Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaks-bruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika och doping-preparat. Eftersom enkätsvaren gås igenom av skolsköterskan tillsammans med eleven, är det troligt att, åtminstone vad gäller narkotika- och dopningsfrågan, stati-stiken kan ge en ljusare bild än vad som hade varit fallet om undersökningen varit anonym. En trovärdig jämförelse kan dock göras där man använt samma metod, dvs här mellan de olika kommunerna och eftersom frågan ställs på samma sätt år efter år, är den också en viktig källa till information om utveckling över tid.
Alkoholvanor
Både nationellt och i Norrbotten har andelen som aldrig dricker alkohol ökat på senare år, i årskurs nio. Andelen som intensivkonsumerar alkohol i samma ålder har minskat, och Norrbotten har lägre andel som intensivkonsumerar alkohol än riket i övrigt, visar den anonyma undersökningen av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN10.
Hälsosamtalet visar att de allra flesta i årskurs sju i Norrbotten aldrig dricker alko-hol, ungefär åtta av tio elever, för att i gymnasiet gälla knappt var tredje (Tabell 26). Bilden från föregående läsår är densamma, med flest icke-konsumenter i gym-nasiet i Gällivare bland flickorna och, i Luleå, följt av Gällivare, bland pojkarna.
Även två läsår tillbaka i tiden, var Luleå den kommun som hade flest icke-konsumenter bland pojkarna, och Gällivare bland flickorna i gymnasiet.
Ingen förändring ses av hur många som provat alkohol i årskurs sju. Andelen som provat alkohol i gymnasiets första år har däremot minskat stadigt över de senaste fyra läsåren, från 39 % oavsett kön år 2006/2007, till 21 % bland flickor och 25 % bland pojkar år 2009/2010 (Figur 41). I gymnasiets första år syns samma positiva trend, att andelen som dricker alkohol minst någon gång i månaden, sjunkit under de senaste fyra läsåren, från 35 % till 22 % bland flickor och från 34 % till 21 % bland pojkar (Figur 42). Det är därmed ungefär lika vanligt att dricka alkohol så pass ofta, oavsett kön.
Har provat dricka alkohol
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
procent 2006/2007
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 41. Andel elever som provat att dricka alkohol, respektive dricker alkohol minst nå-gon gång i månaden, utveckling över fyra läsår, årskurs sju och gymnasiets första år, Norr-botten
Dricker alkohol minst någon gång i månaden
Figur 42. Andel elever som dricker alkohol minst någon gång i månaden, utveckling över fyra läsår, årskurs sju och gymnasiets första år, Norrbotten
Högst andel flickor som dricker alkohol minst någon gång i månaden, 26 % finns i gymnasiet i Luleå och Piteå (Figur 43). I samma ålder ligger pojkarna i Luleå sam-tidigt under länsvärdet. I Piteå finns inte motsvarande könsskillnad, utan liksom för flickorna ligger där också pojkarna högst av samtliga kommuner vad gäller att dricka alkohol minst någon gång i månaden. De små kommunerna i Syd har de två senaste läsåren också uppvisat hög andel som dricker alkohol så pass ofta, jämfört med övriga kommuner. För flickor finns detta läsår inte data för de små kommu-nerna i Syd, men föregående läsår uppvisade också flickorna i de kommukommu-nerna högst värden på detta område, tillsammans med Piteå, jämfört med övriga kommu-ner.
Flickor Gy 1
100
Pojkar Gy 1
100
Figur 43. Andel som dricker alkohol minst någon gång i månaden, gymnasiets första år, tr eläsår, kommuner i Norrbotten
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog
Rökvanor
I riket är det vanligare bland 16-19 åriga flickor att röka än jämnåriga pojkar. Tren-den de senaste fem åren i riket är också att andelen rökare bland flickor och pojkar ökar i årskurs nio, medan utvecklingen bland gymnasieelever varit ungefär den-samma 11. I Norrbotten, genom hälsosamtalet i skolan, framgår att det är något
van-ligare att pojkar provat att röka, än flickor, i både årskurs sju och gymnasiet (Figur 44). Ökningen av andelen som provat röka i årskurs sju, som setts de senaste åren, har till detta läsår övergått till en minskning. Om detta är ett trendbrott är ännu för tidigt att avgöra. I gymnasiet ses inte samma tecken på minskning.
Andelen rökare, dvs som röker minst någon gång i veckan, uppgår till en procent i årskurs sju, oavsett kön. I gymnasiet är dock 16% av flickorna och 13% av pojkar-na rökare (Figur 45). Hela 11% av flickorpojkar-na och 7% av pojkarpojkar-na röker dagligen.
Till skillnad från den försiktigt positiva bild som antyds avseende hur många som provat röka i årskurs sju, stiger stadigt andelen rökare i gymnasiets första år.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Provat 11 13 14 11 11 16 18 14 30 30 29 29 32 29 27 30
06-07 07-08 08-09 09-10 06-07 07-08 08-09 09-10 06-07 07-08 08-09 09-10 06-07 07-08 08-09 09-10
Flickor Pojkar Flickor Pojkar
Årskurs sju Gy år1
Figur 44. Andel elever som provat att röka, årskurs sju och gymnasiets första år, fyra läsår, Norrbotten.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
övriga rökare dagligrökare
övriga rökare 3 3 5 5 5 4 5 6
dagligrökare 8 10 10 11 6 6 7 7
2006-07 2007-08 2008-09 2009-10 2006-07 2007-08 2008-09 2009-10
Flickor Pojkar
Figur 45. Andel elever som är rökare, dvs dagligrökare och övriga som röker minst någon gång i veckan, gymnasiets första år, utveckling över fyra läsår, Norrbotten
Bland kommunerna har, i gymnasiets första år, Gällivare och de små kommunerna i både Syd och Öst, högst andel flickor som är rökare, varav de flesta röker dagligen (Figur 46, tabell 27). I Gällivare har det också skett en ökning över tid. De små kommunerna i Öst har över samtliga tre år, haft fler rökare bland flickorna i gym-nasiet än länet som helhet. Bland pojkarna är det flest rökare i Boden och de små kommunerna i Syd.
Flickor Gy 1
0 10 20 30 40 50
Boden
Gällivare
Kalix
Små Öst
Kiruna Luleå
Piteå Små Syd
Norrbotten
Pojkar Gy 1
0 10 20 30 40 50
Boden
Gällivare
Kalix
Små Öst
Kiruna Luleå
Piteå Små Syd
Norrbotten
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 46. Andel elever som är rökare, dvs röker minst någon gång i veckan, gymnasiets första år, tre läsår, kommuner i Norrbotten
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog Snusvanor
Nationellt snusar pojkar oftare än flickor, både i årskurs nio och gymnasiets andra år. Där ses en minskning av andelen snusare i både årskurs nio och gymnasiets andra år9. I Norrbotten snusar bara ett fåtal ofta i årskurs sju, men 10% av pojkarna har provat att snusa, jämfört med 4% av flickorna. En minskning ses därmed bland pojkar från förgående år, då 16% hade provat att snusa i årskurs sju. Liksom gäl-lande rökningen, ser vi därmed en antydan till positiv utveckling också avseende snusning i årskurs sju, även om det är för tidigt ännu att avgöra om det är del av en trend eller en tillfällig nedgång.
Till skillnad mot rökningen, som snarare visar på uppgång än nedgång i gymnasiet, pekar den övergripande utvecklingen över tid på en minskning av snusandet bland både flickor och pojkar, även om en antydan till ökning ses från föregående till nu-varande år (Figur 47, tabell 28). De flesta som snusar minst någon gång i veckan, snusar dagligen.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Procent
övriga snusare 2 2 2 2 3 4 3 3
dagligsnusare 7 6 4 5 22 22 16 17
2006-07 2007-08 2008-09 2009-10 2006-07 2007-08 2008-09 2009-10
Flickor Pojkar
Figur 47. Andel elever som är snusare, dvs dagligsnusare och övriga som snusar minst nå-gon gång i veckan, gymnasiets första år, utveckling över fyra läsår, Norrbotten
Kiruna och Piteå är liksom föregående år de kommuner som har flest snusare bland pojkarna, följt av Gällivare och Kalix (Figur 48, tabell 28). Bland flickor har, också som föregående år, Kiruna och Gällivare flest snusare. Långt under länsvärdet lig-ger flickorna i Piteå och de små kommunerna i Öst. Föregående läsår snusade flest flickor i de små kommunerna i Syd. Eftersom antalet elever från de kommunerna detta år var för litet för att redovisas, är det oklart hur det ser ut detta läsår.
Flickor Gy1
0 10 20 30 40 50
Boden
Gällivare
Kalix
Små Öst
Kiruna Luleå
Piteå Små Syd
Norrbotten
Pojkar Gy1
0 10 20 30 40 50
Boden
Gällivare
Kalix
Små Öst
Kiruna Luleå
Piteå Små Syd
Norrbotten
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 48. Andel elever som är snusare, dvs snusar minst någon gång i veckan, gymnasiets första år, tre läsår, kommuner i Norrbotten
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog
Vuxna som röker inomhus där barnen bor
Drygt var tionde barn i årskurs fyra och sju har någon vuxen som ofta, ibland, eller sällan röker inomhus där de bor (Figur 49). I årskurs fyra var andelen 12% läsår 2007/2008 och 11% nuvarande läsår. I årskurs sju har andelen barn som uppger att någon röker inomhus där de bor, sjunkit från 14% läsår 2007/2008 till 13% året därefter för att nu vara nere i 10%. En minskning ses i de flesta av kommunerna (Figur 49).
Åk 4
0 10 20 30 40 50
Boden
Luleå
Gällivare
Kiruna
Haparanda
Kalix Små Öst
Älvsbyn Arvidsjaur
Piteå Små Syd
Norrbotten
Åk 7
0 10 20 30 40 50 Boden
Luleå
Gällivare
Kiruna
Jokkmokk
Haparanda Kalix
Små Öst Älvsbyn Arvidsjaur
Piteå Små Syd
Norrbotten
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 49. Andel elever årskurs fyra och sju som uppger att vuxna röker inomhus där de bor, tre läsår, kommuner i Norrbotten
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog läsår 2008-2009, kommuner i Norrbotten.
Inställning till narkotika
Yngres konsumtion av illegala droger har fördubblats i Sverige de senaste 15-20 åren 11. Sedan 2000 har dock andelen som provat narkotika minskat, och utgjorde 6% i årskurs nio år 200810. Enligt hälsosamtalet skulle i Norrbotten de allra flesta i årskurs sju och gymnasiets första år, som lägst nio av tio, säga bestämt nej om de blev erbjudna narkotika (Tabell 29, figur 50). Över de läsår frågan har ställts ses inga större förändringar. I gymnasiet är det något färre som skulle säga bestämt nej än i årskurs sju, och då också något färre bland pojkarna än flickorna.
0
Flickor Pojkar Flickor Pojkar
Årskurs sju Gy1
procent
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 50. Andel elever i årskurs sju och gymnasiets första år som skulle svara bestämt nej om de blev erbjudna narkotika, fyra läsår, Norrbotten.
Flickor Gy1
Figur 51. Andel elever i gymnasiets första år som var osäkra på hur de skulle svara om de blev erbjudna narkotika, tre läsår, kommuner i Norrbotten
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog
I alla kommuner skulle 0% svara ja om de blev erbjudna narkotika, utom i någon enstaka kommun, med 1%, samt Kiruna, där 3% av pojkarna i gymnasiet skulle svara ja.
Andelen osäkra i länet har varit relativt oförändrad över tre läsår, 7% bland flickor-na och ca 10% bland pojkarflickor-na. Utöver att pojkar i Kiruflickor-na oftare skulle svara ja, finns det också samtliga tre läsår fler pojkar som är osäkra över hur de skulle svara än i övriga länet. I Kiruna är det också bland flickorna fler osäkra än länet i övrigt de senaste två läsåren (Figur 51). Även Piteås pojkar har varit mer osäkra än länet i övrigt de senaste två läsåren medan flickorna i samma kommun istället varit mer
säkra än länet i övrigt på att de skulle säga bestämt nej om de blev erbjudna narko-tika.
Användning av narkotika och dopingpreparat
Eleverna i gymnasiets första år tillfrågades om de använt narkotika. Nästan alla uppgav att de aldrig använt narkotika och ingen övergripande könsskillnad kan ses (Figur 52). De senaste tre läsåren då frågan ställts, ses i stort sett inga förändringar på länsnivå, utom att andelen pojkar som provat narkotika har ökat något, från 2%
till 4%. Av kommunerna har Luleå lägst andel som aldrig använt narkotika, 94%
av pojkarna och 95% av flickorna i gymnasiets första år.
97
3 0
97
2 0
96
3 0
96
3 0
97
3 0
96
4
0 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Aldrig provat minst ngn gng per år
Aldrig provat minst ngn gng per år
Flickor Pojkar
Procent
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 52. Användning av narkotika bland elever i gymnasiets första år, tre läsår, Norrbot-ten.
De allra flesta har inte använt dopingpreparat, 99 % av flickorna och, något lägre, 97 % bland pojkar. Skillnaderna mellan kommunerna är små. De flesta kommuner ligger nära 100% som uppger att de aldrig använt dopingpreparat. Inga skillnader ses mellan föregående och nuvarande läsår, på länsnivå (Figur 53). Som högst lig-ger andelen som använt dopingpreparat i en kommun, på 2%. Tidigare år har en osäkerhet antytts i vissa kommuner om vad som är ett dopingpreparat, eftersom upp till 6% i enstaka kommuner svarade att de inte visste om de hade använt ett sådant. Detta läsår finns inte riktigt lika hög osäkerhet. Högst andel som svarat att de inte vet om de använt dopingpreparat finns bland Piteås pojkar, 4 %.
98
0 1
96
1 3
99
1 1
96
1 3
99
0 1
97
1 2
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Nej Ja Vet ej Nej Ja Vet ej
Flickor Pojkar
Procent
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 53. Användning av dopingpreparat bland elever i gymnasiets första år, tre läsår, Norrbotten.
.