• No results found

ABB Assist AB, Ludvika Kort om verksamheten

In document Bra avfallshantering hos företag (Page 34-37)

Företaget är servicebolag åt 6 andra ABB-bolag i Ludvika (verkstadsindustri, tillverkning av högspänningsutrustningar). Företaget påbörjade arbetet med miljöledningssystem 1996 och innehar ISO 14001 certifikat sedan 1998. Avfallshanteringen ingår som en del i miljöledningssystemet.

Kontaktperson: Lars Ström, miljöchef, tel: 0240-78 21 35

Arbetssätt mm

Företaget sköter och samordnar olika serviceuppgifter, bland annat avfallshanteringen åt samtliga 7 företag inom industriområdet. Ansvaret för avfallet och sorteringen av detta ligger dock på producenterna, det vill säga vart och ett av företagen inom industriområ- det.

För 10–15 år sedan stod avfallscontainrar ”överallt”. Ett första steg var att sortera ut ved, trä och övrigt brännbart. Assist sköter idag de 25-talet miljöstationer som har anordnats för att underlätta källsortering och samordnar omhändertagandet av avfallet. Miljöstationerna finns inne i lokalerna och ingen har längre än 25–50 meter till en

miljöstation. Vilka fraktioner som sorteras vid de olika stationerna beror av produktionen. På de flesta miljöstationer sorteras i 8–10 avfallsfraktioner. Det finns ordentliga skyltar med namn på fraktionerna som skall sorteras i respektive kärl och det finns också exempel på vad som ingår i fraktionerna angivet på skyltarna. För att ytterligare underlätta för de anställda har en sorteringsguide (”uppslagsbok”) i form av ett häfte tagits fram.

Farligt avfall och skrot hanteras med truck. Flytande avfall (farligt avfall) sorteras inte vid dessa stationer utan kräver separat hantering. Företaget har retursystem för pallar, cipax-behållare och tonerkassetter.

Entreprenörer som gör tillfälliga jobb inom industriområdet får egna containrar, t ex vid byggprojekt. Kemikalierester, t ex lösningsmedel och färger, får inte lämnas utan måste tas med ut från området igen av entreprenören.

Idag arbetar företaget framförallt med att förbättra avfallshanteringen på kontorssidan. Det är betydligt mindre mängder kontorsavfall än produktionsavfall. Man har också påbörjat ett samarbete med produktionsteknikerna för att beakta avfallsaspekterna redan i samband med nykonstruktioner.

Drivkrafter

Flera faktorer har samverkat till att arbetet kom igång: Omvärldskrav, ekonomisk vinning, koncernkrav och krav från tillsyns/prövningsmyndigheter.

I början av 1990-talet började ABB-koncernen att tillämpa interna miljöplaner och från och med 1995 har varje företag redovisat en årlig intern miljörapport till ABBs stab. Avfallsfrågorna har varit en del i detta.

34

Hinder och motkrafter

Motkrafter har egentligen inte förekommit. ”Ledningen har alltid varit med och då är det enkelt.” Företaget bedömer att man har haft draghjälp av källsorteringen av hushållsavfall som de anställda gör hemma.

Det är viktigt att miljöstationerna är snygga och prydliga. De som sorterar följer anvisningarna bättre då. Tydlighet är viktigt och därför finns det stora skyltar med sorteringsexempel vid varje insamlingsbehållare/container.

Skötselbehov och/eller andra arbetsinsatser

Samordning, interna transporter och att sköta de ca 25 miljöstationerna tar tid. Det är en hel avdelning som arbetar med detta. Kontakter med externa transportörer och

avfallsmottagare samt återrapportering till de olika ABB-företagen kräver också

arbetsinsatser. För att minska mängden farligt avfall transporteras tomfat till en iordningsställd plats för avrinning, vilket gör det möjligt att skicka faten som metallskrot i stället för som förorenade emballage. Denna verksamhet kräver också en del arbetsinsatser.

Utbildning och information

Nyanställda får introduktionsutbildning på sin nya arbetsplats. Företagen som Assist servar har ett faddersystem och faddern hjälper till med introduktionen och svarar på frågor. Den nyanställde får också en introduktionschecklista. I listan prickas det av vilka olika typer av aktiviteter och utbildningar den nye har deltagit i för att kunna följa upp att alla delar i introduktionen har fungerat. T ex ingår instruktioner om källsorteringen. Den avprickade checklistan sparas hos personalkontoret. Vid fasta tillfällen några gånger per år ges en centralt ordnad introduktionsutbildning för dem som nyligen har börjat. Vid dessa tillfällen tas avfallsfrågorna upp som en del.

Information ges ibland genom personaltidningen eller på arbetsplatsträffar. Kompe- tensbehovet bedöms dock inte vara så stort eftersom det finns exempel på hur man skall sortera vid miljöstationerna.

Avsättningsmöjligheter för sorterat avfall

Det finns avsättningsmöjligheter även om transporterna ibland blir längre än vad bolaget skulle önska. Stena-Gotthards är den entreprenör som tar hand om det sorterade avfallet.

Företaget går inte back på något av återvinningsmaterialen. Följande fraktioner sorteras avfallet i: Mjukplast (pressas till balar och blir bränsle), träavfall, brännbart avfall, kon- torspapper, olika fraktioner av metaller, plast samt well-/emballagepapp. Det osorterade restavfallet går till kommunens deponi och det avfallet räknar företaget med att snart kunna få bort helt.

Farligt avfall hanteras separat och det medför stora behandlingskostnader och en del avsättningsproblem. T ex är zinkoxid besvärligt. Ingen vill ta emot det. Tvättvatten som innehåller tungmetaller transporteras så långt bort som till Halmstad och bolaget undersöker möjligheterna att indunsta tvättvattnet i stället.

35

Fördelar och positiva effekter

Ekonomiskt är det en stor fördel. Det är dyrt att inte källsortera. Genom samordningen blir det dessutom billigare för varje företag, jämfört med om var och en skulle sköta sin egen avfallshantering. Företagen uppges ha tjänat mycket pengar genom åren på sorteringen. Det handlar om besparingar i storleksordningen 1 miljon kronor om året.

Den valda avfallslösningen ger personalen trivsel eftersom det är rent och snyggt. Kunder och andra besökare reagerar positivt och det skapar förtroende för produkterna som tillverkas (bl a säkerhetsanordningar för högspänningsutrusningar). Hur prydligt det är i lokalerna och ordningen och redan vid tillverkningen kan vara avgörande för att skapa detta viktiga förtroende.

Myndigheter och revisorer är nöjda, vilket gör att det inte blir anmärkningar vid inspektioner och revisioner.

Nackdelar och negativa effekter

Företaget ser inga nackdelar. Det har t ex aldrig varit problem med utrymmesbrist. Man förfogar totalt över ca 4,7 miljoner kvadratmeter. Det mesta av avfallshanteringen sköts inomhus. Miljöstationerna finns t ex inne i lokalerna.

36

Bilaga 5

Ericsson Radio Systems AB, Gävle

In document Bra avfallshantering hos företag (Page 34-37)

Related documents