Aktiebolag

• Skattebas: inkomst av näringsverksamhet.

• Utgångspunkten för inkomst av näringsverksamhet är företagets resultat efter bokslutsdispositioner enligt bokföringsmässiga principer. Den beskattningsbara inkomsten tas fram genom att göra olika skattemässiga justeringar av det bokförda resultatet.

• Skattesats: 21,4 procent sedan 1 januari 2019. Från 2021 är bolagsskattesatsen 20,6 procent.

Civilrättsliga regler

Aktiebolaget är en juridisk person med egen rättskapacitet, vilket innebär att det kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. Privata bolag ska ha ett aktiekapital på minst 50 000 kronor, medan publika bolag ska ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor. Ett aktiebolag kan endast dela ut så mycket av sina medel att det bundna egna kapitalet (dvs. aktiekapital, uppskrivningsfond och reservfond) förblir intakt. Reglerna om årsredovisning innebär upprättande av balans- och resultaträkning jämte förvaltningsberättelse samt regler om koncernredovisning. Aktiebolag kan upplösas genom likvidation (frivillig eller obligatorisk), fusion, delning och konkurs.

Skatterättsliga regler

En viktig princip inom bolagsbeskattningen är att varje aktiebolag är ett skattesubjekt, oberoende av om bolaget ingår i en koncern eller inte. All verksamhet inom aktiebolaget hänförs till bolagets inkomst av näringsverksamhet. Det redovisade resultatet av verksamheten är utgångspunkten även för den skattemässiga inkomstberäkningen. Den skattemässiga inkomstberäkningen ansluter även tidsmässigt till den civilrättsliga inkomstberäkningen, vilket innebär att beskattningsåret sammanfaller med räkenskapsåret.

Inkomst av näringsverksamhet för ett aktiebolag beräknas genom att intäkter reduceras med kostnader och avskrivningar med tillägg eller avdrag för bokslutsmässiga dispositioner och skattemässiga justeringar. Om aktiebolaget uppvisar ett underskott ett visst år ska det dras av från överskottet närmast följande år som ett avdrag i

Beräkningskonventioner 2020 Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

näringsverksamhet. Uppkommer underskott även det året förs detta vidare i sin helhet till följande år. Kapitalförluster på delägarrätter får emellertid bara dras av mot kapitalvinster på delägarrätter, den s.k. aktiefållan. Likaså får kapitalförluster på fastigheter bara dras av mot kapitalvinster på fastigheter, den s.k. fastighetsfållan.

Skattesatsen för aktiebolag är 21,4 procent från 2019 och 20,6 procent från 2021.

Ett aktiebolag kan avyttras genom att aktierna säljs. Eventuell kapitalvinst beskattas hos aktieägarna i inkomstslaget kapital, om ägaren är en fysisk person, eller som inkomst av näringsverksamhet, om ägaren är en juridisk person. Kapitalvinsten är dock skattefri om andelarna är näringsbetingade.

Särskilda skatteregler för beskattning av utdelning och kapitalvinst på andelar i företagen gäller för aktiebolag som har en eller ett fåtal ägare, s.k. fåmansföretag. Ett fåmansföretag är enligt huvudregeln ett aktiebolag (eller en ekonomisk förening) där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Med fåmansföretag avses även företag där näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, avtal eller på liknande sätt, har den faktiska bestämmande- rätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Med delägare i ett fåmansföretag avses en fysisk person som direkt eller indirekt äger, eller på liknande sätt innehar andelar, i företaget. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets (närståendekrets) anses som en person. De särskilda reglerna för fåmansföretagen, de s.k. 3:12-reglerna, beskrivs i avsnitt 5.3.

