”Vi vet fortfarande inte tillräckligt för att dra en slutsats om huruvida NPM påverkar vare sig negativt eller positivt. Till exempel har NPM sannolikt haft en positiv effekt på kvalitétsutveckling även om priset har varit en administrativ kostnad för personalen. Detta gäller även större fokus på uppföljning av kvalitét och prestationer som NPM har bidragit till”. (Blomqvist 2016, s. 57)
Det råder en delad uppfattning om huruvida respondenterna upplever att de får lägga den tid de känner att de behöver lägga på barnen. En förskolelärare som arbetat inom förskoleverksamhet på tre olika kommuner, nämner att det skiljer sig beroende på vilken kommun man arbetar på. Vissa upplever att de måste följa rutiner och tider och att det också bidrar till att man känner en tidspress och inte hinner ge barnen det de behöver. När pedagogerna ska iväg på möte och en annan ska ta över är det inte alltid barngruppen känner sig trygga med pedagogen som hoppat in, vilket leder till otrygghet i barngruppen. En annan pedagog som däremot känner att de följer barnens vilja och inte är styrda av ett schema, upplever att det är lättare att lägga den tid man vill lägga på barnen och att man hinner vara med. Mycket av respondenternas uppfattning går hand i hand med bemanning av resurser och också vilken roll man har. Två barnskötare inom fristående sektor påpekar att de får mer att göra inom barngruppen, som barnskötare och att de som arbetar mer med dokumentation ibland kan använda detta som en flykt från att arbeta med barnen i barngruppen. Andra menar på att man samarbetar i olika barngrupper för att avlasta varandra för att hinna med dokumentation till exempel. En förskolepedagog i fristående
32
verksamhet förklarar vidare hur arbetsbelastningen är när barngrupperna är fulltaliga och det då kan vara uppemot sex barn per pedagog. Detta upplevs som ett resultat av att verksamheten vill spara på
ekonomiska medel.
Förskolelärare 1 Kommunal:
Nej. Förmiddagar brukar oftast vara en sådan aktivitetstid att man ska hålla på med projekt och så. Det med utveckling och lärande blir i fokus under tiden. För att det är då barnen är som aktiv och pedagoger är som mest aktiv. Den tiden känns så kort, man ska hinna ha den tiden, man ska hinna äta lunch, frukost, hinna vara ute det blir mycket att hinna göra saker. Väldigt styrd, även om det inte ska vara så jättestyrd, det ska finnas rutiner, men det blir väldigt styrd. För att de inte kan äta lunch kl. 15, för de skulle det aldrig funka. Byta blöja och allt sådant ingår ju också i under den tiden. Tiden räcker tyvärr inte
t. ex. en av pedagogerna från annan avdelning komma och avlasta en annan barngrupp, så kan en av pedagogerna från den barngruppen gå iväg och avsluta sina uppgifter. De resurserna försöker man utnyttja, man tar inte in en vikarie till exempel för att en pedagog ska hinna med…
Barnskötare 2 Fristående:
För mig ja, men jag tror att vissa använder dokumentation som en flykt från barnen.
Barnskötare 3 fristående:
Vi har inte alla resurser för man kan inte springa överallt som lärare eller barnskötare för att förskoleläraren dokumenterar. Om jag måste jobba med en vikarie känner jag mig nästan själv för hon får inte hjälpa mig som en lätt grej som att byta blöja. Vikarie känner inte barnen kan inte namn, vet inte rutinen, det blir som jag har ett till barn. Man vågar inte säga något för chefen bestämmer och man ska bara lyssna och göra.
Förskolelärare 5 fristående:
Nej, det tycker jag inte. Vissa barn är ganska svåra/krävande för att de behöver en speciell relation från oss till de. Så att de känner sig trygg och så. Till vissa barn måste man förklara lite bättre om aktiviteter och när man lägger tid på de barnen som behöver den tiden, då få man inte glömma att det finns andra barn och de räcker inte tiden. Man kan inte lägga mycket tid på varje enstaka barn. Det är inte jämnfördelat, det behövs mer personal. I alla fall kanske till de barnen som behöver att man lägger mer tid på de, de behöver en extra personal.
