Behovet av äldrevårdspersonal ökar i och med att det blir fler äldre. De som jobbar inom äldrevården idag har väldigt lite tid på att skapa värde för sina kunder. Samtidigt som den yngre generationen ställer nya krav på kommunikationen med sina äldre anhöriga. Äldre vill även lära sig tekniken för att bli mer självständiga och bo hemma längre. På alla dessa ovanstående problem har det tidigare inte funnits någon lösning. Nu introduceras VERA en interaktivskärm som förenklar vardagen för alla dessa grupper av människor.
VERA hyrs ut till kommuner och privata vårdbolag. Genom att hyra ut produkten för 500 kronor i månaden, i minst 24 månader, kan VERA generera tillräckligt med intäkter för att betala av de kostnader som gruppen räknar med. Försäljning år ett kommer uppgå till 300 enheter och sedan tredubblas varje år under de tre första åren. Uppskattning baseras på att marknaden är stor och oexploaterad.
De funktioner som idag ingår i VERA är funktioner som användarna verkligen vill ha. Att ha koll på vad marknaden vill ha är en vital del för produkten. Därför kommer det vara ett kontinuerligt arbete under hela produktens livstid för att ha en god kundrelation och möta de olika användarnas behov.
Det som är unikt med anslagstavlan VERA är att den skapar värde för fyra olika grupper, de äldre, anhöriga till äldre, hemtjänsten och kommunala/privata vårdbolag. Detta gör ingen annan lösning, den sätter användarna i fokus och är en helhetslösning som alla har väntat på. Gränssnittet och funktionerna är anpassat efter användarnas behov. Samt att den är har ett mer fördelaktigt pris jämfört med konkurrenter. VERA är den produkt som ska få de äldre att vilja bo hemma längre och på så sätt kunna spara 200 000 kronor per person som väljer att bo kvar hemma i stället för att flytta in på ett serviceboende.
Det resultat som nåtts idag hade aldrig varit möjligt att nå utan våra nyckelpartners Visiosign, Science Park och Almi. Nu är det upp till Johan och Martin två drivna Utvecklingsingenjörer som brinner för teknik och entreprenörskap att göra detta till verklighet.
Se bilaga 17 för att se fullständig affärsplan.
Diskussion
Nedan kommer projektets process och resultat, produkt, att diskuteras.
Process
Gruppen har försökt att tänka kritiskt i alla val de gjort. Eftersom det är lätt att bli färgad av att gruppens egna val är de bästa. Detta kan resultera i att medlemmarna blir för subjektiva och inte ser de eventuella fel som produkten har. I starten av projektet fick projektgruppen mycket positiv kritik från handledare då de fick halvårsstipendium, samt att de lyckades komma på andra placering i den nationella innovationstävlingen, När jag blir 100, var detta extra viktigt.
I och med att gruppen har haft ett nära samarbete med företaget Visiosign har gruppmedlemmarna lärt sig hur ett projekt i arbetslivet fungerar. Det finns kravspecifikation med bilder och förklaringar visades så framkom det att gruppen och Visiosign hade tänkt olika. Gruppen har därför lärt sig vikten av tydlighet. Detta gjordes med storyboards eller liknande grafiska uppställningar.
Att göra en ordentlig förundersökning var något som gruppen kände var viktigt redan innan de initierade projektet. Att verkligen förstå problemet från olika personers synvinklar var viktigt. Detta tog tid i början av projektet och gruppen kände att projektet gick långsamt framåt. Förstudien resulterade i att gruppen kunde ställa upp en tydlig utvärderingsmatris, i form av parvis jämförelse, och till slut ledde detta till att funktionerna som togs fram skapade mycket värde för de olika användarna. Detta är en lärdom som båda projektgruppsmedlemmarna tar med sig ut i arbetslivet då detta krävs för att nå ett bra resultat.
De kvalitativa intervjuer som hölls i projektets början var det som projektgruppen grundade problemen på inom äldrevården. Gruppen förstod att olika faktorer kan påverka de svar som gruppen skulle få in om de hade valt att använda sig av strukturerade intervjuer. Därför valdes öppna kvalitativa intervjuer för att kunna upptäcka problem som låg utanför allmänhetens kännedom. Intervjuerna hölls enbart med personer i Hallands kommun vilket har kunnat leda till att de svar projektgruppen fick in, inte gäller i lika stor utsträckning i övriga delar av landet, utan främst de problem som de intervjuade ser i Halland. Branschmänniskorna som intervjuades var enbart kvinnor, med en akademisk bakgrund. Hade demografin bland de intervjuade ändrats så att män och personer med annan utbildningsnivå också intervjuats så hade problemuppställningen kanske skilt sig. Dock är majoriteten av de som jobbar inom äldrevården kvinnor. Kommuner och landsting i Sverige i dag arbetar på en nationell nivå vilket också talar för att de uppgifter som de intervjuade lämnar stämmer överens med vad kommuner och landsting tycker i andra kommuner.
Enkäter som lämnades ut till anhöriga delades ut via det sociala mediet Facebook. Enkäterna delades inte ut i någon speciell grupp. Detta för att undvika att människor med samma värderingar skulle bli dem som svarade, eftersom gruppen ville nå ut till en bredare massa. Det resultat som var tydligast var att de svarande ville ha en enklare och digital kommunikationsväg till de äldre. Det framgick genom att 75 % av de drygt 80 svarande tyckte att en enklare kommunikationsväg till äldre behövdes. Värt att ta i beaktning är att de svarande är aktiva vid sociala medier. Detta kan speglat resultatet då de svarande är vana vid att använda dator och mobil frekvent. Båda gruppmedlemmarna delade enkäten och på så sätt spreds enkäten på olika geografiska platser. Då medlemmarna kommer från olika delar av landet bidrog detta till att enkäten fick en större geografisk spridning och på så sätt framgick det att de som svarade hade samma inställning oavsett var de var bosatta.
De övriga enkäterna skickades direkt ut till de personer vi ville ha svar av.
Hemtjänsten fick ta del av en enkät som utfördes på olika servicehem i Halmstad.
Gruppen skickade också ut en elektroniskenkät till fastighetsbolag som tillhandhöll boenden för äldre. Då det sist nämnda skedde i ett tidigt stadium av projektet hade projektgruppen inte en klar bild av vad dem ville ha ut av enkäten. Resultatet av detta var att många inte förstod vad produkten syfte var.
Hade en bättre enkät utformats, eller om kvalitativa intervjuer hade hållits, hade resultatet kunnat bli annorlunda. Gruppen valde att inte fokuseras på fastighetsägare men denna grupp kan bli intressant att intervjua vidare i ett senare skede.
Produkt Marknad
Det finns få konkurrenter på marknaden idag. De produkter som skulle kunna konkurrera med Anslagstavlan VERA är Ippi, Joice och Intraphone. Ippi erbjuder en tjänst som möjliggöra att skicka meddelanden till den äldres tv. Kostnaden för detta är 450 kronor i månaden plus en startavgift på 4995 kronor. Joice erbjuder videosamtal mellan de äldre och vårdpersonalen för 399 kronor i månaden.
Intraphone erbjuder inspelade röstsamtal mellan vårdarna genom de äldres hemtelefoner för 80 kronor i månaden. Det som är tydligt är att konkurrenterna försöker lösa ett problem vardera. Det har stort fokus på problem men inget fokus på anhörigas och äldres behov. Det som är unikt med VERA är att det integrerar alla dessa funktioner och mer för en kostnad som är väldigt
konkurrenskraftig. Ytterligare något som är unik ärt att ingen annan har ett så pedagogiskt och tilltalande gränssnitt. Genom att använda sig av figurer, text och färger som associerar till verkliga objekt positionerar sig VERA som ett
pedagogiskt alternativ på marknaden.
Etik & moral
Syftet med produkten är att hjälpa hemtjänstpersonalen att effektivisera sitt arbete genom att göra moment som idag utförs på ett analogt sätt till digitala, moderna moment. På detta sätt kan de få mer tid hemma hos den äldre. Risken med detta är att man på så vis kan eliminera ännu mer tid hos den äldre vilket hade inneburit att kommunen hade kunnat skära ner tiden ännu mer för hemtjänstpersonalen. Projektgruppen vill inte att detta ska hända utan ser Anslagstavlan VERA som ett verktyg för hemtjänsten att skapa mer värde för de äldre på samma tid som dem har idag.