Intäkter

Företagsbeskattningen följer huvudprincipen i inkomst- skattesystemet om att alla intäkter, oavsett om de har karaktär av näringsintäkter, finansiella intäkter eller upplösning av obeskattade reserver, ska vara skattepliktiga till marknadsvärdet. Om lägre pris har tagits ut ska enligt huvudregeln uttagsbeskattning ske, vilket innebär att tillgången vid inkomstbeskattningen ska behandlas som om den sålts för marknadspris. Denna regel gäller för alla tillgångar i näringsverksamheten. Även upplösning av periodiseringsfond ut- gör skattepliktig inkomst, eftersom avdrag medges vid avsättningen.

Kostnader

Utgångspunkten är att alla kostnader för att förvärva och bibehålla inkomster i verksamheten får dras av. Det finns ett flertal undantag från avdragsrätten, t.ex. för böter och administrativa avgifter, vissa skadestånd, vissa representationsutgifter och vissa kostnader för processer. Sedan 2013 finns det avdragsbegränsningar för räntor på lån inom en intressegemenskap och sedan 2017 får företag som måste följa solvens- eller kapitaltäckningsregler inte dra av räntekostnader för efterställda lån om det rör sig om lån som får ingå i kapitaltäckningen. En generell ränteavdragsbegränsning som medför att ränteavdrag på över 30 procent av EBITDA inte får dras av infördes 2019.

Även när det gäller finansiella kostnader följer skatterätten de regler som utvecklats inom civilrätten. Det bör dock påpekas att det skatterättsliga kostnadsbegreppet är något mera vidsträckt då även vissa poster som inte är bokförda som kostnader får dras av. Det viktigaste av dessa avdrag är underskottsavdraget.

Avskrivningar

Med anläggningstillgångar avses tillgångar som förväntas vara i företagets ägo i mer än ett år. Skatterätten kräver att utgiften för att anskaffa en anläggningstillgång fördelas över ett antal år som avser att motsvara den ekonomiska livslängden. Denna fördelning sker i form av avskrivningar (värdeminskningsavdrag). Maskiner och inventarier samt immateriella tillgångar skrivs av enligt en räken- skapsenlig avskrivningsmetod eller restvärdesmetod.

Enligt huvudregeln får en tillgång årligen skrivas av med maximalt 30 procent av tillgångens bokförda restvärde. Enligt komplet- teringsregeln får avskrivning i stället ske med maximalt 20 procent av anskaffningsvärdet. Det är fritt att skifta mellan dessa avskriv- ningsmetoder mellan olika år. Däremot måste samma regel tillämpas på samtliga tillgångar för ett specifikt år. Ofta medför räkenskapsenlig avskrivning en snabbare skattemässig avskrivning än vad som är företagsekonomiskt motiverat, vilket innebär att en obeskattad reserv i form av överavskrivningar uppkommer. Restvärdesmetoden medger avdrag med 25 procent av det skatte- mässiga värdet och tillämpas i huvudsak när de bokföringsmässiga och de skattemässiga avskrivningarna avviker från varandra.

Beräkningskonventioner 2020 Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Inventarier med ett anskaffningsvärde som understiger ett halvt prisbasbelopp eller med en beräknad livslängd om högst tre år får dras av omedelbart.

Byggnader skrivs av med mellan två och fem procent per år och markanläggningar med fem procent per år.51 _{Mark får inte skrivas av.}

Även anskaffningsutgiften för grustäkt och annan naturtillgång samt skog får skrivas av, fast då i takt med utvinningen, och för skog inte med hela anskaffningsvärdet. Nya regler för avskrivning för hyres- hus gäller sedan 2019. Dessa regler innebär att 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av inom en sexårsperiod från det att hyreshuset färdigställs (primäravdrag). Primäravdraget gäller även utgifter för till- eller ombyggnad de sex första åren efter den till- eller ombyggda delen av hyreshuset färdigställts.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositionerna har som främsta funktion att utjämna resultaten mellan olika år och därigenom periodisera om skatte- betalningarna. De s.k. periodiseringsfonderna innebär att företagen kan sätta av upp till 25 procent av sin vinst i upp till sex år. Varje års avsättning ska utgöra en särskild fond i företagets bokslut och företaget kan därför ha maximalt sex stycken periodiseringsfonder vid ett och samma tillfälle. Periodiseringsfonderna är räntebelagda. I praktiken innebär det att aktiebolag påförs en schablonintäkt som motsvarar statslåneräntan multiplicerad med den totala stocken av avsättningar i fonderna.52 53 _{Värdering av varulager liksom pågående}

arbete ska som huvudregel följa den redovisning som gjorts i räkenskaperna.

