1. VERKSAMHETSBESKRIVNING
1.4 A NLÄGGNINGSBESKRIVNING
Sjölunda avloppsreningsverk är beläget inom industriområdet vid oljehamnen i Malmö.
Anläggningens utsträckning omfattar ett område på 193 000 m2 som begränsas av recipienten Öresund, Sege å, SYSAV avfallshanteringsanläggning och Spillepengsgatan. Närmaste grannar till reningsverket är SYSAV avfallsförbränningsanläggning, SYSAVs anläggning för omhändertagande av farligt avfall samt Spillepengens avfallsupplag. Inga bostäder finns i närheten.
1.4.2 Reningsprocessen
Vattenbehandling
Den dimensionerande belastningen för Sjölunda avloppsreningsverk är 550 000 personekvivalenter vilket motsvarar en organisk belastning av 40 ton BOD7/d. Ett översiktligt flödesschema över verkets
reningsprocesser framgår av Figur 2. En sammanställning av teknisk data för de olika reningsstegen framgår av bilaga 1.
Figur 2. Flödesschema över Sjölunda avloppsreningsverk.
Vattenreningsprocessen består av mekanisk behandling, biologisk rening, samt slutpolering. Det mekaniska reningssteget inkluderar rensgaller, sandfång och försedimentering. Järnsulfat doseras för förfällning av fosfor. Biologisk rening av organiskt material sker till största del i en högbelastad aktivslamprocess för BOD-reduktion. Ungefär en sjättedel av flödet behandlas i en IFAS-process (integrerad biofilm/aktivslamprocess med rörligt bärarmaterial) för reduktion av organiskt material och nitrifikation. Kvävereningen i övrigt inkluderar nitrifikation i biobäddar åtföljt av
efterdenitrifikation med tillsats av extern kollkälla i en process med rörligt bärarmaterial.
Slutpoleringen sker i en flotationsanläggning där efterfällning av fosfor tillämpas med hjälp av polyaluminiumklorid.
Extern kolkälla kan sparas genom att nitrifierat avloppsvatten från biobäddarna recirkuleras till inloppet i ett av aktivslamblocken, där en fjärdedel av volymen drivs anoxiskt. Det nitrifierade rejektvattnet från slamavvattningsanläggningen leds in till en anoxisk zon i aktivslamblocken för att på så sätt även spara något av den externa kolkälla som behöver tillsättas till denitrifikationen.
Hantering av höga flöden sker med hjälp av regnvädersbassänger med utrustning för sedimentering.
Konceptet med regnvädersbassängerna på Sjölunda innebär att flödesbelastningen på verket kan begränsas till maximal kapacitet för den biologiska reningen. Vid flöden till verket som är högre än kapaciteten leds överskottet till en första bassäng via silar för avskiljning av rens. Härvid kan mindre regnskurar samlas upp i bassängen och återföras till reningsverket efter regnskuren. Vid större regntillfällen kan inte hela vattenmängden magasineras utan leds vidare till bassäng 2 som är utrustad med lameller för avskiljning av partiklar. I samband med att vattnet leds till bassäng 2 sker dosering av järnklorid och polymer för att förbättra avskiljningen av partiklar.
Förbiledning och bräddning
Vid höga inkommande flöden finns det möjlighet att förbileda det inkommande avloppsvattnet innan försedimentering, biolinjer, biobäddar samt efterdenitrifikation. Allt förbilett vatten leds ut genom utloppsledningarna. Kontrollen av utgående avloppsvatten från verket inkluderar därmed också allt förbilett och delvis renat avloppsvatten.
Förbiledning före gallren kan ske vid höga inkommande flöden med stigande nivåer innan rensgaller, nivån kan stiga både som en följd av en för hög hydraulisk belastning eller på grund av mycket inkommande rens som sätter igen något av rensgallren. Flödet som förbileds rensgallren går ut i
inkommande kanal till reningsverket och behandlas i efterföljande reningssteg. En uppskattning av volymen förbilett vatten görs.
