EXAMENS ARBETE
Utvecklingsingenjör 180 hp
Anslagstavlan VERA
En pekskärm utvecklad för äldre människor som kommer att förenkla kommunikationen mellan dem och deras omgivning.
Johan Ekelund och Martin Nilsson
Examensarbete inom produktutveckling och innovationsledning 22.5 hp
Halmstad 2014-06-12
Anslagstavlan VERA
Examensarbete 22.5 hp
Högskolan i Halmstad 2014-‐05-‐24
Handledare: Leif Nordin Johan Ekelund
900815
Martin Nilsson 890310
Sammanfattning
Ensamhet, utanförskap och mindre social samvaro, låter det lockande? Detta är verkligheten för många äldre i Sverige idag. 17 % av Sveriges befolkning är över 65 år och detta segment blir allt större. Detta i kombination med att personer i deras omgivning har mindre tid resulterar i att den sociala biten som är så viktig, ofta glöms bort
Det finns även en ekonomisk aspekt i detta. Varje år spenderar socialstyrelsen 89,6 miljarder svenska kronor på äldreomsorg. En person som har hjälp av hemtjänst i Halland kostar 207 000 kronor per år, kontra en person som behöver bo på serviceboende som kostar 440 000 kronor per år. Detta betyder, teoretiskt, att Socialstyrelsen skulle kunna spara 233 000 svenska kronor per person genom att hitta en lösning som gjorde att äldre kunde bo hemma längre. Dessa pengar skulle sedan kunna användas till att skapa en högre vårdkvalité för deras kunder, de äldre.
Syftet med projektet var att skapa en informations-‐ och kommunikationsväg för äldre med målet att få äldre motiverade till att bo i sitt hem längre. På detta sätt kan socialtjänsten spara och effektivisera de resurser som de fodrar över.
Resultatet av detta är att de sparade resurserna kan leda till en socialare och mer personlig äldrevård. På sikt ska även detta leda till en ökad teknikmedvetenhet hos de äldre.
Genom en grundlig förstudie och nära kontakt med användare utformades en produkt som är anpassad efter användarens behov. Resultatet av projektet är en revolutionerande produkt som kommer att underlätta kommunikationen mellan äldre, anhöriga till den äldre och hemtjänsten. Anslagstavlan VERA är ett verktyg som kommer öka kvalitén på äldrevården genom att förenkla planeringsarbetet och informationsspridningen. Samtidigt kommer VERA integrera den äldre i samhället på ett helt nytt sätt. Genom VERA tas tekniken till den äldre utefter deras egna behov och öppnar där med dörren till en ny äldreomsorg.
Vi är glada och stolta över att kunna presentera VERA, ett verktyg som kommer kunna förbättra vardagen för många. Ingen annan produkt på marknaden kan skapa så mycket värde för så många grupper och få dem att interagera med varandra.
Abstract
Loneliness, isolation and less social interaction, does this sound tempting? This is the reality for many elderly people in Sweden. Today, 20% of Sweden's population is over 65 years old, and this segment is growing.The growing population combined with the fact that people around them have less time unfortunately minimizes the social part, which is so important.
There is also an economic aspect to this. The National Board of Health and Welfare spends 89.6 billion Swedish krona on elderly care every year. A person who uses home care services in Halland costs 207 000 SEK per year, versus a person who needs to stay at a senior home which costs 440 000 SEK per year. By finding a solution that allows elderly people to live at home longer the National Board of Health and Welfare could save 233 000 Swedish krona per person. This money could then be invested to increase the quality of the care provided for the elderly.
The aim of the project was to create an information and communication path for elderly people with the goal of getting old people motivated to stay in their own homes longer. The saved resources could then be used to create a more social and individualized elderly care. Another effect of this is hopefully that elderly people get an increased interest in technique.
The solution was created through a thorough pre-‐study and close relationship with the user, which resulted in a product that matches the user’s needs. The result of the project is a revolutionary product that will simplify the communication between elderly people, their relatives and home care services.
VERA is a tool that will increase the quality of elderly care by simplifying the planning procedure and increasing the exchange of information. Simultaneously, VERA will integrate the elderly in the community in a whole new way. VERA takes technology to the elderly people on their own terms and opens up endless opportunities.
We are pleased and proud to introduce VERA, a tool that will improve the daily lives of many. No other product on the market can create so much value for so many groups and get them to interact with each other.
Förord
Anslagstavlan VERA är resultatet av ett examensarbete vid
Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad av Johan Ekelund och Martin Nilsson.
Projektets syfte är att under kursen examensarbete, inom produktutveckling och innovationsledning omfattande 22,5hp, gå hela vägen från idé till prototyp.