På vår avdelning är det 16 barn och tre personal. Annars är det två avdelningar med 12 barn och två personal i varje. Man kan säga sex barn på en personal.
På grund av att det är en privat förskola. Tror jag att vår chef försökte spara pengar, så att det blir över för något annat kanske.
33
Den administrativa delen har en stor roll i förskoleverksamheten, den uttalade tiden för dokumentation är tre till fyra timmar i veckan. Denna tid fördelas sedan mellan förskolepedagogerna och barnskötarna. Det är i huvudsak förskolepedagogen som dokumenterar och fördelar ut denna roll mellan sig själv och barnskötarna. Utöver denna tid lägger man ner tid på dokumentation i verksamheten med barngruppen. Dokumentationen redovisas i de kommunala verksamheterna vidare till Nämnden på årsredogörelsen. Denna studie bekräftar i helhet att dokumentationen bidrar till något viktigt och att det kan användas när man ska följa upp och för att utveckla verksamheten vidare. Enligt Forsell & Ivarsson (2014) hjälper dokumentationen oss att samordna och styra samt lagra information och kunskap som sedan kan föras vidare och användas i ett annat skede ”Man spar detta inom det organisatoriska minnet” (s.180). En del barnskötare upplever att de för en mindre del dokumentation och att det till större del ligger på
förskolepedagogerna, medan andra upplever det som delat. Dokumentationen görs på olika sätt, allt ifrån bildtagning och beskrivning av det som händer i bildtagningens stund, till att skriva månadsbrev, till att sätta upp denna dokumentation på väggar för att visa det till barnen och dess föräldrar. Syftet med dokumentationen är att både barnen och pedagogerna får se utvecklingen av barnet och påverkan av olika moment i barnets utvecklig (Håkansson, 2016), vilket också bekräftas i denna studie.
Det som däremot upplevs problematiskt är när förskolepedagoger har behövt sitta hemma på privat tid för att hinna med dokumentationen och då inte fått befogat till att föra in detta som arbetstid. För den som inte gjort det, ifrågasätts av sin chef som påpekar att man inte uppfyllt sitt arbete. Detta leder vidare till att personal blir sjuka, frånvarande och till slut även säger upp sig. Vilket också bekräftas i
Försäkringskassans rapport (2018), som visar på att medarbetarna inom utbildningssektorn är en utav de yrkesgrupper med högst sjukfrånvaro samt att sjukfrånvaron blir högre när arbetsbelastningen ökar och man mister möjligheten till självbestämmande inom sin yrkesroll.
Förskolelärare 2 Kommunal
Oj, oj… Jag satt till och med hemma och gjorde sådant här klart. För att man inte hann på förskolan och det fick man inte ett skit för, kan jag säga (skrattar…) Man gjorde det för sin egen skull, för att man ville att det skulle bli bra och man ville ha tiden med barnen. Jag kände så att om jag gör det hemma, då har jag mer tid i barngruppen, vilket man mådde bättre av då hade man mindre stress.
Timmar… det var flera timmar i veckan i alla fall. Och du tänker att alla håller på flera timmar i veckan med det, då blir det ganska mycket tid, som går ifrån barnen.
Förskolelärare 3 Kommunal
På de andra kommunerna var det att de skiter i, det går i ditt uppdrag så gör dokumentationen hemma, bara för att hinna med i kap.
34
Det är många gånger jag har tagit hem och det togs av min fritid att göra dokumentationen på de gamla kommuner jag jobbade på. På de gamla ställen fick vi inga resurser, vi fick klara oss två på 22 barn. Man hinner inte med någonting, då tog vi hem arbetet och jobbade ihjäl oss. Jag fick chefen på mig, som skällde ut mig ” den nya dokumentationen ser jag inte, den dokumentationen har stått här i en månad. Var är nya?” Medan den här säger kommunen ”skit i det, barnen kommer först”. Så, det är väldigt olika. Och tack vare det blev det många frånvarande personaler, personal slutade, sjukskrivna.
Syftet med dokumentationen är att vi ska kunna granska något som har hänt. Detta kan liktydigas med Power (1996) som menar att vi lever i ett granskningsbart samhälle. Syftet med dokumentationen är att synliggöra barnen, se till att alla är med. Verktyget hjälper också till att man ser varje barn och att ingen lämnas utanför, då pedagogerna ska skapa ett underlag för samtliga barn. Det bidrar även till att
föräldrarna får se vad som händer i verksamheten. För pedagogerna bidrar verktyget till en utveckling av verksamheten. Dokumentationen bidrar till ett systematiskt lärande och med hjälp av denna får
pedagogerna en tydlig förståelse för de mål som ska nås och hur de ska nås. Dokumentationen bidrar även till att man kan följa ett mönster av utnyttjandet och införandet av läroplanen i verksamheten.
Enligt den intervjuade utbildningsdirektören ökades kraven på dokumentationen för verksamheten vid införandet av den nya reformen. Här var hennes roll att stötta förskolechefer och se till att Nämnden fick det de ville ha utav verktyget. Samtliga respondenter upplever att dokumentationen bidrar till det den syftar till. Det upplevs som en förenkling i arbetet att följa upp och reflektera. Verktyget bidrar även till skapandet av tankar och funderingar kring verksamheten. Vilket bidrar till att man kan följa upp om verksamheten svart på vitt och har möjlighet till reflektion. Samtliga respondenter är eniga om att man vid resursbrist på grund av t.ex. sjukdom alltid prioriterar barnen framför dokumentationen. Här hoppar i vissa fall chefen in som resurs om det saknas personal, alternativt att man slår ihop flera avdelningar för att hjälpas åt. Här skiljer det sig däremot från kommun till kommun där det för vissa kommuner visar sig vara striktare krav på att även dokumentationen ska utföras oavsett tillgängliga resurser, vilket i slutändan lett till att man tar med sig arbetet hem och utför den på privat tid.
Skolchef Fristående:
Det är för att man ska kunna se att man har ett systematiskt arbete i lärandet utifrån läroplanen. Annars har man ingen aning om vad det är man gör egentligen man vet inte heller vilka mål man ska nå och hur man ska göra. Så att det är det som det ska leda fram till så det blir ett bra lärande för barnen på förskolan utifrån läroplanen
Utbildningsdirektör Kommunal:
35
jag att min roll är att stötta förskolechefer i det här och att leverera till Nämnden, det Nämnden ville ha och vilket jag tyckte att de fick också.
Dokumentation ser jag väldigt viktigt utifrån den synpunkten att när jag ska göra min dokumentation om jag är förskolechef eller förskolelärare, så det viktigt att ha möjlighet för eftertanke för mig att göra det. Så jag lär mig någonting utav att göra min egen dokumentation. Sedan kan andra ha nytta av min dokumentation, jag kan ha nytta av andras dokumentation. Och dessutom är det så att Nämndes politiker är ansvariga för det som sker i kommunen, för de är det viktigt att få dokumentation och kunna följa den också.
Dokumentationen är jätteviktig. Det är viktigt med dokumentation och utvärderingar, men det får inte blir för mycket bara. Det ska finnas balans.
Barnskötare 1 Kommunal:
Ja, det klart. Exempelvis, när vi skriver ner barnens berättelser och kollar på video, så upplever vi att vi kan observera mer än då när vi spelade in video. Vi lyssnar på barnen och reflekterar och tänker ”aha, det var det hon menade då” typ på barnets språk/ på sitt sätt och då kan vi skriva ner mycket mer. Då till exempel när vi går nästa gång till skogen ska vi ställa andra frågor, som kan utveckla de ännu mer.
Dokumentationen hjälper oss ganska mycket, vi kan se tillbaka och se också vad vi har kommit fram till.
Den större delen av respondenterna upplever att man skulle kunna nå liknande resultat med lägre dokumentationskrav. Däremot ses dokumentationen som viktig både för framtida dokumentation och utveckling samt att det är roligt både för pedagogerna och barnen att följa upp. Det problematiska syftar sig till att man inte tilldelas tiden att slutföra dokumentationen. Om den tid som behövs fås, upplevs dokumentationen inte heller som svår. Den intervjuade skolchefen menar på att detta är en
tolkningsfråga. Detta överensstämmer med beskrivningen från Franzén, et al (2014), att läroplanen skall tolkas i olika instanser, och av olika personer, allt ifrån förskolelärare till föräldrar samt på en
organisatorisk nivå. Enligt skolchefen kan man tolka läroplanen på olika sätt och att dokumentationen inte alltid syftar till att pedagogen ska gå ifrån barnen för att föra dokumentationen utan att man tillsammans med barnen i barngruppen ska dokumentera, till exempel genom en bildtagning och en förklaring till vad som skett i stunden. Den intervjuade utbildningsdirektören har inte heller upplevt någon del utav dokumentationen som ”orimlig” eller överflödig och menar på att det är väldigt viktigt med dokumentation, men att det inte får bli för mycket.
Utbildningsdirektör Kommunal:
Jag upplevde nog inte att vi hade en hel onödig dokumentation. Det var inte orimligt med dokumentation.
36
Ja jag tror mer på tolkningen och att man gör det här med barnen. Det är ju barnens lärande och det är de som ska vara med i det här med dokumentation. Det handlar inte att du som pedagog ska springa iväg och sitta och dokumentera ensam i ett rum i en dator, utan du ska kunna ha dokumentationen tillsammans med barnen. T.ex. ta en bild och skriver en text samtidigt som någonting händer och sedan för in det i
dokumentation och för in det i systemet, då behöver det inte ta så mycket tid och då blir det också en enkel självklar förankring tillsammans med barnen.
Förskolelärare 3 Kommunal:
Det är lättare att följa upp, när man har dokumentation, att göra dokumentation är inte svårt. Det är jätteroligt, tycker jag. De jag jobbar med tycker också att det roligt. Då ser man barnets utveckling. Det är inte svårt, om man har den tiden, ja. Och den tiden finns på jobbet.
Barnskötare 3 Fristående:
Ja det tycker jag, antigen lite mindre dokumentation eller så öka lite mer på resurser så att det blir bättre balanserat och inte går på de som måste jobba ute med barnen hela tiden.
37
6. AVSLUTANDE DEL
”I detta avslutande kapitel sammanfattas studien med tankar och reflektioner kring resultat som framkommit. Därefter presenteras ett förslag för vidare forskning inom det studerade området.”
6.1 SLUTSATS
För denna studie har vi fokuserat på tre huvudområden. Nedan förklarar vi studiens slutsats inom respektive område.
Studien har visat på att yrket inte upplevs som deprofessionaliserat, däremot finns styrdokument för hur saker i arbetet ska utövas. För de respondenter som arbetat inom rollen en längre tid, upplevs en skillnad i att det blivit svårare att förstå rollen som förskolelärare till skillnad från när barnstudieutredningen låg till grund för verksamheterna. Vid den tiden var det primära omhändertagande och omsorg, man lade inte fokus på lärandet. I dag kan det visa sig vara en problematik att behöva följa riktlinjer från olika instanser, så som Skolverket, Nämnden och Kommunen. Däremot känner de att det är en tolkningsfråga för hur man ska följa dessa och att det kan påverka känslan. Samtliga respondenter uttrycker också att de under varje termin har APT-möten där de tillsammans går igenom hur verksamheten ska bedrivas. Respondenterna upplever friheten inom ramarna för styrdokumenten och direktiv som de måste förhålla sig till. Här beskrivs också skillnader beroende på vilken ledare man har, då sluttolkningen beslutas av dessa.