Om inte regnvädersbassängerna fungerar som ämnat förbileds biolinjerna. Mekaniskt behandlat vatten leds i dessa fall direkt till utloppskulverten. Detta system kontrolleras automatiskt baserat på flödesmätningar före aktivslamanläggningarna. Gränsen för den hydrauliska belastningen till biolinjerna är normalt 4 400 l/s. Vid tillfällen för underhåll eller reparation av tillgängliga bassängvolymer sätts gränsen tillfälligt lägre.
Förbiledning av utgående mellansedimenterat vatten från halva aktivslamanläggningen kan även ske via en lucka direkt till utloppskultverten. Detta sker vid problem eller kapacitetsbrist, dels i
pumpstationen som lyfter avloppsvattnet från aktivslamanläggningarna in till flotationsanläggningen, dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet upp till biobäddarna.
Vid verket finns ett nödutlopp som leder direkt till Sege å och som förhindrar översvämning av reningsverksområdet vid extrema nödlägen. Nödutloppet står i förbindelse med utloppskulverten inne på reningsverksområdet och är utformat som ett fast skibord på en höjd av ca +2 m.ö.h.
Bräddningsnivån vid nödutloppet kan uppnås vid en kraftig uppdämning i utloppskulverten. Detta kan endast ske i kombination av mycket höga flöden och att utloppspumpstationen står stilla eller pumpar med begränsad kapacitet.
Slambehandling
Primärslam från försedimentering, överskottsslam från biologisk rening samt slam från
flotationsanläggningen vid verket behandlas i slambehandlingen. Avskilt slam behandlas genom förtjockning, rötning och avvattning.
Genom förtjockning minskas vattenhalten och slammets volym minskar påtagligt före efterföljande behandling. Primärslam förtjockas i gravitationsförtjockare och trumsilar. Överskottsslam förtjockas i silbandsförtjockare alternativt tillsammans med primärslam. Vattenfasen från förtjockningen
(slamrejektvattnet) leds tillbaka till inloppskanaler före förluftning/försedimentring.
Det förtjockade slammet leds till rötkammare där delar av det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden och biogas bildas bestående av energirik metan samt koldioxid. Rötningen sker vid en temperatur av ca 35-37 grader.
Det rötade slammet mellanlagras i tankar före avvattning i centrifuger. En polymer tillsätts till slammet före centrifugerna för bättre avskiljning och högre TS-halt på slammet.
Vattenfasen från avvattningen (rejektvattnet) behandlas i en satsvis biologisk reaktor (SBR) för nitritation innan det leds tillbaka till inloppskanaler före förluftning/försedimentering.
Det avvattnade slammet mellanlagras i en slamsilo före vidare transport till slamlager. Det finns två slamlager vid Sjölundaverket för mellanlagring då slammet inte får avsättas direkt. Regnvatten och eventuellt lakvatten från blandning och lagring återförs till reningsverket för behandling.
Kapacitet på respektive reningssteg
Aktivslamprocessen och flotationsanläggningen har utformats för att hydrauliskt klara flöden upp till 4 400 l/s (2 * qdim). Biobäddarna har dimensionerats för att klara flöden upp till 2 200 l/s (qdim) och denitrifikationsprocessen för 1600 l/s. Vid högre flöden leds överskottsvattnet direkt in i
flotationsanläggningen. Överskottsvattnet blir härvid behandlat genom biologisk och kemisk rening för långtgående BOD- och fosforavskiljning. Kvävehalten ut från reningsverket behöver dock inte bli högre eftersom inkommande kvävehalter är låga vid högre flöden. Flöden över 4 400 l/s förbileds efter försedimenteringen. Regnvädersbassängerna ska dock förhindra att flödet överstiger 4 400 l/s.
Regnvädersbassängerna är dimensionerade att ta emot 3 600 l/s.
Rens- och sandhantering
Sjölundaverket är utrustat med renstvätt och sandtvätt. Tvättat rens består till stor del av fiber och plast och går till förbränning. För att SYSAV ska ta hand om det tvättade renset krävs ett lågt innehåll av lättnedbrytbart organiskt material samt hög TS-halt. Den tvättade sanden används för
anläggningsändamål.