Vi vill tacka alla som har hjälpt oss på vägen:
Handledare samt examinator, Leif Nordin.
VisioSign Sverige AB Attendo
ALMI företagspartner
Hälsoteknikcentrum Halland
När jag blir 100, vår externa handledare Dag Forsén.
Karl XI:s servicehus i Halmstad Alla hjärtans hus i Halmstad Science Park Halmstad Deltagare i enkäter Klasskamrater i U11
Johan Ekelund
Martin Nilsson
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund & problempunkter ... 1
Syfte ... 2
Mål ... 2
Avgränsningar ... 3
Projektbeskrivning ... 4
Intressenter ... 4
Kärnintressenter ... 4
Primärintressenter ... 4
Sekundärintressenter ... 4
Krav och önskemål ... 5
Projektorganisation ... 6
Utveckling av mjukvara ... 6
Budget och finansiering ... 6
Tidsplan ... 6
Risker ... 6
Metod ... 7
Produktutveckling och innovationsledning ... 7
Projektprodukt ... 8
Kvalitativa intervjuer ... 8
Strukturerade intervjuer (enkät) ... 8
Intressentanalys ... 9
Planering ... 9
Idégenerering ... 9
Benchmarking ... 9
Parvis jämförelse ... 9
Workshop ... 10
Storyboard ... 10
Cognitive Walkthrough ... 10
SWOT ... 10
Prissättning ... 10
Veckovis utvärdering ... 10
Mentorskap ... 11
Affärsplan ... 11
Teori ... 12
Digitala skärmars gränssnitt ... 12
Förebyggande av ensamhet bland äldre ... 12
Individanpassad hemtjänst ... 13
Genomförande ... 14
Initieringen av projektet ... 14
Förstudie ... 14
Planering ... 15
Produktnamn ... 15
Prototypframtagning ... 15
Val av hårdvara ... 15
Val av funktioner ... 16
Benchmarking ... 17
Positionering på marknaden ... 17
När jag blir 100 ... 18
Design av användargränssnitt ... 18
Utvärdering av första gränssnittet ... 19
Utveckling ... 20
Utvärdering av prototyp ... 20
Avslutning ... 20
Resultat ... 21
Beskrivning ... 21
Information ... 22
Meddelande ... 22
Samtal ... 23
Meny ... 23
Service ... 23
Skärmsläckare ... 24
Måluppfyllnad av produkt ... 24
Affärsplan ... 25
Diskussion ... 26
Process ... 26
Produkt ... 28
Marknad ... 28
Etik & moral ... 28
Arbetsmiljö ... 29
Framtid ... 30
Referenser ... 31
Bilagor ... 33
Inledning
Följande kapitel kommer att behandla projektets bakgrund, syfte, mål och avgränsningar.
Bakgrund & problempunkter
Andelen äldre blir större i vårt samhälle. Idag är 17 % av Sveriges befolkning över 65 år och detta segment växer. 2030 beräknas andelen människor över 65 år vara 23 %. (Socialdepartementet, 2003) Detta stöds också av Cavanaugh och Blanchard-‐Fields som skriver att, andelen äldre aldrig har varit större än vad den är idag i industrialiserade länder och att denna andel kommer att öka (Cavanaugh & Blanchard-‐Fields, 2006). Detta kommer att resultera i att äldrevården kommer att sättas under högre press genom att fler platser måste finnas på äldreboenden samtidigt som färre väljer att arbeta inom äldrevårdssektorn. Antalet förstahandssökande till vårdprogram på gymnasier har minskat, från 18 281 personer läsåret 1980/81, till 3041 läsåret 2009/10 (Wondmeneh, 2011). Samtidigt stryps budgetar åt, mindre pengar och mindre tid ska läggas på varje kund. En tjänst som tidigare utfördes, på Attendo i Halmstad, på en timma ska idag göras på 25 minuter (Klemm, 2013, p. Bilaga).
Teknikutvecklingen de senaste åren har gått snabbt. För stora delar av samhället har detta varit positivt och gjort vardagen smidigare. Ett segment som ofta glöms bort i teknikbranschen är den äldre generationen. Detta segment har svårt att hänga med eftersom teknikprodukter inte är anpassade efter deras behov. Ett exempel på detta är att inga mobiltillverkare tar hänsyn till äldre när de designar gränssnittet i deras telefoner (Czaja & Sharit, 1998; Zaphiris, Kurniawan, & Ellis, 2008; Ziefle, 2010). Det samma gäller de stora datorföretagen Apple, Google och Microsoft som inte erbjuder någon form av guidning för äldre människor som har svårt att ta till sig deras teknik (Leitão & Silva, 2012). Detta kan resulterat i att de äldre hellre distanserar sig från teknik än att ta den till sig (Cattan, 2010).
