Denna studie har en begränsning till tio respondenter. Förslag till vidare forskning är därav att utöka studien till en bredare undersökning med ett större antal respondenter. En problematik som vi har fått en ny syn för efter denna studie är olikheten i samarbetet mellan barnskötare och förskolepedagoger. Denna roll verkar skilja sig beroende på respondentens arbetsplats och upplevs utifrån denna studie påverka respondenterna i hög grad. Ett annat förslag som skulle vara intressant att undersöka är därmed huruvida olikheten mellan barnskötare och förskolepedagogers arbetsuppgifter är, i olika verksamheter.
40
KÄLLFÖRTECKNING
Almqvist, R 2006. ”New Public management – om Konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll”. 1. Uppl. Malmö: Roland Almqvist & Liber.
Alvehus, J. (2013). ”Att skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok”. Stockholm: Liber. Bryman, A. Bell, E. (2017) ”Företagsekonomiska forskningsmetoder”. 3. Uppl. Stockholm: Liber. Brinkman, S. Kvale, S. (2014) ”Den kvalitativa forskningsintervjun”. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur. Denscombe, M. 2009. ”Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna”. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Franzén, K. Hjalmarsson, F. Löfdahl. A. (2014). ”Förskolelärarens Metod och Vetenskapsteori”. 1. Uppl. Stockholm: Författarna och Liber.
Forsell, A. Ivarsson, W, A. (2014). ”Administrations-samhället”. 1. Uppl. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Hammarström-Lewenhagen, B. (2016). ”Förskolans århundrade, pedagogiska nyckeltexter om förskolans framväxt och idéarv”, Författaren och Gleerups Utbildning.
Jacobsen, D. I. (2002). ”Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämne”. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, S.T. (2017). ”New Public Management, ett nyliberalt 90-talsfenomen?”. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren A, Söderlind I. (2019). ”Förskolans historia, förskole politik, barn och barndom”, Författarna och Gleerups Utbildning.
Lundahl, U. Skärvad, P. (1999). ”Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer”. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Palla, L. (2011) ”Med blicken på barnet - om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik”. Malmö: Lärarutbildningen.
Patel, R. & Davidson, B. (2011).”Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning”. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
41
Rövik, K. (2000). ”Moderna Organisationer trender inom organisationstänkande vid millennieskiftet”. 1. Uppl. Malmö: Liber
Bejerot, E, Hasselbladh, H. (2013). “Forms of Intervention in Public Sector Organizations: Generic Traits in Public Sector Reforms in Organization Studies”, 34:9, 1357-1380. (Hämtad 2020-10-26)
Blomqvist, P. (2016). ”NPM i välfärdsstaten: hostas universalismen?”, s39-67. Uppsala universitet. (Hämtad 2020-10-25)
Fredriksson, A. (2009) ” On the Consequences of the Marketisation of Public Education in Sweden: for-profit charter schools and the emergence of the ’Market-orientated teacher”, European Educational Research Journal, 8:2. 299-310.
https://journals-sagepub-com.till.biblextern.sh.se/doi/pdf/10.2304/eerj.2009.8.2.299 (Hämtad2020-11-21)
Hood, C. (1991) ”A Public Management for all Seasons”. Public Administration. 69:1, 3-19. https://doi.org/10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x (Hämtad 2020-10-22)
Håkansson, J. (2016). ” Organizing and leading systemic quality work in the preschool-preschool managers perspectives”, School Leadership & Management, 36:3, 292-310.
https://doi.org/10.1080/13632434.2016.1247043 (Hämtad 2020-10-25)
Jarl, M. Fredriksson, A. Persson, S. (2011). “New Public Management in Public Education: A Catalyst for the Professionalization of Swedish School Principals. Public Administration”, 90:2, 429–444. (Hämtad 2020-11-02)
Lundström, U. (2018). ”Lärares professionella autonomi under New Public Managementepoken”. Utbildning & Demokrati, 27:1, 33–59. (Hämtad 2020-11-20)
Power, M. (1996). Making things Auditable. Accounting, Organizations and society. 21:2–3, 289–315. https://doi.org/10.1016/0361-3682(95)00004-6. (Hämtad 2020-10-23)
Stenlås, N. (2009). “En kår I kläm – läraryrket mellan professionella ideal och statliga
reformideologier”. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2009:6. Stockholm Finansdepartementet. https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/08/Hela-rapport-2009_6.pdf. (Hämtad 2020-11-20)
Stenlås, N. (2011). “Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier”. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 17:4, 11–27. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:537645/FULLTEXT01.pdf
42 (Hämtad 2020-11-21)
Townley, B. (2001). “The Cult of Modernity. Financial Accountability & management”. 17:4, 303-310. (Hämtad2020-10-25)
Carlgren, I. (2019). ”Dags att lägga ned New Public Management”
https://www.svensklararforeningen.se/dags-att-lagga-ned-new-public-management/?fbclid=IwAR07WgB3eGdTiYDe1QNo5lcquRAVMAarEC2KzaF26UZf0xioNVjiP3y97n Y (Hämtad 2020-10-08)
Carlgren, I. (2010). “Lärarna I kunskapssamhället”
http://www.lararnashistoria.se/sites/www.lararnashistoria.se/files/artiklar/L%C3%A4rarna%20i%20kun
skapssamh%C3%A4llet_0.pdf?fbclid=IwAR3h5h_Sp-va3yWnIT_h_8SCtLu0_tn2DGp7eCxFNJGgM1E8i1C3C1Ae-TM (Hämtad 2020-12-16) Ekonomifakta “Friskolor I Sverige”
https://www.ekonomifakta.se/fakta/valfarden-i-privat-regi/skolan-i-privat-regi/antal-friskolor-i-sverige/ (Hämtad 2020-12-01)
FISS. (2020). ”vad är skolpeng”
https://fiss.se/vad-ar-skolpeng/ (Hämtad 2020-11-15)
Nationalencyklopedin ”New Public Management”
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/new-public-management(Hämtad 2020-10-10)
Nilholm, C. (2018). “Läraren-Fri Själ eller Robot?”
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/lararen-fri-sjal-eller-robot-?fbclid=IwAR3LVpoufmXE-yQOuoxGOe9efcFhQg8NOaXszhTHbtJWJlcuD4hOT6OH36w (Hämtad
2020-12-17)
Oredsson, U. (2020). “Läkare och lärare känner sig styrda”
https://www.sam.lu.se/artikel/lakare-och-larare-kanner-sig-styrda?fbclid=IwAR1i9PZyxqpCim5fMT0JoRYRZ1UCMUjv-CIwgJKWRcTEHLUQwVzSaP9jpDU
(Hämtad 2020-12-20)
Edu Stockholms universitet. (2016). “Fridtjuv Berg, en av de största profilerna i svenska skolornas Historia”
https://www.edu.su.se/om-oss/nyheter/2.20057/fridtjuv-berg-en-av-de-st%C3%B6rsta-profilerna-i-den-svenska-skolans-historia-1.278991 (Hämtad 2020-11-04)
43 Försäkringskassan. (2018). ”Socialförsäkringsrapport”
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5b9d37a9-a56d-4453-896f-fed299534d91/socialforsakringsrapport-2018-02.pdf?MOD=AJPERES&CVID=(Hämtad 2020-11-11) Läraren. (2018). ”Från barnkrubba till förskola”
https://www.lararen.se/forskolan/forskning/fran-barnkrubba-till-forskola (Hämtad 2020-11-24) Läraren. (2015). ”Allt fler blir sjuka av stress”
https://www.lararen.se/forskolan/guider-amp-tips/allt-fler-blir-sjuka-av- stress?fbclid=IwAR0NI0aRvSUXZxiZMZtBk3yYBcf_tcG7x8-aezgeLaGumbNLL-ULaiNyqIQ(Hämtad 2020-11-01)
Kommunal. (2014). ”Skilda världar”
https://www.kommunal.se/sites/default/files/skilda_varldar.pdf (Hämtad 2020-12-01) Skolvärlden. (2020). “Fridtjuv Bergs tankar är mer aktuella än någonsin”
https://skolvarlden.se/bloggar/kornhall/fridtjuv-bergs-tankar-ar-mer-aktuella-nagonsin (Hämtad 2020-11-12)
Skolverket. (2020). ”Dokumentation i förskolan”
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/dokumentation-i-forskolan (Hämtad 2020-10-27)
Skolverket. (1997). ”Ansvaret för skolan -En kommunal utmaning”
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a652efc/1553956134389/pdf304.pdf (Hämtad 2020-12-03)
Skolverket. (2020). ”Samanställning och spridning av forskningsresultat”
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/innehall/sammanstallning-och-spridning-av-forskningsresultat (Hämtad 2020-11-24)
Skolverket. (2020). ”Skolverkets lägesbedömning”
https://www.skolverket.se/getFile?file=6436 (Hämtad 2020-11-24) Skolverket. (2020). ”Så här fungerar förskolan”
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan (Hämtad 2020-12-01)
44
7. BILAGOR
INTERVJUMALL FÖRSKOLELÄRARE/BARNSKÖTARE