Avkastningsskatt

Skatterättsliga regler

Sparande i pensions- och kapitalförsäkringar beskattas med avkast- ningsskatt som tas ut på det sparade kapitalet. Underlag på avkastningsskatt är:

• Tjänstepensions- och försäkringskapital i livförsäkrings- företag och tjänstepensionsinstitut.

• Tjänstepensionskapital i pensionsstiftelser.

• Tjänstepensionsavsättningar i företagens balansräkningar. • Privat pensionskapital.

• Kapitalförsäkringar och avtal om tjänstepension.

Avkastningsskatten baseras på en schablonmässigt beräknad avkastning som beräknas utifrån ett kapitalunderlag. Kapitalunder- laget och skatteunderlaget beräknas på olika sätt för olika skatt- skyldiga. För svenska och utländska livförsäkringsföretag, utländska tjänstepensionsinstitut samt pensionsstiftelser utgörs kapitalunder- laget av värdet av den skattskyldiges tillgångar efter avdrag för finansiella skulder vid beskattningsårets ingång. Skatteunderlaget beräknas därefter genom att kapitalunderlaget multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. Sedan den 1 januari 2017 finns det ett golv för statslåneräntan i skattelag- stiftningen. För skatteunderlaget för pensionsmedel, som inte avser kapitalförsäkring eller avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring, är golvet 0,5 procent. Skattesatsen för pensionsförsäkringar är 15 procent.

För kapitalförsäkringar ska även värdet av de premier som har betalats under beskattningsåret ingå i kapitalunderlaget och beräkningen av skatteunderlaget för kapitalförsäkringar utgår ifrån värdet på statslåneräntan den 30 november föregående år plus en procentenhet. Golvet för statslåneräntan är 0,25 procent, vilket innebär att skatteunderlaget som lägst beräknas som kapitalunder- laget multiplicerat med 1,25 procent. Skattesatsen för kapital-

försäkringar och tjänstepensioner som är jämförbara med kapital- försäkringar är 30 procent. Vissa kapitalförsäkringar, s.k. kapital- pension, beskattas dock med 15 procents avkastningsskatt. Dessa försäkringar uppfyller vissa av de krav som ställs för att en försäkring ska betraktas som en pensionsförsäkring. Kapitalpensionerna håller dock successivt på att avvecklas och inga nyteckningar är därför tillåtna.

Statistik

Det totala kapitalunderlaget för avkastningsskatten uppskattas vid ingången av 2020 uppgå till 4 593 miljarder kronor. Av detta beräknas pensionskapitalet svara för 3 851 miljarder kronor och kapitalförsäkringskapitalet för 742 miljarder kronor. En upp- skattning av fördelningen av pensionskapitalet på privat pensions- kapital och tjänstepensionskapital visar att det privata pensions- kapitalet står för runt en femtedel och tjänstepensionskapitalet för ca fyra femtedelar.

Den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret, dvs. 2019, prognostiseras till 0,06 procent. Sedan 2017 finns ett golv för statslåneräntan vid beräkning av avkastningsskatten. I fallet med avkastningsskatten för pensionsmedel är golvet 0,5 procent. Intäkterna från avkastningsskatten beräknas 2020 uppgå till 5,39 miljarder kronor. I tabell 5.3 redovisas skatteunderlag för avkastningsskatten och skatteintäkterna för perioden 2016–2020.

Anm.:* Uppgiften är en prognos. På grund av periodiseringar överensstämmer inte alltid skatteintäkterna med de redovisade underlagen.

Beräkningskonventioner 2020 Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Beräkningskonventioner

Det individuella pensionskapitalet har bildats genom individuella premieinbetalningar, med eller utan avdragsrätt. En höjning av skattesatsen minskar framtida pensioner och underlaget för inkomstskatt på utfallande pensioner i den mån avsättningarna varit avdragsgilla. I beräkningskonventionerna antas att denna effekt motverkas av att en höjd avkastningsskatt leder till ökade premie- inbetalningar. En förändrad avkastningsskatt på det individuella pensionskapitalet antas därför inte ge upphov till indirekta effekter och bruttoeffekten och nettoeffekten sammanfaller.

Det kollektiva pensionskapitalet har bildats genom att arbets- givare gjort pensionsavsättningar baserat på lönesumman. För avkastningsskatten på detta pensionskapital sammanfaller inte skattesubjektet med skatteobjektet och skatten förväntas därför övervältras på löner, priser och vinster. En förändring av avkast- ningsskatten antas i det här fallet få liknande effekter som en arbets- givaravgiftshöjning (se kapitel 4). En höjning antas leda till högre premieinbetalningar för att därigenom trygga framtida pensions- utfästelser. Detta reducerar utrymmet för löneökningar. På lång sikt antas hela bruttoeffekten övervältras på lönerna, men på kort sikt sker en anpassning som även påverkar vinster och priser. I tabell 5.4 redovisas övervältringsprofilen på lönesumma, vinster och priser i enlighet med de antaganden och mekanismer som redovisas i kapitel 2.

1) _{Arbetsgivarens lönekostnad definieras som utbetalda löner plus socialavgifter. En förändring av}

lönekostnaderna inkl. socialavgifter med 50 procent, 75 procent etc. motsvarar en förändring av lönesumman med 38,05 procent, 57,07 procent etc. (38,05*1,3142=50, 57,05*1,3142=75).

En lägre lönesumma leder till att indirekta effekter uppkommer på skatter och utgifter som är knutna till lönerna, t.ex. arbetsgivar-

avgifter och inkomstskatter. Den andel av avkastningsskatte- ändringen som övervältras på vinsterna ger upphov till förändrade bolagsskatteintäkter.

Slutligen påverkar en förändrad avkastningsskatt den allmänna prisnivån. Denna effekt beaktas dock enbart schablonmässigt och utan någon bruttoredovisning av effekterna på inkomst- och utgifts- titlar. Prisökningen medför högre mervärdesskatteintäkter, vilka antas motverkas fullt ut av den höjda prisnivåns effekt på de offentliga finanserna (se avsnitt 2.1.3).

Exemplet utgår från att avkastningsskatten höjs med en procentenhet 2020. Vidare antas att den genomsnittliga statslåne- räntan året före beskattningsåret uppgår till 0,06 procent. Notera dock att golv för statslåneräntan i fallet med avkastningsskatten för pensionsmedel är 0,5 procent. Pensionssparandet består av två delar: det individuella pensionskapitalet och tryggandet av arbetsgivarnas tjänstepensionsutfästelser. En höjd avkastningsskatt får olika effekter för de två delarna.

Skattebasen för det individuella pensionssparandet uppgår till ca 770 mdkr. En höjning av avkastningsskatten med en procent- enhet innebär en bruttoförstärkning av intäkterna med 0,04 mdkr (0,01*0,005*770). Eftersom förändringen inte antas ge upphov till några indirekta effekter är nettoeffekten lika stor som brutto- effekten. Även den varaktiga nettoeffekten är lika stor som bruttoeffekten 2020. I tabell 5.5 redovisas effekterna som uppstår när avkastningsskatten höjs på det individuella pensionskapitalet.

För tjänstepensionskapitalet, där basen uppgår till ca 3 081 mdkr, uppkommer utöver bruttoeffekten också indirekta effekter. Bruttoeffekten av skatteändringen är 0,15 mdkr. Eftersom en högre avkastningsskatt antas leda till ökade premieinbetalningar ökar också företagens lönekostnader och skatteändringen minskar därmed varaktigt löneutrymmet. I enlighet med övervältringsprofilen i tabell 5.4 motverkas brutto- effekten av lägre intäkter från inkomstskatter och socialavgifter, samt på kort sikt även av lägre intäkter från bolagsskatt. Effekterna av en höjd avkastningsskatt på pensionskapitalet från tjänstepensioner redovisas i tabell 5.6.

Beräkningskonventioner 2020 Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter