perioden.

Den privata sektorn står för cirka 70 procent av investeringarna i FoU i landet och universiteten och högskolorna för cirka en fjärde-del. Den privata sektorns andel av forskningen är högre i Sverige jämfört med EU:s 28 medlemsländer, men ungefär på samma nivå som för hela OECD. I grafen nedan återfinns utgifter för FoU i Sverige perioden 2007–2017, exklusive finansiering av avtal om läkar-utbildning och forskning (s.k. ALF-medel). På den primära y-axeln återfinns summa investerad i FoU i miljoner kronor (mnkr). Den sekundära y-axeln visar FoU som andel av BNP. Där kan utläsas att

19 Eurostat 2020 (14 maj 2020): Real GDP growth rate – volume – Percentage change on previous year, https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-datasets/-/tec00115&lang=en; European Environ-ment Agency (14 maj 2020): EEA greenhouse gas – data viewer www.eea.europa.eu/data-and-maps/

data/data-viewers/greenhouse-gases-viewer; M. Andersson, S. Anokhin, E. Autio, O. Ejermo, N. Lavesson, H. Lööf, M. Savin, J. Wincent och H. Ylienpää: Det innovativa Sverige – Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext, Vinnova, 2013.

20 OECD (13 mars 2020): Research and Development Statistics: www.oecd.org/innovation/inno/

researchanddevelopmentstatisticsrds.htm.

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

70

andelen var stabil åren 2007–2015 (med undantag för finanskrisen år 2009). År 2017 ökade andelen FoU i förhållande till BNP från 3,25 till 3,40 procent.²¹

Figur 3.1 Utgifter för egen FoU efter sektor, vartannat år 2007–2017, 2017 års priser, mnkr

Källa: SCB: Statistikdatabasen Utgifter för egen FoU-verksamhet i fasta priser, mnkr efter sektor vartannat år.

Högskolornas intäkter uppgår till knappt 74 miljarder kronor

Det finns i dag 31 statliga universitet och högskolor, varav 4 är konst-närliga högskolor. Universiteten och högskolorna är myndigheter som hör till Utbildningsdepartementets ansvarsområde, förutom SLU som hör till Näringsdepartementets ansvarsområde. Utöver de statliga universiteten och högskolorna finns ett femtontal enskilda utbildningssamordnare (en förteckning över samtliga utbildnings-samordnare finns i betänkandets bilaga 2).²²

Högskolornas totala intäkter perioden 2008–2018 återfinns i dia-grammet nedan. Det totala intäkterna för svenska högskolor uppgick år 2018 till 73,9 miljarder kronor. Verksamhetsområdet ”Forskning och utbildning på forskarnivå” var det i största verksamhetsområdet

21 Statistiska Centralbyrån (13 mars 2020): www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/

utbildning-och-forskning/forskning/forskning-och-utveckling-i-sverige/pong/tabell-och-diagram/internationella-jamforelser/andelen-fou-utford-inom-olika-sektorer/.

22 SOU 2019:6, s. 85.

3,00%

3,20%

3,40%

3,60%

0 100 000 200 000

2007 2009 2011 2013 2015 2017

Privata icke-vinstdrivande sektorn Landsting och kommuner Statliga myndigheter Universitet och högskolor

Företag Andel av BNP

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

(41,6 miljarder kronor) och det nästa största var ”Utbildning på grundnivå och avancerad nivå” (28,4 miljarder kronor). Tillsammans stod dessa två verksamhetsområden för 94,6 procent av högskolor-nas totala intäkter.

Figur 3.2 Totala intäkter svenska högskolor 2018 uppdelat på verksamhetsområde (miljarder kronor)

Källa: Universitetskanslersämbetet.

Lunds universitet är landets största högskola

Intäktsposten ”forskning och utbildning på forskarnivå” visar på en hög koncentration av medel. Lunds universitet är landets största hög-skola, följt av Karolinska institutet och Uppsala universitet. Landets tre största högskolor står för knappt 40 procent av de totala intäk-terna. De tio största högskolorna står för 86,6 procent av intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå.

