Företaget är en plastindustri och innehar ISO 14001-certifikat sedan 1999. Avfallsfrågor- na ingår i företagets miljöledningssystem. Företaget har fått miljöpris av Färgelanda kommun.
Kontaktperson: Ingemar Sundén, ansvarig för miljöledningsarbetet samt inköps- och underhållschef, tel: 0528-751 00, 751 75
Arbetssätt mm
Företaget tillämpar källsortering. En källsorteringsguide har tagits fram. Den har alla anställda fått. Avfallet sorteras i mindre kärl som sedan töms med hjälp av truck i con- tainrar. De mindre kärlen är utplacerade nära produktionsställena. Närheten är viktig för att sorteringen inte ska bli ett hinder i verksamheten (de anställda får betalt efter vad de presterar).
Arbetet startade för två år sedan. Man har använt en modell som heter ”Compass”. En grupp om ca 15 personer från olika avdelningar, t ex godsmottagningen och olika delar i produktionen, arbetade tillsammans under några dagar och fick komma med idéer och lösningar på ett givet problem. Uppdraget de fick var att minska avfallsmängden med 50 % och kostnaderna med 50 % samt att ett antal avfallsfraktioner skulle sorteras ut. Arbetssättet skapade eldsjälar och möjliggjorde att avfallsfrågorna belystes från många olika håll.
Företaget har ett märksystem för containrar och behållare som bygger på text samt olika färger för olika typer av avfall. Man sorterar i följande fraktioner: krymp- och sträckfilm, övriga plastförpackningar, wellpapp och kartong, blandpapper, metallskrot, kasserade plastartiklar för granulering, trä, kasserade plastartiklar för deponering samt osorterat avfall till deponi. Färgkoden för blandpapper är t ex blå och för wellpapp och kartong gul osv.
Farligt avfall sorteras i fraktionerna batterier, färgrester, oljetrasor, spillolja, lysrör, elektronik, tvättslam och ridåvatten.
Av företagets totalt ca 700 ton avfall per år återvinns ca 250 ton plastavfall i den egna processen. Man har minskat det osorterade avfallet som går till deponi från 1000 ton före införandet av källsorteringen till ca 250 ton idag. Att deponiresten ändå är så pass stor beror på kapacitetsbrist när det gäller förbränning. Plastavfallet har högt energiinnehåll, men det är svårt att hitta avsättning för det.
De investeringar som har behövt göras är några nya balpressar för plastfolie och papp. Företaget tjänar ca 400 000 kronor om året på nuvarande avfallshantering. ”Man måste våga satsa mycket pengar i början för att se pengarna rulla in senare.” Företaget har haft god nytta av uppgifter från Ragn-Sells som har gjort att man har kunnat räkna ut i förväg hur stora kostnadsminskningar man kan få vid olika grad av källsortering.
48
Drivkrafter
För två år sedan startade arbetet. Kundkrav och ekonomi var den viktigaste anledningen. Kunder är t ex Volvo och Saab. Företaget har haft draghjälp av att kommunen har infört källsortering (”röda och gröna påsar”). Miljöansvarig är idégivare och eldsjäl, liksom de som ingick i ”Compass-gruppen”. Deponiskatten har också påverkat källsorteringen.
Hinder och motkrafter
Ett hinder är svårigheterna att bli av med brännbart avfall. Företaget har som ett av sina mål att minska andelen plast som läggs på deponi. Det görs olika försök med granulering av materialet och diskussioner förs med företag i Tyskland om att ta emot och använda det. Det krävs en otrolig organisation och ställs mycket stora krav på de anställda för att klara av att separera alla olika plastmaterial vid produktionsbyten. En del produkter tillverkas det lite av och produktionsbyten sker då ofta. Det gäller att inte blanda samman olika plastmaterial i avfallshanteringen eller i granuleringsprocessen. Det hela är inte löst ännu.
Personalen sorterar jättebra. När det händer att avfall sorterats fel fotograferas ”missta- get” och bilderna visas upp på morgonmötet med frågan: ”Vad gör vi åt det här?” Personalen får själv föreslå lösningar. Det kanske saknas något kärl t ex. Alla anställda har en möjlighet att vara med och påverka miljön. Det går som en röd tråd genom hela verksamheten.
”För att övervinna hinder är det viktigt att idéer alltid tas emot positivt.”
Skötselbehov och/eller andra arbetsinsatser
Två personer är utsedda att tömma avfallskärlen i containrarna, en på varje skift. Det är personal från godsmottagningen och som kör truckar som sköter om det. De tömmer aldrig en felsorterad container. Felsorteringar fotograferas och åtgärdas. Företaget har inte behövt avsätta eller anställa någon extra person på grund av källsorteringen. Företaget bedömer att man i stället har vunnit tid på den här hanteringen jämfört med tidigare.
Utbildning och information
De flesta är vana vid att sortera hemifrån.
Samtliga anställda, ungefär 700 personer, har fått miljöutbildning. I den ingick avfalls- frågorna som en del. En person från Ragn-Sells samt ledningsgruppen ansvarade för utbildningen. Även de ca 15 personerna i ”Compass-gruppen” deltog med information om sitt arbete.
Vid avdelningsmöten ges avfallsinformation vid behov. Nyanställda får utbildning och uppföljningar och måluppfyllelser etc redovisas på en tavla mitt i fabriken. Det är viktigt att redovisa och fokusera på det som är bra.
Miljöansvarig uppdaterar sig genom skrifter från NV, Internet och information från Ragn-Sells bland annat.
49
Avsättningsmöjligheter för sorterat avfall
Företaget anlitar Traab för omhändertagande av farligt avfall och Ragn-Sells för övrigt avfall med undantag av papper som IL tar hand om. Det bedöms fungera bra. Problem finns med att hitta en vettig lösning finns när det gäller brännbart avfall.
Fördelar och positiva effekter
Det är ekonomiskt gynnsamt. Det är dessutom en förutsättning för att vara kvar på marknaden. Det ger bra försäljningsargument (hela miljösatsningen), det ger goodwill och man behöver aldrig göra några ”städningar” inför kund- eller studiebesök.
Just när det gäller avfallshanteringen kan alla anställda känna sig personligen delaktiga i förbättringar och framgångar eftersom alla är berörda.
Nackdelar och negativa effekter
Att det inte går att bränna upp det avfall som skulle kunna ge energi. I övrigt finns inga nackdelar.