Det finns även en ekonomisk aspekt i detta. Varje år spenderar socialstyrelsen 89,6 miljarder svenska kronor på äldreomsorg, vilket är en ökning med nästan två procent jämfört med föregående år (Socialstyrelsen, 2004). En person som har hjälp av hemtjänst i Halland kostar 207 000 kronor per år, kontra en person som behöver bo på hem som kostar 440 000 kronor per år (Socialstyrelsen, 2004). Detta betyder, teoretiskt, att Socialstyrelsen skulle kunna spara 233 000 svenska kronor genom att hitta en lösning som gjorde att äldre kunde bo hemma längre. Dessa pengar skulle sedan kunna användas till att skapa en högre vårdkvalité för deras kunder, de äldre.
I äldrevården idag är det en stor omsättning på personal. En äldre person kan ha flera olika vårdare som hjälper honom/henne på en vecka (Kakuli, 2014). Detta kan orsaka att den äldre känner en otrygghet i och med att de inte vet vem som kommer. Det har även hänt att personer har uppgett sig för att komma från hemtjänsten och sedan rånat den äldre personen (Hansen, 2012).
En annan viktig aspekt är att äldre är socialt utsatta och riskerar att bli isolerade.
Detta på grund av att det finns en större risk till att personer i deras närhet går bort, anhöriga i deras närhet har mindre tid att komma och hälsa på, samt att de kan lida av funktionsnedsättning vilket gör att det inte kan röra sig på samma sätt som tidigare. Det finns studier som visar att isolation kan leda till sämre psykisk och fysisk hälsa. (House, Landis, & Umberson, 1988)
Med det ovanstående i fakta i åtanke formulerades följande problemformulering.
• Hur kan äldre med hemtjänst känna sig tryggare, självständigare och mer integrerade i samhället med hjälp av teknik?
Syfte
Syftet med projektet är att skapa en informations-‐ och kommunikationsväg för äldre. Detta ska underlätta deras vardag, genom att den äldre ska veta vem från hemtjänsten som kommer och att den äldre ska kunna ta reda på information på ett självständigt sätt. Samtidigt ska informations-‐ och kommunikationsvägen hjälpa hemtjänsten att planera sitt arbete så att de kan skapa mer värde på den tid de har.
Mål
Målet är att få äldre motiverade till att bo i sitt hem längre. På detta sätt kan socialtjänsten spara och effektivisera de resurser som de fodrar över. Resultatet av detta är att de sparade resurserna kan leda till en mer social och personlig äldrevård. På sikt ska även detta leda till en ökad teknikmedvetenhet hos de äldre.
Produktmålet är att ta fram en lösning som tar hänsyn till både användarens behov och problem. Detta i kontrast till de existerande lösningar på marknaden som enbart ser till problemen och har glömt användarens behov.
Projektmål
• Att vid projektets slut ha en fungerande prototyp som är testad av användare.
• Att det valda gränssnittet ska vara enkelt och anpassat för den äldre.
• Produkten ska möjliggöra interaktion mellan de parter som använder produkten (hemtjänst, anhöriga, äldre).
Effektmål
• Att anhöriga ska på ett smidigare vis kunna kommunicera med äldre i deras närhet.
• De äldre ska få en ökad självständighet och tryggare vardag.
• En ökad kommunikation mellan parterna.
• Minskar ensamheten för den äldre.
• Ökar informationsflödet till den äldre.
Avgränsningar
Projektgruppen har valt att skapa funktioner som täcker den äldres, anhöriga till äldre och hemtjänstens största behov. Gruppen bestämde sig för att skapa max sex funktioner. Denna avgränsning hjälpte till att hålla projektet i rimlig storlek.
Projektbeskrivning
Nedan kommer projektets förutsättningar beskrivas.
Intressenter
Under denna rubrik kommer projektets intressenter presenteras.
Kärnintressenter
Är de i projektet som har en drivande eller beslutande roll (Tonnquist, 2010).
Dessa har projektgruppen haft ett nära samarbete med. Genom att lyssna på deras åsikter och ta dem till sig hölls stämningen god.
• Projektgruppen; Johan Ekelund och Martin Nilsson
• VisioSign Sverige AB; VD:n Lasse Lindqvist.
Primärintressenter
Är de som kommer att påverkas av projektet och därför har ett intresse i att påverka projektet (Tonnquist, 2010). Dessa har gruppen träffat för att ta reda på deras behov. Detta gjorde att de kände sig delaktiga.
• Högskolan i Halmstad; handledare samt examinator, Leif Nordin.
• Attendo
• Hemtjänsten, vars personal kommer att använda produkten i sitt arbete.
• Regionen
• Sveriges kommuner
• Anhöriga till de äldre som kommer att använda produkten.
• Användare, de äldre som kommer direkt påverkas av produkten.
• ALMI
• De som har deltagit i de enkäter som utförts.
• Hälsoteknikcentrum Halland
• ”När jag blir 100”; vår externa handledare Dag Forsén.
Sekundärintressenter
Intressenter med relativt lågt intresse i projektet och som inte aktivt kommer att påverka projektet (Tonnquist, 2010).
• Högskolan i Halmstad; Klasskamrater i Utvecklingsingenjörsprogrammet och handledare till övriga projekt.
Krav och önskemål
I starten av projektet skapades en krav-‐ och önskemålsmatris för att lätt överskåda de saker som var viktigast för projektet. Med tiden kunde projektgruppen även se att dem hade möjlighet att utföra några av de önskemål dem hade. Kraven och önskemålen togs fram i samråd med äldre, hemtjänstpersonal och anhöriga till äldre. Projektgruppen frågade vad som var viktigt för dem och utformade då matrisen nedan.
Beskrivning Krav Önskemål
Anpassad för äldre V
Få nivåer i gränssnittet V
Den ska vara säker V
Ska inte gå att göra fel V
Tydlig V
Produkten leda vägen in i teknikvärlden och väcka ett
teknikintresse hos den äldre V
Den ska gå att uppdatera via mobilen V
Tvåvägskommunikation via
videosamtal V
Kunna ta emot SMS/MMS V
Den ska vara trådlös V
Special funktioner för hemtjänsten V
Projektorganisation
Projektet drivs av Johan Ekelund och Martin Nilsson under sitt tredje år på Utvecklingsingenjörsprogrammet som examensarbete. Johan Ekelund och Martin Nilsson är projektledare för projektet Anslagstavlan VERA och har under projektets gång handletts av Leif Nordin.
Utveckling av mjukvara
Gruppen bestämde sig i tidigt skede att de inte skulle utföra programmeringen av mjukvaran själva. Gruppen uppskattade att det skulle ta lång tid att programmera samt att de inte besatt någon större kunskap inom området.
Istället valde gruppen att försöka hitta ett externt företag som kunde utföra mjukvaruutvecklingen. Att lägga mer tid på själva produktutvecklingen var viktigare för gruppmedlemmarna än att ägna sig åt programmering.
Budget och finansiering
Initialt hade projektet ingen finansiering att utgå ifrån. Vid halvtidsredovisningen, i december 2013, nominerades projektet till ett utvecklingsstipendium på 10 000 kronor som har använts i projektet.
Projektgruppen fick även 2 000 kronor i uppstartsbidrag av Sten Fåhres minnesfond för att de drev ett projekt i egen regi. Projektgruppen ansökte även om finansiellt stöd för utvecklig av prototypen från ALMI. Stipendium och eventuellt stöd spenderades på att köpa in tjänster och hårdvara till den slutgiltiga prototypen. Hela projektbudgeten finns att se i bilaga 13.
Tidsplan
Efter att projektet startade gjordes en grovplanering för att skapa en översikt över hur mycket tid som behövde läggas på varje delmoment. Därefter gjordes ett Gantt-‐schema för att se olika aktiviteters tidsintervall och följd (se bilaga 3.2).
Under projektets gång gjordes kortsiktiga planeringar, så som dags-‐ och veckoplaneringar (se bilaga 3.1).
Risker
Gruppen har gjort en riskanalys där potentiella risker som rör projektet tas upp.
De risker som analyserades var;
1. Gruppen får inte tillräcklig finansiering 2. Tiden räcker inte till för projektet
3. Hittar ingen partner som kan lösa tekniken
Den fullständiga riskanalysen kan ses i bilaga 20.
Metod
Produktutveckling och innovationsledning
Innovationsverksamhet innebär att utforska ny mark i delvis okänd terräng eftersom det oftast finns många kunskapsgap som måste fyllas (Ottosson, 2012).
