Alkoholskatt

Skatterättsliga regler

Beskattningen av öl och etylalkohol är i huvudsak proportionell mot deras alkoholstyrka. För övriga alkoholdrycker påverkar alkohol- styrkan beskattningen utifrån intervall snarare än genom en direkt proportionalitet. De enskilda skattesatserna och deras utveckling mellan 2016 och 2020 visas i tabell 8.1.

År

Statistik

I tabell 8.2 redovisas statens intäkter från alkoholskatten samt Systembolagets och restaurangernas försäljning av alkoholdrycker.

Beräkningskonventioner 2020 Skatt på konsumtion – övriga punktskatter

Intäkterna från punktskatter på alkoholhaltiga drycker beräknas för 2020 uppgå till 15,17 miljarder kronor vilket utgör 10 procent av de totala punktskatteintäkterna.

Anm.: En * markerar att uppgiften är en prognos.

1) Kvantiteten är beräknad utifrån en alkoholhalt på 40 procent. Källa: Finansdepartementet

Beräkningskonventioner

Alkoholskatt antas vid beräkningen av den offentligfinansiella effekten enbart beröra hushållens ekonomi. Vid beräkningen av skattesatsförändringar för punktskatterna på alkohol antas att den totala konsumtionen i ekonomin är oförändrad för de år den offentligfinansiella effekten beräknas82_{. Det antas även att en skatte-}

satsförändring för en viss alkoholvara inte ger upphov till någon förändring av konsumtionen av andra alkoholvaror. Förändringen antas även få fullt genomslag på de inhemska konsumentpriserna.

Vidare tas hänsyn till att den totala konsumtionen av alkohol- varor består av både registrerad konsumtion (Systembolagets samt restaurangernas försäljning) och oregistrerad konsumtion (som resandeinförsel eller smuggling). Även om den totala konsumtionen av alkoholhaltiga drycker antas förbli oförändrad (som beskrevs ovan) antas proportionerna mellan registrerad och oregistrerad

82 _{Antagandet om oförändrad total konsumtion är generell för beräkningskonventionerna och}

konsumtion förändras. Den inhemska registrerade konsumtionen påverkas genom substitution från registrerad till oregistrerad konsumtion av alkoholvaran, vilket beaktas vid beräkning av den offentligfinansiella effekten av förändrade alkoholskatter.

Hur mycket den registrerade konsumtionen förändras till följd av förändrade priser i Sverige, beror på priselasticiteten för alkohol- haltiga drycker. I dessa beräkningskonventioner används en elasticitet på 0,5 för alla alkoholdrycker utom för sprit. Det innebär att om det inhemska priset på alla registrerade alkoholvaror förutom sprit går upp med 1 procent, minskar den inhemska registrerade konsumtionen av dessa med 0,5 procent. Antagandet om oförändrad total konsumtion innebär då att den oregistrerade konsumtionen ökar i motsvarande utsträckning. Elasticitetens storlek är en sammanvägd bedömning utifrån olika studier och analyser om priselasticiteten på alkohol.83

Elasticiteten på sprit bedöms utifrån de olika studierna vara mer priskänslig än övriga alkoholprodukter. I dessa beräknings- konventioner bedöms sprit ha en elasticitet på 0,7.

Exempel 8.1 redovisar den offentligfinansiella effekten av en skatteförändring på öl samt hur konsumtionen av öl antas påverkas.

En höjd punktskatt på öl med 5 procent innebär en skattehöjning med 33 öre inklusive moms för en burk öl, 50 cl, med en alkohol- halt på 5,3 volymprocent. Detta under antagandet om att det typiska priset på öl, exklusive skatter, per liter ren alkohol är 278 kr, vilket ungefär motsvarar vad som gäller för en vanlig halvlitersburk öl med en alkoholhalt på 5,3 volymprocent. Efter skattehöjningen är det mer lönsamt att substituera inhemskt registrerad konsumtion av alkohol mot oregistrerad konsum- tion. Den totala konsumtionen antas vara konstant. En höjning av punktskatten på öl med 5 procent innebär en höjning av priset på öl med omkring 2 procent. 84 _{Under antagandet att en inhemsk}

83 _{Se exempelvis SOU 2004:86, Alkoholinförselutredningen, Vart går gränsen. SOU 2005:25,}

Gränslös utmaning – alkoholpolitik i en ny tid, bilaga 6. Asplund M, Friberg R och Wilander F (2007), Demand and distance: Evidence on cross-border shopping, Journal of Public

Economics, 91 (1-2), s. 141-157. Nelson Jon P. (2013), Meta-analysis of alcohol price and

income elasticities - with corrections for publication bias, Health economics review, 3(1), 17.

84 _{Detta beror på att omkring 32 procent av priset på ölburken i exemplet utgörs av punktskatt.}

Beräkningskonventioner 2020 Skatt på konsumtion – övriga punktskatter

prishöjning med 1 procent minskar den inhemskt registrerade konsumtionen till följd av ökad oregistrerad konsumtion med 0,5 procent, innebär en prisökning på 2 procent att konsumtio- nen av inhemsk öl minskar från 23 575 tusen liter ren alkohol till 23 330 tusen liter ren alkohol.

Punktskatten på öl höjs i detta exempel från 202 till 212 kr per liter ren alkohol. Den konsumerade kvantiteten före höjningen utgörs av en prognos för 2020. Avrundning förekommer i räkne- exemplet varför beloppen inte alltid summerar.

Förändring i punktskatteintäkter (+) Högre punktskatteintäkter:

Konsumtion i tusen liter ren alkohol * punktskatte- höjning

23 330*(212-202)=0,233 mdkr

(-) Lägre punktskatteintäkter på grund av substitution mellan registrerad och oregistrerad konsumtion:

Ökad införsel *skattesats före höjning (23 575-23 330)*202=0,049 mdkr Förändring i mervärdesskatteintäkter

(+) Högre mervärdesskatteintäkter på grund av högre pris på öl:

Konsumtion i miljoner liter ren alkohol * högre mervärdesskatt

23 330*((212-202)*0,25)= 0,058 mdkr

(-) Lägre mervärdesskatteintäkter på grund av substitution mellan registrerad och oregistrerad konsumtion:

Ökad införsel * förlorad mervärdesskatt

(23 575-23 330)*((278+202)*0,25)=0,029 mdkr Sammanlagd effekt

(=) Sammanlagt erhålls en bruttoeffekt på

0,233-0,049=0,184 mdkr och en nettoeffekt på 0,233-0,049+0,058-0,029=0,213 mdkr år 2020.

I tabell 8.3 redovisas effekterna för den konsoliderade offentliga sektorn och dess delar. Då prisökningen påverkar konsumentprisindex (KPI) blir inkomstökningen mindre efterföljande år.

mervärdesskatteintäkterna högre. Priset på ölburken i exemplet stiger med: 0,05 (punkt- skattehöjning) * 1,25 (moms) * 0,32 (punktskattens andel av priset innan höjning)=0,02.

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. Nollorna i kolumnen för 2020 visar att ingen KPI-effekt erhålls det år som åtgärden genomförs. Övriga nollor är avrundade vilket inte utesluter att de har effekt på de offentliga finanserna. Effekten är dock liten.

Utfallet av de totala alkoholskatteintäkterna påverkas även i stor utsträckning av faktorer som inte är direkt beroende av alkohol- skattehöjningarna, som kulturen kring alkoholdrickandet och makroekonomins utveckling. Hur alkoholskatteintäkterna och den registrerade alkoholkonsumtionen utvecklas över tid beaktas inom ramen för ordinarie prognosverksamhet inom Finansdepartementet.

Beräkningskonventioner 2020 Skatt på konsumtion – övriga punktskatter