Att öka insynen in i äldrevården medför även risker. Som nämnt i tidigare stycke är äldrevården hårt synat av privatpersoner men också högre instanser. Genom att tillgodose anhöriga med information om vad hemtjänsten gör kan detta leda till att anhöriga börjar ifrågasätta saker dem gör ännu mer. Om de anhöriga sedan har ett ansikte och namn på hemtjänstpersonalen som varit där kan detta leda till att personer som inte tycks göra ett bra jobb hängs ut. Att lägga ut personlig information kan inkräkta på den personliga integriteten och därför måste varje individ godkänna att deras information delas innan den läggs upp i VERA.
Lika villkor
I det svenska samhället idag finns det många personer med olika etniska bakgrunder. Detta medför att alla inte har svenska som sitt modersmål.
Anslagstavlan VERA:s nuvarande mjukvara är på svenska. För att produkten ska tilltala alla i samhället krävs språkinställningar som möjliggör att produkten kan användas på flera olika språk. Detta kommer bli viktigare i framtiden då andelen äldre med utländsk bakgrund blir större.
Projektet har präglats av att skapa användarvänlighet. I de utvärderingar av produkten som projektgruppen har utfört har det framgått att produkten anses användarvänlig. Detta främst på grund av att äldre, anhöriga och hemtjänstpersonal utan instruktioner enkelt har kunnat navigera i funktionerna och att de sett användning av produkten. Detta är två viktiga aspekter och leder till användaracceptans enligt Davis, Bagozzi, och Warshaw (Davis, 1998).
Projektgruppen anser att det är vitalt att få ovan nämnda intressenters medgivande för att produkten ska lyckas på marknaden. Eftersom att det är få som köper en produkt som de inte ser någon användning av eller vet hur de ska använda.
Hållbarutveckling
I nuläget använder projektgruppen ett svensk företag för att sätta ihop produkten. Skärmen tillverkas i Asien och fraktas sedan till Sverige där mjukvaran utvecklas och installeras i hårdvaran. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när det gäller frakt från länder i Asien som inte har nått samma samhällsutveckling som vi har i Sverige. Risker som att underleverantören som säljer skärmarna inte har godkända arbetsförhållanden och att dem inte betalar sin personal finns. Genom att bara använda sig av underleverantörer som kan bevisa att de tar hand om sin personal på ett bra sätt och ger dem den lönen de förtjänar kan man bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Ytterligare en aspekt som måste tas i beaktning är den ökande transporten som sker när företag beställer produkter från Asien. Detta får stora konsekvenser för miljön. Ett sätt att handskas med detta är att bara använda sig av fraktföretag som gör det på ett grönt vis. Detta betyder till exempel att inte containrar fraktas halvtomma utan alltid är fyllda. På detta sätt har projektgruppen försökt att bidra till en hållbarutveckling.
Arbetsmiljö
Projektgruppen anser att Anslagstavlan VERA kan bidra till en ökad samhällsutveckling där hemtjänstpersonal kan fokusera på det som de är bra på, att ta hand om människor. De funktioner som VERA tillhandahåller erbjuder hemtjänstpersonal en ökad intern och extern kommunikation. Projektgruppens åsikt är att detta kan leda till bättre arbetsmiljö då kunden är underrättad om vad som ska göras och hemtjänstpersonalen kan snabbt bli uppdaterad om vad som har skett tidigare. Detta leder till att arbetet de utför kan effektiviseras och de kan då fokusera på den sociala biten som idag prioriteras bort på grund av tidsbrist.
VERA är ett verktyg som kan hjälpa samhället att utveckla äldrevården. Nyheter om vanvård och budgetnedskärningar är idag något som befolkningen är vana vid. Det har kommit till den punkten att folk i samhället har tappat förtroendet för äldrevården. Projektgruppen anser att Anslagstavlan VERA kan användas som ett verktyg för att reparera denna misstro. Det som VERA kan erbjuda är en ökad transparens i vården. Utformningen av Anslagstavlan VERA har gjorts så att, med tillåtelse från vårdbolaget, det finns möjlighet för anhöriga att se vad som sker hos den äldre. Hemtjänstpersonal har funktioner som gör att dem kan lägga upp information om saker som har hänt, saker som ska göras och övriga observationer, vilket i sin tur kan läsas av den anhöriga. Detta möjliggör att de anhöriga får en ökad förståelse för vad hemtjänstpersonalen gör i sitt arbete och varför.
Framtid
Anslagstavlan VERA är idag anpassat för äldrevårdsmarknaden. Projektgruppen ser att det förutom denna marknad finns stor potential i att erbjuda VERA till en helt annan grupp av människor. Personer med autism kräver en tydlig planering och kontinuitet i sin vardag. Många personer som lider av autism har nedsatt social förmåga, därför använder sig personer i deras närhet av bilder när de kommunicerar. Anslagstavlan VERA kan hjälpa dessa personer i deras vardag då hård-‐ och mjukvaran lätt kan anpassas till dessa behov. Planeringsmöjligheter är redan utvecklad och bildkommunikation är något som VERA i dagsläget redan arbetar med. Därför anses denna marknad ha stor potential. Projektgruppen har verifierat detta med personer i branschen vilka såg att det hade varit ett bra verktyg i deras vardag.
Innan Anslagstavlan VERA helt kan kommersialiseras finns det några områden som måste fortsätta att utvecklas. I dagsläget visar samtalsfunktionen enbart syftet med funktionen och att tekniken finns tillgänglig för att göra tillsynstjänsten digital. Denna funktion hade behövt färdigställas, vilket är tekniskt realistiskt att göra och är under utveckling. Utvecklingsavdelning hann inte färdigställa den till Utexpo eller slutredovisningen. Denna funktion kommer så fort den är klar att integreras i produkten.
Projektgruppen är nöjd med den produkt de har tagit fram och anser att produkten svarar på problemformuleringen som projektet ställde upp vid projektets start. Projektgruppen menar att Anslagstavlan VERA får äldre med hemtjänst att känna sig tryggare, självständigare och mer integrerade i samhället. Utöver detta skapas även värde för ytterligare parter, så som hemtjänst och anhöriga.
Referenser
Bergström, B., Karlsson, T., & Parmenvik, D. (2009). Webbdesign. Budskap, form och teknik. Liber.
Blennberg, E., & Johansson, B. (2010). Värdigt liv och välbefinnande : äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik.
Stockholm: Gothia Fortbildning.
Boettge, V. (den 23 06 2003). www.nada.kth.se. Hämtat från KTH:
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1365/OH/Workshop02.pdf den 12 05 2014
Borchers, J. (2001). Pattern approach to interaction design. London, Storbritanien: Al & Society.
Bryman, A., & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3:dje uppagan ed.). Stockholm: Liber AB.
Cattan, M. (2010). Preventing social isolation and loneliness among older people:
Effectiveness of health promotion interventions. Saarbrücken: Lambert Academic Publishing.
Cavanaugh, J. C., & Blanchard-‐Fields, F. (2006). Adult Development And Aging.
Wadsworth: Thomson Learning.
Czaja, S. J., & Sharit, J. (1998). Age Differences in Attitudes Toward Computers.
The Journals of Gerontology: Series B , 329-‐340.
Davis, F. B. (1998). User Acceptance of Computer Technology: A Comparison of Two Theoretical Models. Management Science , 35, 982-‐1003.
de Jong Gierveld, J. (2006). Societal trends and lifecourse events affecting diversity in later life. In S. O. Daatland, & S. Biggs, Ageing and diversity: Multiple pathways and cultural migrations (pp. 175-‐188). Bristol: The Policy Press.
Dickens, A. e. (2011). An evaluation of the effectiveness of a community mentoring service for socially isolated older people: a controlled trial (Vol. 11). BMC Public Health.
Dix, A., Finlay, J., Abowd, G., & Beale, R. (2004). Human-‐Computer Interaction (3:e upplagan ed.). Haddington, England: Scotprint.
Hansen, S. (2012 йил 8-‐Februari). Falsk hemtjänst rånade 93-‐åring i Karlskrona.
Retrieved 2014 йил 16-‐April from http://www.bltsydostran.se:
http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/falsk-‐hemtjanst-‐ranade-‐93-‐
aring-‐i-‐
karlskrona%283142959%29.gm?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&
utm_campaign=Feed%3A+blt-‐nyheter+%28Bltsyd%C3%B6stran+Nyheter%29
Holmdahl, L. (2010). Lean Product Development På Svenska. Göteborg:
DigitaltryckNu.
House, J. S., Landis, K. R., & Umberson, D. (1988 йил 29-‐Juli). Social relationships and health. Science , 241 (4865), pp. 540-‐545.
Jin, Z. X., Plocher, T., & Kiff, L. (2007). Touch screen user interfaces for older adults: button size and spacing. In J. Absacal, & L. Azevedo, Universal Acess in Human Computer Interaction Coping with Diversity (pp. 933-‐941). Portugal:
Technical University of Lissabon.
Kakuli, L. L. (2014 йил 27-‐Januari). svt.se. Retrieved 2014 йил 16-‐April from Ökad personalomsättning inom hemtjänsten:
http://www.svt.se/nyheter/val2014/okad-‐personalomsattning-‐inom-‐
hemtjansten
Klemm, K. (2013 йил 03-‐12). Intervju Attendo. 4. (J. Ekelund, & M. Nilsson, Interviewers)
Kotler, P., Armstrong, G., Wong, V., & Saunders, J. (2008). Principles of marketing (5:e europeiska upplagan ed.). Italien: Rotolito Lombarda.
Kurniawan, S., Ellis, R. D., & Zaphiris, P. (2008). Older people and mobile phones:
A multi-‐method investigation. International Journal of Human-‐Computer Studies , 889-‐901.
Leitão, R., & Silva, A. P. (2012). TARGET AND SPACING SIZES FOR SMARTPHONE USER INTERFACES FOR OLDER ADULTS: DESIGN PATTERNS BASED ON AN EVALUATION WITH USERS. Tucson, Arizona: Roxanne Leitão.
Lindén, G. (2013). Minnesbilder, Fotografier att samtala kring. Göteborg:
Göteborg fortbildning.
Nordin, L. (2011). Verktyg och metoder U2 2011. Halmstad.
Osterwalder, A., & Pigneur, Y. (2010). Business Model Generatio: A handbook for Visionaries, Game Changers, and Challengers. Wiley.
Ottosson, S. (2012). Dynamisk Innovationsverksamhet. Tervix förlag.
Ottosson, S. (1999). Dynamisk Produktutveckling. Floda: Trevix AB.
Parsloe, E., & Wray, M. (2000). Coaching and Mentorskap. Jönköping: Brain Books AB.
Rundkvist, M. (2013). Kalkyl-‐kostnadsminskningar-‐ehemtjänst. Västerås: Västerås Stad.
Socialdepartementet. (2003). Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. SOU 2003:91 . Stockholm, Sverige:
Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2013). Äldres behov i centurm. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2004). Jämförelsetal för socialtjänsten 2003. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010-‐10-‐16). Jämföresetal för socialstyrelsen 2009. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Solutions for Public Health. (2011). Co-‐production for health: a new model for a radically new world. Oxford: Solutions for Public Health.
Tonnquist, B. (2010). Projektledning (3:e upplagan ed.). Stockholm: Bonniers Utbildning.
Wijk, H. (2001). Colour perception on old age -‐ with implications in the caring enviroment. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Windle, K., Francis, J., & Coomber, C. (2011). Preventing loneliness and social isolation: interventions and outcomes. London: Social care institute for excellence.
Wondmeneh, Y. (2011). Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla.
Stockholm: Kommunal.
Ziefle, M. (2010). Information presentation in small screen devices: the trade-‐off between visual density and. Applied Ergonomics , 719-‐730.
Bilagor
Nedan följer rapportens bilagor