Detta innebär att starten på en innovationsverksamhet oftast är kaotisk. Nyckeln för att driva ett framgångsrikt innovationsprojekt är därför att så snabbt som möjligt samla in den informationen som saknas och därmed täcka de kunskapsgap som finns. Detta medför att genomförandet kommer att ske snabbare och säkrare. (Ottosson, 2012)
Dynamisk produktutveckling, DPD, är en vision-‐ och kunskapsstyrd metod som används för att nå det gemensamt uppsatta målet (Holmdahl, 2010; Ottosson, 2004). DPD utgår ifrån synen att människor inte beter sig som robotar, som är förutsägbara i alla situationer (Ottosson, 1999). DPD är ett flexibelt synsätt som kan anpassas till omständigheterna (Holmdahl, 2010). Detta synsätt har blivit allt viktigare eftersom konkurrenssituationen i världen har ökat och tillgängligheten av information är enklare tack vare IT (Ottosson, 1999). Med ett dynamiskt produktutvecklingssynsätt placeras kunden/användaren i fokus.
Detta innebär att produktutveckling kan ske på ett dynamiskt och resurseffektivt sätt, vilket leder till att marknadsanpassade produkter kan utvecklas snabbt.
Detta stöds av Holmdahl som skriver att, ”Tempot blir högt genom att onödigt arbete undviks och tempot i sig gör att uppgiften hålls aktuell.” (Holmdahl, 2010). Produkten kommer därmed att uppfylla ett stort antal individuella krav och önskemål som har ställts på produkten eftersom användarna bjuds in i ett tidigt stadium och kan påverka slutresultatet (Ottosson, 1999). Ottoson skriver också att angreppssättet kommer förändras efterhand gentemot marknaden då marknaden spelar större i tidigt skede. När en dominant design/produkt har nåtts får användaren/kunden generellt nöja sig med det som de erbjuds. Detta på grund av att produkten produceras efter standarder och inte tillåter samma specialanpassning (Ottosson, 2012).
DPD kan jämföras med Lean produktutveckling, LPD, som är en annan produktutvecklingsmetod som används för att ta fram nya produkter, oftast för så kallade need-‐produkter. LPD är en metod där fokus läggs på struktur och planering. I LPD projekt finns det ofta ett identifierat behov eller problem som behöver lösas. Det ställs därefter upp en tydlig kravspecifikation som används som grund för projektet. Metoden kräver noga planering för att kunna minimera ekonomiska resurser och effektivisera tiden. Därför försöks framtiden uppskattas för att på så sätt kunna förbereda sig för kommande händelser.
Arbetet utförs sedan i parallella spår för att effektivisera processen.
Beslutsfattandet är mer centraliserat vilket betyder att besluten tas av någon/några bestämda personer. På grund av detta ses LPD som mer statiskt synsätt eftersom att processen kräver att arbetet utförs efter fastställda krav och mindre eget ansvar. (Holmdahl, 2010)
Ytterligare en produktutvecklingsstrategi är den statiska utvecklingsstrategin, denna utgår från att alla delar i utvecklingsprocessen kan brytas ner i mindre delar. Detta arbetssätt är mer strukturerat än exempelvis DPD, och går en del i processen inte som planerat ses det som ett misslyckande av ledningen eller planeringen. (Ottosson, 1999)
Projektgruppen har valt att använda sig av DPD eftersom att projektprodukten krävde en hög grad av flexibilitet med möjlighet att snabbt kunna förändra och anpassa de val som har gjorts. Projektet var också svårt att planera i förväg då projektet till stor grad styrdes av användaren. Projektgruppens vision var att ta fram en produkt anpassad efter användarens behov. En annan anledning till varför gruppen valde att arbeta på detta sätt var för att de ville arbeta självständigt och ha mycket eget ansvar.
Projektprodukt
Nedan beskrivs de olika metoder som har använts för att nå syftet och målen för projektprodukten.
Kvalitativa intervjuer
En kvalitativ intervju tillåsts att röra sig fritt. Detta tillåter den som intervjuar att få insikt om vad den intervjuade tycker är viktigt. (Bryman & Bell, 2011) Gruppen har utfört kvalitativa intervjuer med Kristina Klemm, Anna-‐Lena Gyllén, Maria Stjernberg. Dessa personer valdes för att de ansågs ha kunskap om branschen. Intervjuer med äldre utfördes också, på alla hjärtans hus i Halmstad.
Dessa intervjuer var viktiga för att få reda på vad den äldres behov verkligen var.
På detta sätt kunde projektgruppen utveckla anpassade funktioner. Detta skapade även en generell uppfattning om vad som går att bygga vidare på när strukturerade intervjuer ska tas fram. En potentiell risk med att enbart intervjua personer från Halland är att problem som finns nationellt inte tas upp. För se samtliga kvalitativa intervjuer, se bilaga 1.
Strukturerade intervjuer (enkät)
”En strukturerad intervju går ut på att en intervjuare ställer förutbestämda frågor till en respondent…” (Bryman & Bell, 2011, p. 215). Alla respondenter ska möta samma frågemönster vilket gör det lättare att sammanställa och jämföra respondenternas svar (Bryman & Bell, 2011). Gruppen skickade ut tre olika strukturerade intervjuer i form av enkätundersökningar till hemtjänstpersonal, anhöriga till äldre och fastighetsägare till servicehem. Dessa valdes ut då de ansågs som potentiella användare eller kunder. Enkäterna distribuerades via mail, sociala medier och utskick. Anledningen är att enkäter är billigt att administrera, tidsbesparande och det är enkelt att nå ut till en större grupp jämfört med vanlig intervju (Bryman & Bell, 2011). En risk med att dela ut enkäter via sociala medier är att de som svarar på enkäten har liknande åsikter som dem som delar ut enkäten. För se samtliga strukturerade intervjuer, se bilaga 2.
Intressentanalys
Intresseanalysen görs för att bedöma vilka intressenter som finns till projektet och hur de kan påverka projektet (Tonnquist, 2010). Anledningen är att en tydlig bild skapas av hur olika intressenter kan påverka arbetet, och på så vis kan gruppen bestämma hur dessa bör hanteras. Gruppen skapade en intressekarta för att se vilka olika grupper som kan påverka projektet (Se bilaga 16). I projektbeskrivningen finns även potentiella intressenter listade.
Planering
Visuellplanering har tre huvudsyften, skapa förväntningar på de som arbetar i projektet, styra och koordinera aktiviteter och som ett verktyg för att detektera avvikelser (Holmdahl, 2010). I projektet användes en visuell projektplaneringstavla. (Se bilaga 3.1)
Gantt-‐schema är ett traditionellt planeringssätt som baseras på handlingsplanen och ordnas efter aktiviteter och tid (Holmdahl, 2010). Microsoft Project användes för att skapa en övergripande syn på hur projektet skulle fortskrida (se bilaga 3.2).
Idégenerering
Användar-‐A3 används för att rätt produkt ska utvecklas, tillverkas och säljas (Se Bilaga 9). Hänsyn tas till hur företaget vill bli uppfattat, att produkten inte ska vara skadlig för miljön eller samhället och att produkten ska vara användarvänlig (Holmdahl, 2010).
Brain Aided Design, BAD, är den tankeverksamhet som krävs för att komma ifrån den abstrakta nivån i skapandet (Holmdahl, 2010). Pencil Aided Design, PAD, användes sedan för att konkretisera idéerna som uppkommit i BAD genom att skissa ner dem på papper (Bilaga 4.1). Anledningen är för att kunna diskutera de lösningar som uppkommit på ett tydligt sätt. (Holmdahl, 2010) Till sist användes Computer Aided Design, CAD, för att få ett intryck av den slutgiltiga designen.
(Holmdahl, 2010) (Bilaga 4.2) Benchmarking
Benchmarking innebär att jämföra sin produkt mot existerande lösningar (Ottosson, 1999). Gruppen granskade marknaden för att hitta liknande produkter. Fördelen med benchmarking är att gruppen kan dra nytta av likheter och skillnader hos konkurrenterna. Se bilaga 8 för benchmarking.
Parvis jämförelse
Parvis jämförelse är ett verktyg som används för att fatta beslut om olika
koncept genom att jämföra dem med varandra. Med parvisjämförelse viktas alla koncept mot varandra. De parametrar som får flest plustecken och minustecken är de bästa koncepten. (Nordin, 2011) Gruppen utförde parvisjämförelse på de olika funktioner som skapats. Anledningen till detta var att gruppen då tydligt kunde se vilka funktioner som var viktigast att integrera. I bilaga 7 visas detta mer utförligt.
Workshop
En workshop är ett handlingsinriktad skapande. Gruppen bör bestå av
specialister inom olika områden och dessa ska få lika stort utrymme i aktiviteten.
Målet är att lära av varandra. (Boettge, 2003) British council, Innovation Unit och Hälsans nya verktyg anordnade en workshop där gruppen deltog. Workshopen utgick från metoden Co-‐production som är baserad på rapporten Solution for Public Health, 2011. Målet med metoden Co-‐production som workshop är att i ett tidigt stadium få de involverade människorna att diskutera fram en
handlingsplan. Gruppen utförde workshopen tillsammans med de andra finalisterna i tävlingen När jag blir 100.
Storyboard
En storyboard gör det möjligt för utvecklaren att få en tydligare bild av känslan som förmedlas (Bergström, Karlsson, & Parmenvik, 2009). En digital storyboard sattes samman tillsammans med VisioSign Sverige AB, storyboarden skickades senare vidare till VisioSigns utvecklingsavdelning i Danmark (Se bilaga 10).
Cognitive Walkthrough
Används för att ta reda på hur enkelt det är att förstå gränssnittet och dess struktur för användaren (Dix, Finlay, Abowd, & Beale, 2004). Gruppen använde sig av ett cognitive walkthrough-‐koncept där det undersöktes om de äldre förstod det första och andra gränssnittet som togs fram (Se bilaga 5).
SWOT
Är ett företagsekonomiskt analysverktyg som fokuserar på styrkor, svagheter, möjligheter och hot (Kotler, Armstrong, Wong, & Saunders, 2008) (Tonnquist, 2010). SWOT analysen tar upp både interna och externa faktorer och ger en bra indikation på vad företaget bör fokusera på (Kotler, Armstrong, Wong, &
Saunders, 2008). I projektet användes verktyget främst för att analysera produkten (Se bilaga 6).
Prissättning
Prissättningen för en produkt i en ny verksamhet behöver vara högre jämfört med en mogen verksamhet då mer kapital krävs för att kunna expandera (Ottosson, 2012). Gruppen tog hjälp av Visiosign och benchmarking för att kunna prissätta produkten på ett korrekt sätt. En korrekt prissättning kan ge projektet möjlighet att expandera samtidigt som det skapar konkurrenskraft mot andra aktörer på marknaden (Ottosson, 2012).
Veckovis utvärdering
”Veckorapportering bör varje produktutvecklare göra, dessa bör innefatta vad som gjort, vad som ska göras, och hur mycket resurser som förbrukats.”
(Holmdahl, 2010). Gruppen har utfört detta med handledare och VisioSign med hjälp av möten och mail. Anledning är att gruppen ska planera, utveckla och diskutera projektets framfart.
Mentorskap
Mentorskap är en process som stödjer och uppmuntrar lärande (Parsloe & Wray, 2000). Båda medlemmarna i gruppen har haft mentorer under projektets gång.
Mentorerna har varit utexaminerade studenter vid
Utvecklingsingenjörsprogrammet som båda har vunnit första pris av Sten Fåhré minnesfond. Denna fond delar varje år ut ett antal priser till studenter på Utvecklingsingenjörsprogrammet, varav ett av dem är för bästa examensarbete.
Anledningen att gruppen valde mentorskap var att kunna få feedback och handledning från någon som genomgått samma process.
Affärsplan
Business Model Canvas, BMC, är ett utvecklingsverktyg som fokuserar nio olika aspekter när en affärsmodell utvecklas. BMC gör det möjligt för användaren att beskriva hur affärsmodellen behandlar erbjudande, kunder, intäktsmodell, kanaler, kundrelation, nyckelaktiviteter, nyckelresurser, nyckelpartners och kostnader. (Osterwalder & Pigneur, 2010) Gruppen arbetade tillsammans med Science Parks affärscoacher och exjobbsgruppen Swift Sense Biometrics.
Tillsammans diskuterade dem produkten för att få fram olika idéer till affärsplanen. Målet då var att se nya möjligheter med projektet. Se bilaga 17 för se affärsmodellen.
Teori
Detta kapitel avhandlar de viktigaste inslagen i projektet utifrån ett teoretiskt perspektiv. De områden som diskuteras är; digitala skärmars gränssnitt, förebyggande av ensamhet bland äldre och individanpassad hemtjänst.
Anledningen till kapitlet är att skapa en djupare förståelse hos läsaren i ämnen som har influerat arbetet.
Digitala skärmars gränssnitt
Idag tar de flesta större mobiltillverkande företagen ingen hänsyn till de krav och förväntningar som äldre ställer på mobiltelefonernas gränssnitt. Ingen handbok som är anpassad för äldre följer med mobiltelefonen vilket i sin tur ställer kravet att användare redan ska ha en viss förkunskap för att kunna använda produkten (Leitão & Silva, 2012).
Förutom saknad av manualer för äldre så är inte designen på interaktiva skärmar utformad på ett sätt som passar äldre. Det förekommer små textstorlekar och små knappar. Med mindre knappar ökar risken att trycka fel (Jin, Plocher, & Kiff, 2007). Det framkommer också i rapporten, ”Target and spacing size for older adults”, att för att uppnå så bra resultat som möjligt bör knapparna vara större än 17.5 kvadrat millimeter (Leitão & Silva, 2012).