Arbetet upplevs som kvalitetsstyrt, men alla upplever det inte som resultatstyrt. De intervjuade upplever att de kravställs till att hålla olika mått som dels framställs utav föräldrar och läroplanens styrdokument. Det skickas också ut enkäter till föräldrarna som ska resultera i att mäta verksamhetens kvalitet. I studien tog en pedagog upp svårigheten om att tala illa om sin arbetsplats. Det uttrycks en tvekan om tillförlitligheten i enkätundersökningarna. Föräldrarna kan uppleva en svårighet om att tala illa om dess barns förskola, då det resulterar i dåligt rykte för verksamheten. Det är under APT- möten som
förskolelärarna tillsammans med chefen sätter upp verksamhetens mål och om de inte uppfylls
ifrågasätts man utav chefen. Definitionen kvalitet upplevs inte mäta hur smart och hur mycket kunskap barnet har, utan det mäter dess utveckling och att dagen är omväxlande och lärande. Återigen är detta en
38 tolkningsfråga.
Respondenternas uttryck av känsla för den administrativa delen pekar på att de inte upplever
administrationen som onödig utan tvärt om som väldigt viktig och givande. Däremot ges en känsla av att tiden inte räcker till och att det skapar svårigheter när en personal ersätts av en vikarie. Här uppkommer också information om skillnader mellan huruvida barnskötare och förskolepedagoger arbetar ihop eller inte och att dokumentationen upplevs som en flykt för den som själv inte är insatt i att dokumentera. Respondenterna från högre instanser upplever även de, dokumentationen som en betydande roll i verksamheten och uttrycker att de ser tolkningsfrågan som mer problematisk än själva verktyget dokumentation. De menar på att det är viktigt med en balans. Studien visar också att majoriteten av de anställda upplever att man kan nå liknande resultat med lägre dokumentation och att det inte är själva dokumentationen som utgör en svårighet, utan det är tiden som inte räcker till. Vid intervjuer med tidigare anställda som även arbetat innan reformens införande, påpekas att man haft färre antal barn per pedagog när krav på dokumentation inte funnits och att man idag med högre krav på kringarbeten har dragit ner på antal personal. Ett problem i detta kan också vara att pedagogerna får ta med sig arbetet hem, trots att det inte räknas som arbetstid. Vilket kan resultera i antal sjukskrivningar och medarbetare som till slut avslutar sitt uppdrag hos verksamheten. I stor utsträckning upplever respondenterna
verksamheterna som bra, den mest önskvärda förändringen som upplysts i studien är en begäran om mer tid och med det även mer resurser.
6.2 REFLEKTION
Vi har under studiens utförande fått känslan av en större öppenhet om gamla arbetsgivare än för nuvarande arbetsplats. Vidare reflekterar vi att en person som idag är anställd för en viss verksamhet kan känna svårigheter i att uttrycka sig negativt gentemot sin arbetsgivare samt sin yrkesroll. Trots att vi i denna studie inte riktar oss mot arbetsgivare, kan en känsla för detta uppstå hos respondenten. För att sprida denna risk har vi därför valt att intervjua både personer som tidigare arbetat inom yrket samt personer som idag arbetar inom yrkesrollen. Viktigt i detta är däremot att samtliga respondenter har fått vara delaktiga i den reform som vi mäter. Att vi har intervjuat personer som till exempel idag är
pensionär eller inte arbetar som förskolelärare, anser vi har gynnat vår studie på så sätt att de också varit med vid ett utbyte av reform och därmed har kunnat yttra sig om skillnader som skett med för- och
39
nackdelar, samt tankar kring detta byte. Vi är medvetna om att slutsatsen i denna studie inte går att generalisera och att studien inte är representativ för yrkesrollen och verksamheten i större utsträckning. Efter att ha läst på om NPM upplever vi gentemot denna studie att vissa delar dramatiserats i litteratur till skillnad från upplevelserna som framgått i studien. Ingen av respondenterna kände heller till begreppet NPM och många utav de upplever vi som osäkra vid frågan om vem som bestämmer om verksamheterna och vem man rapporterar till, förutom sin egen chef. Med denna studie upplever vi en