Kroksbäck har fått möta kritik för att området bland annat saknar serviceutbud, vilket hör till ovanligheten i ett miljonprogramsområde, samt att det finns en stor upplevd otrygghet och missnöjdhet i området. För att möta denna otrygghet har Malmö stad lagt fram ett förslag på en fysisk förändring i området. Nyréns Arkitektkontor AB har därför fått i uppdrag att arbeta fram ett gestaltningsförslag som fungerar som ett underlag inför en kommande detaljplan, se figur 3. Förslaget av den fysiska förändringen är tänkt att skapa ett större flöde och blandning av människor för att bryta den befintliga segregationen. Det här överensstämmer med MKB:s valda trygghetslösning om att vilja öppna upp Kroksbäck. MKB:s områdesförvaltare anser dock att man behöver lägga fokus på att komma till rätta med den befintliga grundproblematiken kring otrygghet som finns i Kroksbäck, innan en förändring av den fysiska utformningen kan påbörjas. Det är inte säkert att förändringen av den fysiska miljön kommer göra att kriminalitet, ungdomsgäng och skadegörelse minskar i området och därför skulle grundproblematiken kvarstår.
Förslaget från Malmö stad omfattar även bebyggelse av fastigheter där Brf Kroksbäcks befintliga staket finns. Det har väckt stora reaktioner från föreningen eftersom det i så fall skulle påverka deras nuvarande trygghetslösning. Det framtagna förslaget från Nyréns Arkitektkontor AB är något som Brf Kroksbäck har konstaterat att de inte är intresserade av. Det är enligt författarna förståeligt att det skapats reaktioner eftersom staketet är nyuppsatt, hösten 2014, samt att det var en dyr investering på cirka fyra miljoner kronor. Avslutningsvis menar arkitekten på Stadsbyggnadskontoret att förslaget om den fysiska förändringen kan komma att utföras trots att Brf Kroksbäck inte har lämnat sitt samtycke till förändringen. Den fysiska förändringen kommer då istället enbart att omfatta de delar av Kroksbäck som inte utgörs av föreningens privata mark. Hon anser dock att detta inte kommer bidra till ett lika bra slutresultat som det hade gjort om Brf Kroksbäck hade ingått i samarbetet.
6 Slutsats
Aktörer i ett bostadsområde kan arbeta med trygghetslösningar utifrån olika aspekter, de kan antingen arbeta mot ett öppet respektive slutet område. I ett öppet område strävar aktörerna efter att skapa trygghet för de boende genom en kontinuerlig rörelse i området. Trygghet behöver inte betyda att det måste finnas en bekantskap och samhörighet mellan människor, utan bygger istället på att veta att det finns människor i närheten och att de boende hjälps åt med att övervaka sitt bostadsområde. I ett slutet område görs istället trygghetsarbetet genom att fysiskt avgränsa bostadsområdet. Den fysiska barriären bidrar till en trygghet inom det avgränsade området, tryggheten bygger på att känna igen sina grannar och kunna urskilja obehöriga.
När olika bostadsbolag arbetar med skilda trygghetslösningar inom ett bostadsområde kan det ge upphov till ett flertal potentiella konsekvenser. Om en av aktörerna i ett bostadsområde arbetar med att fysiskt avgränsa sitt område kan det leda till en social exkludering, eftersom att människor utesluts från det fysiskt avgränsade området. Detta kan leda till att en ”vi mot dem-känsla” förstärks, oavsett om man bor innanför den fysiska barriären eller inte. Utformningen av en fysisk barriär kan vara av olikartad karaktär och därför ge upphov till olika effekter och känslor. En barriär som är försedd med exempelvis taggtråd eller skarpa taggar kan ge ett intryck av att närmiljön kring det inhägnade området är utsatt. En annan konsekvens som kan uppkomma genom att en aktör väljer att avgränsa sitt bostadsområde är att det skapas en mer kontrollerad och mindre tillgänglig bostadsmiljö som bidrar till ett begränsat rörelsemönster i området. En konsekvens som specifikt drabbar de boende inom det inhägnade området är att de upplever en större otrygghet när de lämnar sitt slutna område, detta för att de anser att den kringliggande omgivningen är en farlig plats att befinna sig på.
Malmö stad har lagt fram ett förslag om en fysisk förändring i Kroksbäck som bostadsaktörerna MKB och Brf Kroksbäck har skilda åsikter kring. MKB anser att fokus istället bör läggas på att lösa den befintliga grundproblematiken med kriminalitet och ungdomsgäng som skapar otrygghet i området, innan en fysisk förändring kan påbörjas. Från Brf Kroksbäcks sida har det skapats större reaktioner eftersom förslaget påverkar deras nyuppsatta staket. Brf Kroksbäck kan dock enbart påverka den del av förslaget som berör föreningens privata mark.
Det är för tidigt att dra en slutsats kring vilka framtida konsekvenser Brf Kroksbäcks trygghetslösning kommer att bidra till. Detta eftersom staketet enligt författarna har fungerat som en trygghetslösning under för kort tid för att de faktiska konsekvenserna ska kunna fastställas. Den genomförda studien har vidare gjorts under en tidsperiod då inget förslag kring den fysiska förändringen ännu har fastställts. Det gör att det inte går att förutse hur Brf Kroksbäck kommer att resonera i framtiden, allt eftersom en potentiell utveckling kan ske i området.
För att få ett bredare empiriskt underlag och därmed ett mer djupgående resultat hade det med fördel kunnat genomföras en enkätundersökning riktad till de boende i Kroksbäck. Syftet med denna enkätundersökning skulle kunna vara att få de boendes syn på respektive trygghetslösning samt vad de anser är otryggt i Kroksbäck. Detta skulle även kunna vara ett förslag till vidare forskning.