Utöver storleken på knapparna bör också knappen vara utformad på så sätt att användaren vet vad som sker när denne trycker på knappen. Detta bör förslagsvis ske med hjälp av en verklighetsbaserad illustration som kan skapa ett tydligt mål med knappens funktion. Det bör också finnas med någon form av text som förklarar figuren samt innebörden av knappens funktion. (Borchers, 2001) I en doktorsavhandling av Helle Wijk förslås att färger bör användas för att förtydliga och öka användarvänligheten i utveckling av gränssnitt för äldre. I dagsläget är gränssnitten många gånger tilltalande för ögat men saknar ett pedagogiskt syfte. Ett mer frekvent användande av färger gör det igenkänning lättare. Färger som bör användas är bas färger exempelvis; blå, grön, röd gul, svart, vit. Mixade färger som turkos, lilla, rosa bör undvikas då dessa färger skapade problem för majoriteten som utförde Helle Wijks tester. Väldigt ljusa eller väldigt mörka färger bör också undvikas då hög ålder ofta medför nedsatt syn. Användning av färger visade sig vara mycket uppskattat ibland äldre. (Wijk, 2001)
Förebyggande av ensamhet bland äldre
Enligt forskning gällande ensamhet, som uppkommer i ett senare skede av livet, fastställdes att ensamhetskänslan beror på någon av följande faktorer; den äldre var änka/änkling eller har aldrig varit gift, dålig hälsa både fysiskt och psykisk i form av depression, och till sist att den äldre hade en för liten socialt kontakt med vänner, anhöriga och grannar (Scharf & Gierveld, 2008); (de Jong Gierveld, 2006). Detta stöds också av House, Landis och Umberson som säger att äldre personer har en större risk att isoleras på grund av avsaknaden av social tillvaro och funktionsnedsatthet. Detta kan leda till en sämre fysisk och psykisk hälsa (House, Landis, & Umberson, 1988).
Med denna vetskap utfördes ytterligare studier för att kunna utforma en hjälpaktion som skulle förhindra ensamhetskänslan. För att förhindra ensamhet senare i livet bör den äldre delta i gruppaktiviteter där målet är att lösa uppgifter och problem, då den äldre behöver öka sitt självförtroende (Cattan, 2010);
(Dickens, 2011). De två saker som framkom att de äldre vill ha i denna undersökning var att de skulle ses som en tillgång och ha möjligheten att ta ansvar. De aktiviteter som de utför ska vara meningsfulla och att de i dessa aktiviteter ska kunna dela med sig av erfarenheter till andra som utföra samma aktivitet. Dessutom vill de äldre ha möjligheten till ett socialt liv med god hälsa (Cattan, 2010). När dessa hjälpaktioner eller aktiviteter utformas bör också den äldre delta i planering, utveckling och genomförandet för att nå bästa resultat (Windle, Francis, & Coomber, 2011).
Individanpassad hemtjänst
Under perioden 2013-‐2014 har socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att stödja införandet av en ny modell i landets kommuner. Modellen är framtagen för äldrevården och hemtjänstens, och kallas ”Äldres behov i centrum”. Målet med införandet är att äldrevården ska gå från insatsstyrt arbetssätt till ett behovsstyrt arbetssätt. Anledning till den nya modellen testas är en utredning av
”Ett värdigt liv i äldreomsorgen” som skrevs 2008. Där framgick det att äldrevården fokuserad för mycket på materiella värden, samtidigt som sociala, existentiella och psykiska värden prioriterats bort (Socialstyrelsen, 2013).
Insatsstyrda verksamheter har olika centrala processer och i dessa processer ska den äldre senare försöka passas in. Det är alltså insatserna som verksamheten erbjuder som styr vilken typ av vård den äldre får. Nackdelen med detta är att dessa förutbestämda insatser ska passa den breda massan. Det gör att de olika insatserna som erbjuds fokuserar på fysiska och medicinska problem. Jämför man detta med behovsstyrda verksamheter fokuserar de mer på vilka behov den äldre har. Den äldre lyfter först fram sina behov innan alternativ erbjuds. Detta gör att den äldres åsikter om sin egen livsföring som spelar roll. Detta skapar en personlig vårdplan som fokuserar mer på sociala, existentiella och psykiska värden, det som äldrevården tidigare kritiserats för att sakna. (Socialstyrelsen, 2013)
I organisationer med insatsfokus är risken större att vårdplanen som tas fram för den äldre blir sämre anpassad jämfört med en behovsstyrd organisation. En professionell äldrevård måste anpassas utifrån den äldres behov som blir synliga vid handläggningstillfället. Kvalitetskänslan som äldrevården skapar är individuell och därför bör vårdplanen skapas efter den äldres behov. (Blennberg
& Johansson, 2010)
