4.2.1 MKB:s perspektiv
Kroksbäck har stora problem när det gäller kriminalitet, våld, narkotika och ungdomsgäng som skapar en upplevd otrygghetsfaktor i området (Malmö stad, 2011). En områdesundersökning kring otrygghet i Malmö från år 2013 visar att det är knappt 55 procent av invånarna i Kroksbäck som känner sig trygga i sitt område samt att det är ett av de områdena i Malmö som har högst nivå av observerade ordningsstörningar (Ivert et al, 2013). Gerell och Hallin (2014) menar att det som händer väldigt nära de boende i ett bostadsområde är det som inverkar mest på deras trygghet. Det kan vara händelser i hemmet, trappuppgången, på gården eller på vissa platser som ger upphov till en hög otrygghet. Det förklarar varför det finns en varians mellan boende som upplever Kroksbäck som mycket otryggt medan andra upplever det som tryggt. Anledningen till det här är att vissa trappuppgångar och gårdar är mer utsatta för problematik än andra. Områdesförvaltaren för MKB i Kroksbäck bekräftar att det finns problem med ungdomsgäng som gör att det skapas otrygghet i området under kvällarna. Hon upplever dock att de inte är så många boende som hör av sig till dem, men om boende vill framföra klagomål handlar det främst om att de känner sig otrygga. Den
sociala oordningen som råder i Kroksbäck har gjort att vissa av de boende har agerat utifrån strategin voice för att skapa en förändring när det gäller problematiken med ungdomsgäng i området. I Hallin och Gerells (2014) studie framkommer det att boende har försökt att säga ifrån och ingripa mot ungdomsgäng, men som resultat av detta har de boende blivit utsatta för hot, skadegörelse och våld. De bekräftar också att de boende som valt att säga ifrån inte har vågat anmäla händelser till polisen på grund av rädsla och har därför istället begränsat sitt rörelsemönster för att undvika problem. Om strategin som i detta fall inte ger önskat resultat och att det inte har varit värt besväret kan det leda till att de som är resursstarka använda sig av strategin exit, genom att välja att flytta till ett annat område.
Förvaltaren berättar att det under vintern 2014/2015 var stora problem med inbrott i MKB:s fastigheter. Hon menar dock att antalet inbrott ökar överallt i Malmö under det mörka halvåret. Ett flertal familjer har även råkat ut för inbrott i sina hem mer än en gång, och då är det en större sannolikhet att hyresgästerna väljer att flytta någon annanstans eftersom de inte känner sig trygga i sina hem. Dessutom har det även varit problem med skjutningar samt garage- och lägenhetsbränder. Det är många i Kroksbäck som flyttar enbart på grund av otryggheten trots att de älskar sin lägenhet och gårdsmiljö.
Områdesförvaltaren: Det är många som säger ”kan du ta min lägenhet och flytta någon annanstans” […] Kroksbäck är kanske inte topp tre när man väljer fritt vart man vill flytta, men och andra sidan står vi inte med tomma lägenheter.
(Intervju MKB)
En annan stor otrygghetsfaktor är ungdomsgäng som vistas i området samt den pågående narkotikaförsäljningen som delvis sker helt öppet främst på Sörbäcksgatan. Vidare menar förvaltaren dock att otrygghet inte alltid behöver vara befogad. Det kan istället handla om att människor har skapat en rädsla för brott, och att det här är ett problem i sig eftersom oron är självskapad av många människor (Smith, 1989).
Områdesförvaltaren: Fast det är klart, allt det som har hänt här ute gör att de kanske känner sig otrygga och går man ut i området kanske man ser något man inte vill se eller bli vittne till. Men sen så har jag pratat själv med ungdomarna och de säger ”vi är hur snälla som helst, man behöver inte vara rädd för oss”[…] Sörbäcksgatan är dock lite mer utsatt just nu eftersom mycket av narkotikahandeln sker där och därför har skapat en rädsla. (Intervju MKB)
Förvaltaren anser att de från bostadsbolagets sida försöker att påverka polisen att göra insatser i området, dock är det naturligtvis polisens egna resurser som styr närvaron. Det är många som inte förstår att bostadsbolag inte kan göra något åt polisiära ärenden. Enligt Jacobs (1961) är det inte bara en kontinuerlig rörelse av människor i ett område som har en stor betydelse för huruvida boende upplever om ett område är tryggt eller farligt att röra sig i, utan även utformningen av gatorna i ett bostadsområde har en betydande roll. Sörbäcksgatan är utformad som en säckgata och det gör att det är lätt för de kriminella att befinna sig där, utan att de syns eller störs, se figur 2. En genomströmning av människor på en sådan gata hade gjort att det inte varit lika enkelt att bedriva en kriminell verksamhet där, eftersom rörelsen av människor hade utgjort ett störningsmoment för verksamheten.
Figur 2: Sörbäcksgatan är utformad som en säckgata. Foto: Sofia Addén och Mirzeta Hasifić
Enligt Newman (1972) kan det ibland vara svårt att särskilja privata och offentliga platser, eftersom vissa grupper använder en offentlig plats som sitt eget territorium. Detta kan upplevas som hotfullt och påverka rörelsemönstret för de boende i området negativt. I Kroksbäck finns det flera offentliga platser som kan upplevas som otrygga eftersom ungdomsgäng ofta befinner sig där och använder dessa offentliga platser som sina territorier. Förvaltaren menar att de boende i området upplever att de känner sig otrygga på platser såsom garagen, källargången närmast balustraden bredvid hisstornen samt utanför närbutiken på Sörbäcksgatan, där källargången används av ungdomarna för att värma sig under vinterhalvåret. ”Killarna som är med i gängen vill gärna tro att de bestämmer här. De vill gärna framföra sina åsikter om det är någon förändring som planeras i området. Men detta ser vi bara som positivt eftersom de bryr sig” (intervju MKB). Listerborn (2002) hävdar att det är viktigt för ett bostadsområdes trygghet att det finns en väl fungerande naturlig övervakning med en god överblickbarhet. Sörbäcksgatan är i dagens läge inte alls trevlig enligt förvaltaren. Hon menar att balustraden är i stort behov av renovering samt att de gamla hisstornen bör tas bort för att göra det mer visuellt med bättre uppsikt i området. Upprustningen ligger i projekteringsfasen och förväntas ske under hösten 2015. Ungdomarna själva vill dock absolut inte att detta ska genomföras eftersom dessa offentliga platser är deras territorium.
4.2.2 Brf Kroksbäcks perspektiv
Även styrelsen för Brf Kroksbäck anser att finns det flera platser som upplevs som otrygga i Kroksbäck, dock menar bostadsrättsföreningens ordförande att dessa platser främst ligger utanför deras område.
Ordförande: Vi är ett väldigt lugnt område här i en tämligen stökig omgivning […] Kroksbäck har som namn inte det bästa ryktet. Men Kroksbäck består i huvudsak av två delar, vår förening och sedan den andra delen- MKB. Och när jag säger stökigt menar jag att nästan allting händer på MKB:s del med polisingripanden, skottlossningar och bråk. (Intervju Brf Kroksbäck)
Även Kroksbäcksparken anses till viss del vara otrygg, främst under kvällstid. Dock har kommunen gjort väldigt stora insatser i parken exempelvis har de öppnat upp genom att ta bort buskage, gjort nya stigar och förbättrat belysningen. Vice ordförande i föreningen menar att det fanns en större otrygghet innan kommunen gjorde dessa insatser i parken.
Vice ordförande: Min fru säger att det har blivit mycket bättre. Hon cyklar bort till Holma varje morgon mellan klockan 06.00-07.00 på morgonen och cyklar ibland hem när det är mörkt. Innan cyklade hon en omväg eftersom det var för mörkt och otryggt, det var för mycket buskage och de reparerade ingen gatubelysning när den gick sönder. (Intervju Brf Kroksbäck)
En annan plats som kan uppfattas som otrygg är enligt planarkitekten på Stadsbyggnadskontoret skolans område under den tid på dygnet när skolan är stängd eftersom det är många ungdomar som hänger där. Det kan kännas lite obehagligt att gå förbi skolans slutna område och det är en dålig insyn på skolgården. En otrygghet kan även upplevas bland de stora kullarna inne i Kroksbäcksparken när det är mörkt.