Företaget tillverkar kretskort och innehar ISO 14001-certifikat sedan februari 1998. Kontaktperson: Jan Sjöblom, avfallsansvarig mm, tel: 021-17 93 00
Arbetssätt mm
Insamlingskärl för att sortera avfall i finns i verkstaden, kontor och pausutrymmen. Dessa är tydligt märkta. Kärlen är medvetet utplacerade nära arbetsplatserna. Enbart i verksta- den finns ca 100 kärl. Kärlen inne i lokalerna transporteras ut och töms i uppsamlingskärl på gården. Detta sköts av det städbolag som företaget anlitar.
Uppkommet avfall delas in i farligt- respektive återvinningsbart avfall. I återvinnings- bart avfall räknar företaget även in brännbart restavfall eftersom detta kan energiåtervin- nas. Den återvinningsbara delen sorteras i följande fraktioner: Returpapper, pappersför- packningar, plastförpackningar, elektronikskrot, metallskrot, toner, brännbart restavfall, lodpastarester och slagg från lödmaskiner. Komposterbart avfall sorteras inte som en egen fraktion utan ingår i det brännbara avfallet. Det blir mycket små mängder. Det finns pausutrymmen men inte någon restaurang/matsal på företaget.
På gården finns uppsamlingscontainrar för returpapper, pappersförpackningar, plast- förpackningar, elektronikskrot, metallskrot och brännbart restavfall. Tonerkassetter läggs i en miljölåda i kontorsförrådet. Hela kylpåsar för lodpasta skickas tillbaka till leverantö- ren för återanvändning. Medarbetarna på Logistik ansvarar själva för detta.
Farligt avfall läggs i behållare avsedda för detta. Varje behållare märks med texten farligt avfall, innehåll och deklarationsnummer och lämnas tillsammans med en ifylld deklarationsblankett i företagets miljörum. Om inget anges är det arbetsplatsens
operatörer som ansvarar för att det farliga avfallet transporteras till miljörummet. Tillgång till miljörummet fås via avfallsansvarig.
Avfallsansvarig bestämmer i samråd med miljösamordnaren i vilka fraktioner avfallet skall sorteras. Varje anställd ansvarar sedan för att sorteringen sköts och att företagets interna avfallsinstruktioner följs. Instruktionerna är datorbaserade. Avfallsansvarig lämnar kvartalsrapporter till miljösamordnaren över uppkomna avfallsmängder. För farligt avfall baseras mängderna på de uppgifter som medarbetarna anger i deklarations- blanketten som lämnas tillsammans med avfallet i miljörummet. För det övriga avfallet erhålls mängderna från avfallsmottagaren.
Aktivt arbete för att få ned mängden avfall har framförallt gjorts när det gäller det branschspecifika avfallet, t ex genom slaggåtervinning.
Drivkrafter
Arbetet med att införa miljöledningssystem startade 1996 med kartläggning av avfallet på varje avdelning inom företaget, som på den tiden var ett ABB-bolag. En intern avfallsplan utarbetades. Den innehöll källsortering och var uppbyggd ungefär som instruktionerna
40
idag. Arbetet startade på företagets eget initiativ inför certifieringen. Västeråsenheten var tidigt ute och övriga Flextronics enheter i Sverige har använt sig av Västerås-konceptet.
Hinder och motkrafter
Det fanns ett visst motstånd hos personalen i början mot sorteringen. Det hela upplevdes som jobbigt och tidskrävande. Det var också utrymmeskrävande och blev trångt i lokalerna när kärlen ställdes upp.
För att övervinna motståndet har kärlen medvetet placerats så nära arbetsplatserna som möjligt. Företaget har satsat på utbildning, ställt krav på personalen och redovisat hur uppställda mål har uppnåtts. Vid redovisningen har man använt sig av intern-TV, intranet, personaltidningen samt arbetsplatsträffar.
Skötselbehov och/eller andra arbetsinsatser
I stort sett allt avfall är torrt och medför inte så mycket rengöring av kärl etc. Genom att städbolaget sköter tömningen av kärlen krävs inte så stor arbetsinsats för företagets egen personal. Det handlar om att tömma sin egen papperskorg/sitt avfallskärl och för berörda operatörer, att emballera och deklarera farligt avfall. Farligt avfall hanteras inte av lokal- vårdspersonalen.
Den avfallsansvarige sköter bl a kontakterna med avfallsmottagarna och ansvarar för att endast godkända transportörer anlitas, att journaler förs, att avfallsbehållare är märkta, att avfallsdeklarationer och transportdokument arkiveras och att lokala instruktioner upprättas.
Utbildning och information
Den avfallsansvarige och miljösamordnaren deltar i både externa och interna utbildningar och sprider sedan kunskaperna vidare till t ex cheferna och vissa personer som behöver vara extra kunniga, t ex de som hanterar farligt avfall. Respektive chef utbidar/informerar sina medarbetare. Samtliga anställda genomgår regelbundet grundutbildning i yttre miljö. Nyanställda utbildas inom ramen för den allmänna introduktionsutbildningen på före- taget.
Information i miljöfrågor, inklusive avfallsfrågor, ges via intern-TV, intranet, personal- tidningen samt arbetsplatsträffar.
Avsättningsmöjligheter för sorterat avfall
Det har aldrig varit problem med att få avfallet omhändertaget. Det är däremot inte särskilt lönsamt för företaget att lämna sorterat avfall. Fyra olika mottagare av avfallet finns i dagsläget, det kommunala avfallsbolaget Vafab, Strålfors, ABB Support (för vidare transport av elektronikskrot till Stena Miljö och slagg till smältverk) samt IL Returpapper. (Det blir fem mottagare med Candor inräknat som tar emot små mängder kylpåsar för lodpasta och återvinner dem.) Det är lodpastan, tennslaggen och wellpappen
41
som ger en liten intäkt. Elektronikskrotet och kontorspappret går jämt upp med hämt- ningskostnaderna. Övriga avfallsslag medför kostnader.
Fördelar och positiva effekter
I stort sett går inget avfall till deponi. Personalen har blivit miljömedveten och engagerad och ställer egna krav. Det råder ordning och reda. Företaget kan leva upp till kundkraven, även hårda sådana. Det är lätt att svara på kundfrågor även om de är detaljerade.
Nackdelar och negativa effekter
Det tar tid och plats och kostar pengar, men det är ett litet problem i det stora hela. "Vi har valt ett spår och kör. Skall man vara bra får det kosta."
Det är framförallt kärlen som kostar pengar. I verkstaden finns ca 100 kärl som kostar ca 2500 kronor styck. Det är fyra gånger så många kärl som vid ett system utan käll- sortering. Lokalvårdkostnaderna ökar genom att städbolaget sköter tömningen i uppsam- lingskärlen på gården.