Kroksbäck har fått möta kritik från bland annat media, boende i området och fackfolk. Det som har kritiserats är områdets ensidiga utbud av lägenhetsstorlekar, avsaknaden av service samt den upplevda otryggheten som skapar en hög omflyttning och missnöje (BeBR, 2015).
För att till viss del möta denna kritik har Malmö stad gjort ett förslag för en fysisk förändring i området. Det finns planer från Stadsbyggnadskontoret med ett stort socialt fokus på att bland annat kunna stärka tryggheten. Nyréns Arkitektkontor AB har arbetat fram ett gestaltningsförslag i samband med framtagande av planprogram för området. Det här ligger som förberedande underlag inför en kommande detaljplan. Arkitekten på Stadsbyggnadskontoret menar att området upplevs som väldigt segregerat och isolerat, målet med den fysiska förändringen är att få ett större flöde och blandning av människor för att bryta segregationen som finns. En av förutsättningarna som arkitektkontoret fick var att öppna upp Norrbäcksgatan och Sörbäcksgatan mot Lorensborgsgatan för att få en genomgång och skapa ett flöde genom området, då det idag är stängt för biltrafik åt det hållet.
Arkitekten: Vi förstår att det inte kommer att bli något jätteflöde i området, men bara genom att man vet att det kan komma en bil när som helst gör att jag tror att kriminaliteten inte trivs lika bra. Man känner också sig tryggare när det kan komma förbipasserande människor. (Intervju Stadsbyggnadskontoret)
En annan förutsättning som arkitektkontoret Nyréns fick var att behålla Hyllievångsvägen som en nedsänkt gata med gångbroar över. För att öka tryggheten och skapa en större rörelse av människor längs vägen planeras det att byggas suterränghus, främst bostadshus med fönster mot vägen för att det ska finnas en naturlig uppsikt. De hade gärna sett att det även finns lokaler och butiker längs vägen, men det har visat sig vara ganska svårt i dessa småskaliga områden eftersom det är svårt för butikerna att överleva. Ett ovanligt problem för miljonprogramsområden som Kroksbäck är att de saknar ett centrum av något slag, i Kroksbäck erbjuds enbart bostäder och garage. Det är därför enligt arkitekten på Stadsbyggnadskontoret viktigt att skapa en mötesplats i form av ett torg. Enligt Eriksson och Vangstad (2010) är en blandning av bostäder,
lokaler och mötesplatser den rätta lösningen för att skapa ett tryggt samhälle, utan att behöva hägna in sina områden. Figur 4 visar Nyréns Arkitektkontor AB:s gestaltningsförslag till den föreslagna fysiska förändringen i Kroksbäck. Det markerade fältet till vänster i figuren utgörs av Sörbäcksgatan medan det markerade fältet till höger i figuren utgörs av Norrbäcksgatan. Torget, som även det är markerat, planeras som en förlängning av Norrbäcksgatan medan förlängningen av Sörbäcksgatan mynnar ut i en ny planerad skola. Det ska finnas en anledning att vistas på de två gatorna som båda leder till Kroksbäcksparken och torget, det ligger mycket trygghetstankar i denna utformning.
Figur 4: Nyréns Arkitektkontor AB gestaltningsförslag i samband med framtagande av planprogram för området.
Malmö stad arbetar med att koppla samman Kroksbäck som område med övriga stadsdelar i Malmö för att få en mer sammanhållen stad. Som ett steg i detta arbete ligger gestaltningsförslaget som en grund för den föreslagna fysiska förändringen för området.
Utvecklingssamordnaren: Att investera i och bygga samman Kroksbäck, som socioekonomiskt- och resurssvagt område, med Hyllie C och dess utveckling är strategiskt viktigt ur ett Malmörelaterat helhetsperspektiv. Den här föreslagna kraftsamlingen kring Kroksbäck skulle gagna hela Malmö samt markera hur viktigt det är att sammankoppla fysiska och sociala investeringar för att skapa en socialt sammanhållen stad, vilket även Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö pekar på och den här föreslagna utbyggnadsstrategin med all rätt tar avstamp i.
(Intervju Utvecklingssamordnare på SoF Väster)
Dock kräver de planerade fysiska förändringarna enligt arkitekten på Stadsbyggnadskontoret att aktörer är villiga att investera, detta är något som är svårt i Sverige och processen går ofta lite för långsamt. Det kan bero på att det är marknaden som styr samt att det finns ett beroende av konjunktur och sådant som ligger utanför egen kontroll. ”Vi kan bara göra attraktiva förslag och bädda så gott vi kan. Vi tycker att Kroksbäck är otroligt prioriterat att förändra fysiskt” (intervju Stadsbyggnadskontoret).
4.4.1 Aktörernas syn på förslag av fysisk förändring utifrån ett trygghetsperspektiv
MKB:s områdesförvaltare anser att det förslag kring fysisk förändring i Kroksbäck som Stadsbyggnadskontoret har lagt fram verkar vara väldigt omfattande och intressant vinklat. En annan synpunkt förvaltaren vill föra fram är att det inte räcker med att utveckla området med enbart fysiska förändringar såsom nya byggnader. Istället krävs det också att området attraherar utomstående, vilket skulle bidra till att fler än bara de boende rör sig i området.
Områdesförvaltaren: På sikt är det väldigt intressant att förtäta här men jag tror att man behöver komma till rätta med grundproblematiken först. Det måste först skapas någon form av bas så att det blir ett fungerande område. (Intervju MKB)
Förslaget på den fysiska förändringen i Kroksbäck innefattar att det ska byggas radhus på den plats där Brf Kroksbäck under hösten 2014 uppförde ett staket. Det här har väckt stora reaktioner eftersom det påverkar deras trygghetslösning.
Vice ordförande: De har ju till och med planerat att bygga hus här ute på vår parkeringsplats. Det de inte tänkte på är att där finns ju underliggande garage så där går det ju inte att bygga. Sen äger vi ju hela parkeringen, hela vägen ner till Norrbäcksgatan. Det förslaget kommer vi aldrig att gå med på.
(Intervju Brf Kroksbäck)
Brf Kroksbäck menar att de har helt andra planer, men att dessa är under förhandling och går därför inte att diskutera. Förslaget från Stadsbyggnadskontoret innefattar att det ska byggas mycket intill Kroksbäcksparken. Det menar Brf Kroksbäck att de inte kan säga så mycket om, men att det har varit mycket diskussioner kring deras nuvarande trygghetslösning ”sticker det så mycket i ögonen på folk att vi har staket?”(intervju Brf Kroksbäck).
Arkitekten på Stadsbyggnadskontoret bekräftar att de har fått en del input ifrån Brf Kroksbäck och att de är överens om en del men inte om annat. Den största delen av förslaget om den fysiska förändringen omfattar inte Brf Kroksbäcks mark, men att de får avgöra själva kring den del som berör deras mark. Hon förstår dock att uppförandet av staketet är ett sätt för Brf Kroksbäck att möta deras oro, men tror att det finns andra sätt att göra detta på. Stadsbyggnadskontoret har en förståelse för att Brf Kroksbäck inte är intresserade av att ta bort staketet eftersom det är nyuppsatt och väldigt dyrt. Ett förslag som det här ligger dock på längre sikt, en anpassning kommer att ske allt eftersom hur området utvecklar sig. Arkitekten menar att planprogrammet är ett annat sätt att lösa samma problem som Brf Kroksbäck löst genom att sätta upp staketet, och att det här är ett bättre sätt eftersom det faktiskt gör något åt grundproblemet. Att hägna in sig påverkar inte någonting, det gör ingenting bättre mer än att de som bor där känner sig trygga vilket hon respekterar.
Arkitekten: Jag tycket att det är sorgligt att människor tycker att de behöver hägna in sig, men jag har respekt för det. Jag tycker att det är ett misslyckande att man behöver känna så överhuvudtaget. Det löser absolut ingenting, tvärtom. Det är en kortsiktig lösning för de boende som bor innanför staketet men det förändrar inte segregationen genom att skilja av sig ännu mer. Så det är lite sorgligt.
Det finns många möjligheter med förslaget som kanske kommer att bli intressanta för Brf Kroksbäck efter ett tag när området Kroksbäck har utvecklats i övrigt. Men om motstridigheter uppstår och att de inte vill samarbeta i framtiden får fokus istället läggas på de andra delarna av Kroksbäck, det kommer dock inte att bli lika bra men torget kommer fortfarande att kunna byggas. I den föreslagna fysiska förändringen planeras en bebyggelse där Brf Kroksbäcks staketet finns, det hade istället varit bättre att göra en avgränsning med huskroppar som då hade fungerat som en slags ny barriär mot MKB. Bebyggelsen är tänkt att bestå av två våningar med fönster mot Norrbäcksgatan för att få en bättre naturlig övervakning. ”Jag tror mycket på att skapa flöden istället för att stänga av” (intervju Stadsbyggnadskontoret). Genom att bygga fastigheter där Brf Kroksbäck idag har placerat sitt staket hade deras trygghetslösning kunnat få en mer naturlig utformning som inte är så dominerande som staketet idag är.
Arkitekten: Staketet ger en känsla av en otryggare gata eftersom det är en lång död vägg på den ena sidan istället för fönster mot gatan samt att det finns befintliga fastigheter på andra sidan utan fönster vända mot gatan, vilket gör att det inte finns någon uppsikt från något håll. Det finns ingen möjlighet att ta sig åt något håll om man skulle råka illa ut och det gör att man känner sig ännu mer otrygg.
(Intervju Stadsbyggnadskontoret)
Figur 5: Norrbäcksgatan upplevs som otrygg. Foto: Sofia Addén och Mirzeta Hasifić
Områdesförvaltaren på MKB tycker likt arkitekten på Stadsbyggnadskontoret att det är väldigt tråkigt att Brf Kroksbäck väljer att skärma av sig. Hon anser inte heller att detta är en lösning på grundproblemet eftersom många ungdomar som är orsaken till problemen själva bor i områdena, problemen hade då kvarstått innanför staketen. Även Utvecklingssamordnaren på Stadsområdesförvaltning Väster instämmer i att Kroksbäck har ett behov av bättre trygghetslösningar än fysiska barriärer.
Utvecklingssamordnaren: Visst att det känns sorgligt att inse att Brf Kroksbäck valt att hägna in sig. Inhängningen har kostat Brf Kroksbäck cirka fyra miljoner kronor. Den första tanken som slår en är om Brf Kroksbäck och samhället i övrigt skulle kunna använda de fyra miljonerna till något annat i stället. Dock måste man också inse att Brf Kroksbäcks beslut bara är en desperat effekt av någonting mycket större. Det finns en bristande förmåga bland bostadsområdets aktörer inklusive myndigheter att gemensamt arbeta för att öka tryggheten. Beslut om att hägna in sig är en produkt av "maktlöshet"-känsla och brist på lösningar. (Intervju Utvecklingssamordnare på SoF Väster)
Förvaltaren för MKB håller med arkitekten på Stadsbyggnadskontoret om att utformningen av staketet är för dominant. Detta eftersom det från MKB:s håll ser ut som att det finns dubbla staket, ett staket som avgränsar området samt ett staket innanför som åtskiljer grönområdet ifrån deras parkeringsplatser. Det gör att det finns många hinder för att ta sig in i Brf Kroksbäcks bostadsområde. Detta sätt skiljer sig från MKB:s sätt att arbeta med trygghetslösningar. ”Vi vill inte hägna in något alls, det är inte vårt sätt att jobba. Det är en icke-fråga hos oss” (intervju MKB). Förvaltaren förklarar att det idag inte finns något speciellt bra samarbete med Brf Kroksbäck, tidigare fanns ett samarbete men det har under den senaste tiden avtagit. Hon har förhoppningar om att kunna ta upp samarbetet igen, naturligtvis beroende på hur mycket Brf Kroksbäck vill samarbeta.