0,13

41,56

1,59 0,47 1,77 28,39 Beställd utbildning

Forskning och utbildning på forskarnivå

Fortlöpande miljöanalys

Uppdragsforskning

Uppdragsutbildning

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

72

Tabell 3.1 Fördelning av intäkter, forskning och utbildning på forskarnivå på svenska lärosäten

Lärosäte Summa forskning och utbildning

på forskarnivå (Tkr) Andel

Lunds universitet 5 784 919 13,9 %

Karolinska institutet 5 726 234 13,8 %

Uppsala universitet 4 881 834 11,7 %

Göteborgs universitet 3 851 743 9,3 %

Kungliga tekniska högskolan 3 126 243 7,5 %

Stockholms universitet 3 041 850 7,3 %

Chalmers tekniska högskola 2 635 071 6,3 %

Umeå universitet 2 358 825 5,7 %

Sveriges lantbruksuniversitet 2 323 557 5,6 %

Linköpings universitet 2 267 265 5,5 %

Övriga 5 564 349 13,4 %

Totalt 41 561 890 100 %

Källa: Universitetskanslersämbetet statistikdatabas.

Basanslagen står för mer än tredjedel av högskolornas intäkter

Som tabell 3.3 över intäkter till forskning och utbildning på forskar-nivå nedan visar står basanslagen (av regeringen till högskolorna till-delade statsanslag) till högskolorna för 16,0 miljarder kronor eller 36 procent av de totala intäkterna (år 2019). Det statliga forsknings-finansiärerna hanterar cirka 30 procent av högskolornas totala intäk-ter. Av de statliga finansiärerna är Vetenskapsrådet Sveriges största forskningsfinansierande myndighet räknat i förmedlade FoU-medel (5,2 miljarder kronor betalades ut 2019), följt av Verket för inno-vationssystem (Vinnova), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Forskningsrådet för hälsa, arbets-liv och välfärd (Forte). Statens energimyndighet förmedlade cirka 770 miljoner kronor år 2019 till landets högskolor för forskning och innovation på energiområdet.

Det största forskningsrådet är Vetenskapsrådet som står för cirka 12 procent av högskolornas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå.²³ Vetenskapsrådet arbetar med finansiering av forsk-ning, som forskningspolitisk rådgivare åt regeringen, finansierar

23 Vetenskapsrådet (22 september 2020): www.vr.se/.

23 SOU 2019:6, s. 85.

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

forskningsinfrastruktur samt arbetar med forskningskommunikation.

Vetenskapsrådet har traditionellt verkat främst inom grundforskning och verkar inom hela det vetenskapliga fältet.²⁴ De två andra statliga forskningsråden är Formas och Forte.²⁵ Formas lyder under Miljö-departementet och ska arbeta med behovsmotiverad forskning för hållbar utveckling inom miljö, areella näringar och samhällsbygg-ande. Forte lyder under Socialdepartementet och finansierar forsk-ning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd.

Tabell 3.2 Intäkter forskning och utbildning på forskarnivå vid svenska högskolor år 2019

Finansiär Värde (Tkr) Andel

Basresurs 16 038 059 36 %

Vetenskapsrådet 5 197 864 12 %

Organisationer utan vinstsyfte i Sverige 2 481 615 6 %

Ersättning för klinisk forskning 1 863 290 4 %

Wallenbergstiftelser 1 756 633 4 %

Företag i Sverige 1 362 321 3 %

Statliga universitet och högskolor 1 288 795 3 %

EU:s ramprogram exkl. ERC 1 197 168 3 %

Energimyndigheten 770 231 2 %

Organisationer utan vinstsyfte i utlandet 754 368 2 %

Statliga myndigheter exkl. universitet och högskolor 722 051 2 %

Forte 562 880 1 %

Övriga statliga myndigheter 489 403 1 %

Företag i utlandet 476 907 1 %

Övriga 4 627 090 11 %

Källa: Universitetskanslersämbetets statistikdatabas.

* Sveriges lantbruksuniversitet får till skillnad från övriga statliga lärosäten ett samlat ramanslag som universitetet själv fördelar till utbildning respektive forskning. Uppgifterna om intäkter per verksam -hetsområde i den ekonomiska statistiken bygger på universitetets redovisning av denna fördelning.

24 Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet.

25 Förordning (2009:1024) med instruktion för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Förordning (2007:1431) med instruktion för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

74

3.2.2 Investeringar i FoU sker huvudsakligen