Beräkningskonventioner

Bolagsskatteändringar antas inte ge upphov till några indirekta effekter på de offentliga finanserna och bruttoeffekten och netto- effekten sammanfaller därmed normalt. De offentligfinansiella effekterna av ändrade skattesatser eller skattebaser analyseras genom mikrobaserade beräkningar i FRIDA-databasen.

51 _{Täckdiken och skogsvägar skrivs dock av med tio procent per år.} 52 _{Före 2019 multiplicerades stocken med 72 procent av statslåneräntan.}

53 _{För att förhindra att vissa bestämmelser i skattelagstiftningen får oavsedda effekter om den}

genomsnittliga statslåneräntan eller statslåneräntan vid utgången av november blir noll eller negativ infördes 2017 ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. För avsättningar till periodiseringsfonderna är golvet 0,5 procent.

Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt utgör ramen för hur mycket företagen får dela ut, utan att påverka det egna kapitalet. En ändrad bolagsskatt kan därför påverka ägarnas utdelningsinkomster och värdeökningen på deras aktier. Dessa indirekta effekter beaktas emellertid inte i beräkningskonventionerna. De statiska beräkningarna tar inte heller hänsyn till hur företagens investeringar och finansieringsstruktur kan komma att förändras till följd av en regeländring.

Beräkningar som omfattar statligt ägda företag tar hänsyn till att utdelningen till staten kan påverkas av ändrade bolagsskatteregler, se avsnitt 2.1.4.

I exemplet sänks bolagsskatten med en procentenhet fr.o.m. inkomståret 2020, från 21,4 procent till 20,4 procent.

Prognosen för skattebasen 2020 är 702 mdkr. En bolagsskatte- sänkning med en procentenhet kommer därför att minska bolagsskatteintäkterna under införandeåret med 7,02 mdkr (0,01*702), oaktat effekten av statligt ägande och att vissa bolag har brutna räkenskapsår. Enligt FRIDA kommer ca en fjärdedel av bolagsskatteintäkterna från företag med brutna räkenskapsår. Under antagande om att alla dessa räkenskapsår löper mellan den 1 juli och 30 juni, kommer dessa bolag endast att få del av bolags- skattesänkningen under det andra halvåret 2020. Kostnaden för

skattesänkningen reduceras därmed med 0,88 mdkr

(0,25*0,5*0,01*702). Sammantaget minskar bolagsskatte- intäkterna 2020 därför med 6,14 mdkr (7,02-0,88).

Bolagsskattesänkningen får fullt genomslag först året efter införandet. Den offentligfinansiella effekten av att vissa företag har brutna räkenskapsår beräknas genom att multiplicera den lägre kostnaden 2020 med den nominella räntan på en 10-årig statsobligation. För 2020 prognostiseras denna till 0,65 procent. Den varaktiga kostnaden blir därför 0,01 mdkr (0,88*0,0065) lägre än den initiala effekten och uppgår till 7,01 mdkr.

Beräkningarna justeras slutligen för uppskattad avräknad utländsk skatt och statligt ägda bolags andel av bolagsskatteintäkterna. I vissa fall måste de också justeras för effekter på periodiseringsfonderna. Den offentligfinansiella kostnaden av att sänka bolagsskatten redovisas i tabell 6.2.

Beräkningskonventioner 2020 Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter