De etiska riktlinjerna utgör stor vikt i mottagandet från respondenterna (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har vi bevarat deltagarna anonyma på dess egen begäran och har varit noggranna med att bevara information samt att inte läcka respondenternas identitet. Deltagarnas identitet har inte skrivits ned i vare sig system eller tillfrågats vid inspelning. Varje respondent har vid tillfrågandet av deltagande fått information om syftet med studien för att avgöra om de vill delta eller inte. Innan inspelning skett har vi även tydliggjort att de intervjuade har rätt att avbryta inspelningen samt välja att inte delta när som helst under studiens gång. Detta är enligt Bryman och Bell (2017) en av de etiska riktlinjerna gentemot deltagarna vid kvalitativa studier.
4.8 RELIABILITET
Tillförlitligheten baseras på huruvida forskningsresultatet är upprepningsbart (Alvehus, 2013). I denna studie har vi för att öka pålitligheten, redogjort för de olika steg vi genomgått för att uppnå resultat och slutsats. Enligt Bryman och Bell (2017) kan man använda begreppet pålitlighet istället för reliabilitet för att redogöra och förenkla för andra forskare vilka val som gjorts i studiens tillvägagångssätt.
Den kvalitativa forskningen försvårar möjligheten till att få en och samma resultat vid två liknande studier som genomförs vid två olika tidpunkter (Bryman & Bell, 2017). Något som kan påverka möjligheten till en ny studie med samma slutsats är respondenternas individuella upplevelser som är under ständig förändring ” Det är svårt att frysa en social miljö” (Bryman & Bell 2017, s. 379).
23
Detta innebär att studien skulle kunna få andra resultat vid ett nytt exakt likadant upplägg med samma intervjufrågor (ibid). Tillförlitligheten i denna studie anses vara relativt hög för denna typ av forskning då samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats ordagrant, för att undvika att gå miste om viktig information.
4.8.1 VALIDITET
Begreppet validitet kan delas in i två olika delar, extern- samt intern validitet. Den interna validiteten innebär att studien mäter det den syftar till att mäta (Bryman & Bell, 2017). Den externa validiteten baseras på huruvida studien går att generalisera och om den stämmer överens med verkligheten. Denna studie går inte att generalisera eftersom studien enbart grundar sig på tio respondenter, vilket är en för liten mängd än behövligt för en solid generalisering. Validiteten kan enligt Alvehus (2013) även benämnas som giltighet vilken är den faktiska betydelsen. För att styrka detta kan respondenterna få granska resultatet för att vidare ge en bekräftelse på att det tolkats korrekt. På grund utav tidsbrist har vi i denna studie inte åter reflekterat till respondenterna, vilket kan påverka validiteten negativt för denna studie.
För att säkerställa att intervjufrågorna resulterat till att mäta det studien syftar till att mäta har vi använt oss utav operationsmodellen (Bryman & Bell 2017). Här har intervjufrågorna grundat sig på studiens syfte, som är att undersöka NPM’s påverkan på förskoleverksamheter i frågor kring kvalitetsstyrning, administration och deprofessionalisering. Frågorna grundar sig på den teoretiska bakgrunden samt att respondenterna varit valida för undersökningen, vilket är styrkande för validiteten i undersökningen.
4.9 KÄLLKRITIK
I denna studie har vi använt oss utav primär- och sekundärdata. Primärdata är det grundläggande valet vid en kvalitativ studie då studien är av undersökande betydelse, för att få en mer ingående idé och ett
24
djupgående svar från respondenterna (Bryman & Bell, 2017). Primärdata är också enligt Jacobsen (2002) det bästa sättet att få en bild om hur respondenterna tolkar en upplevelse. Intervjumallen som använts i studien för insamling av primärdata bestod av frågor av öppen karaktär, för att till störst grad kunna uppfatta respondentens bild och erfarenhet. Enligt Jacobsen (2002) påverkas studien positivt av en tydlig och väl uppbyggd intervjumall, då man genom denna förstrukturering tillförsäkrar att intervjun kommer att belysa rätt område samt att mallen underlättar studiens analysering av data. Studien har även grundat sig på sekundärdata, där insamling skett från tidigare informationskällor. Det mest fördelaktiga är att använda sig utav både primär- och sekundärdata, då dessa kan ge stöd till varandra (Jacobsen, 2002). I denna studie har vi använt oss av sekundärdata för att få en djupgående förståelse för
problembakgrund och de studerande objekten. Analysen är i största drag baserad på primärdata med en jämförelse till sekundärdata.
5. ANALYS & DISKUSSION
”I detta avsnitt redogör vi för det framkomna materialet från studiens respondenter. Här förklaras vidare problemformuleringarna mer ingående från det förekommande materialet samt respondenternas tankar och svar kring intervjufrågorna.”
5.1 DEPROFESSIONALISERING
Samtliga förskolor styrs utav läroplanen som framförs utav Skolverket både inom den kommunala samt fristående sektorn. Här hävdar samtliga respondenter att de till viss del har en frihet så länge de förhåller sig till läroplanen. Däremot svarar majoriteten att detta också är en tolkningsfråga, då det beror på huruvida verksamhetschef eller rektor har tolkat läroplanen. Detta går även hand i hand med att det är chefen som framför tolkningen av läroplanen till förskolelärarna till exempel under APT- möten. Vilket även stämmer överens med Stenlås (2009) som menar på att läroplanen är de övergripande målen för grundskolorna och är det centrala styrdokumentet som vidare skall tolkas utav lärarlaget. Enligt Lundströms studie (2018) sammanställer han att nya arbetsuppgifter skapat en begränsning och ökad arbetsbelastning där man fråntas möjligheten att arbeta med det man själv vill arbeta med, dvs man
25
fråntas självbestämmanderätten. Studien visar även på en maktposition för kunder och andra aktörer, med andra ord förminskas dess professionella värdering och att dess självbestämmanderätt försvagas
Förskolelärare 2 Kommunal:
Det är ju ett styrdokument, men man kan ju tolka det mycket fritt. Jag kan känna att du kan påverka ganska mycket med den inriktningen. Det handlar så mycket om vilken chef du har. Jag gick verkligen ifrån att jobba med en som var jätte öppen, vi körde verkligen på, vi jobbade mycket med barn, med språk, med matematik och så vidare. Sen hade jag en annan chef, som inte alls tänkte på det viset. Hon spolierade hela förskolan på väldigt kort tid. Det är sådan skillnad på vem som är ansvarig, kan jag säga.
Förskolelärare 3 Kommunal:
Det som är nu är att vi styr ganska mycket själv, men på förra förskolan då var det inte så. Det beror på vilka kommuner också, vissa har olika krav på den. Men här känner jag att barnen kommer först.
Har du jobbat på många olika kommuner?
Tre olika.
Förskolelärare 5 Fristående:
Delvis styrs det av Skolverket, som ger olika förslag (ämne) till förskolor, vad ska förskolor jobba med och sedan finns det läroplan som vi måste utgå ifrån. Vi har också olika pedagogiska möten med vår chef. Men jag kan säga att det egentligen är pedagoger som kommer fram till, till exempel inom vilken projekt vi ska jobba kring under hela året. Det är pedagoger som styr det, men samtidigt är det chef som måste bekräfta att det bra ämnet som vi tänkte jobba med.
Barnskötare 2 Fristående:
Vi följer läroplanen som kommer uppifrån. Så länge vi följer den kan vi variera och bestämma lite hur vi vill. Vi planerar hur vi ska jobba på våra planeringsdagar och följer upp när vi har APT-möte. På APT berättar chefen hur man ska uppnå målen
Barnskötare 3 Fristående:
Ja det är lite både och vi har det ganska fritt, men samtidigt så följer man läroplanen, vi har personalmöte där vi diskuterar och planerar hur vi ska uppfylla mål, hur vi kan göra saker och ting på förskolan bättre osv.
Brist på ekonomiska tillgångar kan också styra möjligheten för arbetssättet och förskolelärarnas roll. Förskolelärarna måste anpassa sin utbildning efter den ekonomi som de tillhandahålls, vilket också kan leda till att de själva samt föräldrar väljer att bidra med t.ex. material för att ge möjlighet till att styra
26 utbildningen efter egen önskan.
Förskolelärare 1 Kommunal:
Det är lite både och. När vi har tillgång till material och sådant fritt, då kan vi ju styra lite själva hur vi vill göra, i och med att läroplanen säger bara vad vi ska uppnå. Den säger inte hur vi ska uppnå. Och då är det barnets intresse, så det är barnen som bestämmer vad vi ska arbeta med. Så vi har kunnat liksom styra det själva. Dock är det ju så att ibland kan det vara svårt att få material till det vi vill arbeta med.
Det är en kostnadsfråga. **** kommun har gått i back. Jag vet inte, för två år sedan, minst i alla fall. Jag vet inte hur det står till nu. Då tog de ner på mycket. Man fick inte använda hur mycket material som helst. Man var lite begränsad att arbeta med ett visst material. Det var lite så, jag vet inte riktigt hur det är nu, men det var i alla fall då, då var man tvungen att gå ner lite på inköp och sådant.
Dock är det ju så att ibland kan det vara svårt att få material till det vi vill arbeta med. Och då har föräldrar varit väldigt hjälpsamma och hämtat lite saker hemifrån och vi har varit ute och plockat naturmaterial o sådant. Och vi har arbetat med det. Så vi har tagit vara på allt som vi har och kunnat ta allt från överallt. Vi var tvungna tänka ytligare för att barnet inte ska drabbas.
En del av respondenterna uttryckte att det under början utav dess karriär inom förskoleverksamheten, var svårt att förstå vilken roll man skulle ha och att upplärningen var bristfällig. Det fanns inte
tillräckligt med arbetskraft för att lära upp nya, även om man vid ingående av avtal för det nya arbetet hade fått information om hur introduktionsfasen skulle se ut. Vid det skedet fick man en bild av att man skulle få gå bredvid en kunnig medarbetare för att snabbare komma in i rollen. Känslan som beskrivs är mer att man slängs ut i rollen utan att veta den specifika innebörden av den.
Förskolelärare 1 Kommunal:
Det brukar ju vara så, när man är ny som personal i arbetsgruppen, då bli man lovad och lovad. Men chefen brukar säga att man ska få arbeta och gå bredvid någon i en månad eller två till tre veckor för att känna sig mer bekväm, när man börjar med en egen barngrupp. Men så blev det ju inte. För att de har brist på personal, många är sjuka hela tiden och så. Då blir man själv, efter någon dag/några dagar.
Förskolelärare 3 Kommunal:
Mitt första jobb, alltså första år var hemskt. Jag var ny, jag var vikarie, kände mig inte bra faktiskt, då jobbade jag i annan kommun. När man är vikarie, då är det typ att de utnyttjar en. Du tar alla blöjor, du tar maten, soppa och sådant.
27
De utav våra respondenter som arbetat under reformens införande, märkte en stor skillnad då man gått från en roll för omsorg och omhändertagande av barnet till att lärandet blivit allt mer betydande. Det blev också en skillnad när förskolan blev en del utav skolöverstyrelsen, vilket skedde under 90-talet. Detta ledde då till en ny syn på förskolan som en utbildande funktion (Lindgren, Söderlind 2019). Det upplevdes också mer enkelt samt att man hade mindre ansvar för barnen och dess utveckling.
Förskolelärare 2 Kommunal:
Ja. Från början var det inte alls på samma sätt… Alltså man såg inte barnet på det här, som man säger ”kapabla barnet”, man ser varje enskilt barn med deras egna förutsättningar allt det man pratar om. Man tittar inte riktigt på det sättet. Detta var innan det med dokumentationen som kom. Så visst har det ändrats, sedan har det blivit mer åt nästan riktigt skola. Tycker jag under åren att det blev. Inte så att barnet ska sitta o läsa, inte så, utan man såg vad barn verkligen kunde, tycker jag. När man hade ändrat ramar att förhålla sig till.
Skolchef Fristående:
Rollen förändrades absolut i början var det barnstudieutredningen som var till grund för förskolan. Då var det mer omsorg och omhändertagande av barnen och inte lärande. Förskoleläraren har verkligen förändrat genom åren. Jag upplevde också på den tiden att det var mer avskilt från hemmet. Barnen var på förskolan om dagen och sedan tog föräldrarna hand om barnen. Det är klart man pratade med föräldrarna och så, men man hade mer fokus på sin arbetsdag och föräldrarna hade fokus på sina barn på den tiden. Man hade sitt jobb på förskolan och det var betydligt mer enklare och annorlunda.
Det uttrycks väldigt olika i skillnaderna och tydligheten inom rollen som förskolelärare samt barnskötare. Majoriteten ser sin roll som tydlig då rollen är bred och innefattar en stor del. En barnskötare nämner att det beror på vilka arbetskollegor man arbetar med, då vissa utrycker en
maktposition som förskolelärare och visar att de till exempel har makt att ge order till barnskötare. På andra förskolor kan det vara annorlunda på så vis att förskolelärare och barnskötare hjälps åt.
Arbetsbelastningen har definitivt fått en förändring jämfört med hur det varit vid tidigare skede, innan den nya reformen tagit plats. Det var lättare att förstå den roll man hade. Även om många av
respondenterna uttrycker att rollen är tydlig idag, upplevs den som väldigt bred. Samtliga respondenter känner sig överbelastade någon gång om inte alltid i sina roller.
Det har skett en förändring kring hur barngruppernas storlek ser ut. En av förskolelärarna beskriver att det tidigare varit en grupp om ca 12–16 barn på fyra pedagoger, medan det idag kan vara ca 20 barn på två och en halv pedagog. Enligt Blomqvist (2016) har konkurrensutsättningen bidragit till att det är en större förändring på barngruppernas storlek. Barn som ingår i mindre barngrupper påverkas mer positivt
28
och visar på en mer gynnsam relation mellan barn och pedagog (Lindgren & Söderlind, 2019). Något som påverkar pedagogernas belastning är också vid sjukdom. Här upplevs att trots om man har hjälp utav vikarier så är det man själv som måste strukturera och hantera barnen samt att vikarien inte heller får göra vissa saker så som till exempel byta blöja eller hjälpa barnen vid toalettbesök. Detta innebär att allt ansvar hamnar på den ordinarie personalen. En annan respondent förklarar hur belastningen alltid finns där trots att alla är på plats då en pedagog ändå måste lägga sin tid på att gå iväg från barngruppen för att dokumentera.
Skolchef Fristående:
Det var lättare då på den tiden det var som sagt inte så mycket andra krav, eller andra krav det var på ett helt annat sätt som förskolelärare då det var lättare att förstå sin roll som förskolelärare. Förskolelärare rollen har absolut förändrats
Förskolelärare 2 Kommunal:
Hög. Det har alltid varit så, från början när jag började jobba så tror jag att vi hade mellan 13 och 16 barn på fyra heltidare (fyra personer som arbetat heltid) och när jag slutade, då var det två och en halv typ på 20 barn liksom. Kanske inte riktigt, jag kommer inte ihåg exakt. Men om man ändå jämför, jättestor skillnad och ändå hade du inte allt du skulle göra från början med allt dokumentation, det var ju så mycket med allt det.
Förskolelärare 5 Fristående:
Jag känner mig överbelastad, när någon av personalen är sjuk. Ibland har vi ingen vikarie heller, men även om det finns en vikarie, men det är en sådan vikarie som bara står och tittar och inte hjälper till. Speciellt när alla 16 barn är på plats och då är det exempelvis jag och en vikarie, då känner man självklart
överbelastningen. Vikarie har inget ansvar. Det är jag som måste styra barnen när vi är utomhus. Jag måste vara med, med de på toaletten eller jag måste byta blöja osv. Det är ingenting vikarie kan ta ansvar för. Vikarie kan hjälpa till med små grejer, exempelvis sitta bredvid barnen när de äter och så, bara ordinarie får byta blöja på barnen.
Barnskötare 3 Privat:
Som sagt det är en ganska bred roll, men ibland känner man att man måste göra saker för att dra ner på kostnader för att spara på material, det är också oftast jag som måste duka och disk och städa och byta blöjor jag hoppas
Ärligt talat känner jag mig hela tiden överbelastad, vi är inte så många personal men många barn, dessutom fylls barngruppen heltiden på, men vi lärare fylls inte på. Även om vi är tre på plats är en hela tiden och dokumenterar. Det känns ibland som jag har 16 barn själv.
29 5.2 KVALITET- OCH RESULTATSTYRT
Majoriteten upplever att det finns en förväntansbild på deras roll inom förskoleverksamheten. Denna förväntansbild skapas både från chefen, föräldrarna och de själva och deras grupp på så sätt att man har sina mål som man ska följa som vidare redovisas till chefen. Chefen ska vidare redovisa till sin chef hur dessa mål är uppfyllda. Dessa mål och uppfyllnadskriterier uttrycks i läroplanen. Föräldrarna har också en förväntan på hur deras barn utvecklas. Dessa uppfyllnader redovisas under APT- mötet med chefen för verksamheten. Detta mäts även upp på andra sätt så som t.ex. föräldraenkäter där föräldrarna blir kunden för verksamheten för att vidare räkna nyckeltal med hjälp av ett ”nöjd-kund. Index” (Lindgren & Söderlind, 2019). Denna mätbarhet skapar enligt Jarl, et al (2011) en konkurrens vilket bidrar till en allt mer vardaglig marknadsföringskultur inom verksamheterna. Enligt Lundströms studie (2018) uttrycker en av respondenterna att man använder sig utav betyg som ett medel för konkurrens. En pedagog i denna studie tar även upp att enkäter inte är rättvisande då man inte vill tala illa om t.ex. sin egen arbetsplats.
Förskolelärare 1
Det är utifrån styrdokumentet. Uppifrån, det som bestäms utifrån styrdokumentet, läroplan och bakom version som vi följer.
Kommunen och uppåt, chefen får höra från kommunen, och sedan framför till oss. Det är förskolechefer, kommunala ledningen som skapar förväntansbilden.
Vad jag vet utifrån mina kollegor, de brukar inte vilja att man skriver att vi har det väldigt mycket belastat arbetssätt och så, då brukar det bli fel i svaren. Alla säger inte som det är, har jag upplevt. Därför tycker jag inte att enkäter är så ”rena”, alltså så rättsvarade i alla fall. Enkäter brukar vara jätteprima men på
arbetsplatsen när man går dit, så är det kaos fortfarande.
Förskolelärare 2 Kommunal
Dels föräldrarna, så klart. De hade förväntningarna på hur det skulle funka. Och sedan naturligtvis chefen och sedan hennes uppifrån, chefer. Sedan hade man det på varandra så klart också.
Barnskötare 3 Fristående:
Ja, som sagt vi har mål som måste uppfyllas, och när vi når målet då kanske det så det mäts, att följa planen.
Förskolelärare 4 Kommunal
Vi mäts genom att mätas från olika håll, man mäts både av föräldrar, det skickas ut enkäter varje år som de får svara på om verksamheten och oss, vad de tycker också på hur vi nått vår vision och vårt mål.
30 Skolchef fristående:
Det är ju Skolverket, våra lagstadgade regler som har en förväntan. Sen måste vi utföra och sen är det kommunen som har tillsynen på oss fristående då.
Det mäts via ett systematiskt arbete genom året och det måste alla ha. Där man ser att man når upp till målen som står i läroplanen. Det är läroplanen som är styrdokumentet för förskolan, så att allt som sker på
förskolan, alla arbetsplaner verksamhetsplaner är skrivna utifrån läroplanen. Sen så mäter man utifrån det at man nått de målen som står i läroplanen?
Efter införandet utav NPM blir förskoleverksamheterna mer inriktade och beroende av resultatstyrning. Det skapar ett sätt för de att följa den nya konkurrenskraften (Jarl, et al 2011). Varje termin har
verksamheterna ett så kallad APT- möte där de tillsammans sätter upp mål som skall uppnås under årets gång, varav de utifrån läroplanen kommer överens om målen. Det skrivs rapporter för att kvalitetssäkra och resultaten blir inte vad som uppnås i utveckling som utbildning, utan mer ett resultat på huruvida föräldrar och barn är nöjda med verksamheten. Denna styrning skall ske utav managers vars uppgift är