Mottagning externslam
Externslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar med mera mottas vid Sjölundaverket för behandling. Slammet pumpas från sugbilar in i det som varit inkommande avloppskulvert innan nya inloppsanläggningen togs i drift. Till och med mars 2020 pumpades slammet in före den gamla rensgalleranläggningen. Sedan den nya rensgalleranläggningen drifttogs har externslammet pumpats in efter rensgaller, då den nya anläggningen är placerad uppströms externslammottagningen. Det finns möjlighet till provtagning i anslutning till mottagningssystemet.
Kemikaliehantering
Kemiska produkter används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk. Nedan ges en kortfattad beskrivning av de driftskemikalier som används kontinuerligt eller vid behov. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 3.
Användning av fällningsmedel erfordras för att uppfylla kravet på fosforavskiljning.
Fällningskemikalien, järnsulfat, tillsätts till avloppsvattnet i början av förluftningsbassängerna.
Produkten levereras som pulver och det upplöses i en speciellt utformad bassäng före doseringen.
I flotationsanläggningen finns utrustning som möjliggör tillsats av polyaluminiumkloridlösning för efterfällning av fosfor. Dosering av fällningskemikalie sker då halten av fosfor in till
flotationsanläggningen är hög och i samband med höga flöden då halten suspenderat material i utgående vatten annars riskerar att bli för hög.
Vid regnvädersbassängerna finns möjlighet att fälla med järnklorid och flytande polymer för att uppnå god avskiljning av suspenderad substans och organiskt material samt viss avskiljning av fosfor.
Polymer tillsätts vid förtjockning av slam i trumsilar och silbandsförtjockare samt vid avvattning av slam i centrifuger. Polymer tillsätts för att uppnå ett rejektvatten av tillräckligt god kvalitet.
Polymeren levereras som pulver i storsäck och upplösning av den sker före dosering.
Extern kolkälla, i form av metanol, tillsätts för att uppnå erforderlig denitrifikation. Metanolen levereras med tankbil och mellanlagras i tre slutna tankar. Dosering styrs genom vald COD/NO3-N kvot.
Natriumhydroxid (lut) används för pH-justering i den satsvisa SBR-anläggningen för
rejektvattenbehandling. Luten levereras med tankbil och mellanlagras i två slutna tankar. Dosering sker med hjälp av doseringspumpar som styrs genom kontinuerlig pH-mätning i SBR-tanken.
Skumdämpare har tillsats vid behov för att minska skumning i rötkammare vid instabil drift.
Ättiksyra har använts vid behov för att rengöra luftarmembran i ett av aktivslamblocken.
Energi och gasanvändning
Energibehovet vid Sjölunda avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler.
Elenergin till reningsverket levereras med 10 kV spänning. Elkraften distribueras till de olika reningsprocesserna i ett ringnät med transformatorer. En del av elkraften produceras i två
gasmotorer, genom förbränning av biogas från rötningsprocessen, varvid såväl elektrisk energi som värme produceras. Liten mängd el genereras från solceller på den nya rensgalleranläggningen.
Reningsverkets behov av värmeenergi för uppvärmning av lokaler och processer tillgodoses genom förbränning av biogas i en hetvattenbaserad pannanläggning, samt i gasmotorer på anläggningen.
Vid behov kan fjärrvärme från E.ON användas.
Förutom användning av producerad biogas i ovan nämnda gasmotorer och pannor, säljs biogas till E.ON för uppgradering och leverans till externt gasnät.
Hantering av avfall
Källsortering av avfall bedrivs vid Sjölundaverket. Avfallet sorteras i brännbart avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elektronikavfall, plastförpackningar och restavfall. Dessutom sker källsortering av kablar, rostfritt, skrot, kontorsavfall och hushållsavfall.
Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt särskild rutin. Det finns uppsamlingsfat för spillolja och fat för lösningsmedel placerade strategiskt i anläggningen. Det finns ett miljöskåp där insamling sker av kvicksilver, lysrör, sprayflaskor, syror, batterier, färgavfall, oljeavfall, m.m.