Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

(1)

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Rapport för läsåret 2009/2010

Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa

(2)

Innehåll

sidan Inledning 4

Sammanfattning 5

Bästa möjliga hälsa 5

En god utbildning 6

Delaktighet i samhället 7

Vi som var med 8

Boendeformer 8

Resultat 10

Målområde 2. Bästa möjliga hälsa 10

2.1 Fysisk hälsa 10

Övervikt och fetma 10

Allergi 12

2.2 Psykisk hälsa 13

Hur barnen mår 13

Sömnsvårigheter 14

Ledsen eller nedstämd 16

Orolig eller rädd 17

Irriterad eller på dåligt humör 18

Tillgång till vuxen att prata med 19

Huvudvärk 20

Ont i magen 22

Värk i rygg, nacke och axlar 22

Värktabletter 24

Nöjd med sin kropp 25

2.3 Kost och fysisk aktivitet 28

Frukost 28

Lunch 29

Middag 30

(3)

Saft och läsk 30

TV-vanor 32

Datorvanor 33

Fysisk aktivitet på fritiden 35

Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa 36

2.4 Alkohol, tobak, narkotika och dopning 38

Alkoholvanor 38

Rökvanor 39

Snusvanor 41

Vuxna som röker inomhus där barnen bor 43

Inställning till narkotika 43

Användning av narkotika och dopingpreparat 45

Målområde 3. En god utbildning 47

3.1 Psykosocial och fysisk miljö 47

Hur de yngre barnen känner sig när de

- går till skolan 47

- tänker på klasskamraterna 48

Illa behandlad av andra elever 48

Illa behandlad av vuxna i skolan 49

Arbetsro på lektionerna 50

Kan koncentrera sig i skolan 50

Stress över skolarbetet 51

Trivsel i skolan 52

Stannar hemma utan att vara sjuk 53

Arbetsmiljön i skolan 54

3.2 Val av gymnasieprogram 56

Målområde 5. Delaktighet i samhället 57

5.1 Fritid 57

Arbete på fritiden 57

Referenser 58 Bilaga 1: Tabeller

Omslagsfoto: Vitåskolans kalender 2010, Luleå kommun: ”Skolgården”

Fotograf: Oskar Hederyd

(4)

Inledning

Undersökningen ”Hälsosamtal på webben” inleddes genom ett initiativ av skolskö- terskor i Luleå kommun, år 2005, där Norrbottens läns landsting tillfrågades om att vara samarbetspart, utifrån ett koncept som utvecklats i Västernorrland. Syftet är att få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. En enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade sva- ren i en databas som förvaltas av landstinget. I denna årsrapport visas de samman- ställda enkätsvaren från samtliga deltagande kommuner.

Från läsåret 2005/06 till 2006/07 ökade antalet deltagande kommuner från tre till åtta^{1, 2}. Från läsåret 2007/08 deltog 13 av länets 14 kommuner, vilket möjliggjorde en mer övergripande bild av länet^{3, 4}. Läsåret 2009/2010 testade även Pajala enkä- ten, och data kommer att läggas in även från Pajala, från och med läsår 2010/2011, vilket då innebär att vi har ett fullständigt deltagande av kommunerna i Norrbotten.

Utöver Västernorrland och Norrbotten, använder Jämtland samma modell, och Västerbotten startar upp.

I den årliga rapporten för Norrbotten, har vissa mindre kommuner för få elever i en årskurs för att redovisas separat. Genom att lägga samman närliggande mindre kommuner blir elevantalet tillräckligt stort för att redovisas. Valet av geografisk indelning motsvarar länets beredningsområden för landstingets hälso- och sjuk- vårdsberedningar. Region Öst omfattas av Kalix, som redovisas separat, liksom de elevmässigt mindre Överkalix, Haparanda och Övertorneå, som redovisas sammanslagna som ”Små Öst”. Mitt omfattas av Boden och Luleå, som redovisas separat.

Syd omfattas av Piteå, som redovisas separat, samt Arvidsjaur, Arjeplog och Älvs- byn, som redovisas tillsammans som ”Små Syd”. I Nord ingår Kiruna och Gälliva- re, som redovisas separat. Normalt räknas även Pajala och Jokkmokk in här, men Pajala deltar inte i databasen ännu, och Jokkmokk har för få elever för att kunna visas separat, varför resultat för Jokkmokk endast finns inbakat i länsvärdet.

Undersökningen är ett led i länets folkhälsoarbete. Den svenska folkhälsopolitiken inriktas på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar häl- san. Genom att inrikta sig på vad som påverkar hälsan kan vi stödja faktorer som gör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer).

År 2007 presenterade en arbetsgrupp inom regeringskansliet förslag till uppfölj- ningssystem för barnpolitiken⁵. Förslaget innehåller sex horisontella målområden utgående från barnpolitiken och barnkonventionen. Dessa målområden är 1) En god levnadsstandard, 2) En god hälsa, 3) En god utbildning, 4) En trygg uppväxt, 5) Delaktighet i samhället och 6) Samhällets stöd och skydd. Systemet är i första hand tänkt för nationell uppföljning, men vi har i denna rapport, tidigare valt att gruppera hälsosamtalets information inom de föreslagna målområdena. Vi har funnit det mest naturligt att gruppera undersökningens resultat inom målområde 2, 3 och 5. Undersökningen är menad att användas som kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer, politiker och andra makthavare, och ger en unik möjlighet att följa utvecklingen av hälsa hos barn i Norrbotten, dess kommuner och skolor.

(5)

Sammanfattning

Bästa möjliga hälsa

Psykisk hälsa, sömn, värk och oro

Liksom föregående läsår är det glädjande att se att de allra flesta av barnen i Norr- botten, oavsett ålder, för det mesta mår bra, sover bra och har någon vuxen att prata med om det som är viktigt. Vi ser dock att detta blir något mindre vanligt med ökande ålder. Inga större förändringar ses över de år som undersökningen hittills har gjorts, utom i gymnasiet, där allt fler tenderar att sova bra.

Det könsmönster som har konstaterats nationellt för psykiska besvär och värk bland ungdomar, fortsätter vi att se också i Norrbotten. Det är särskilt bland flickorna som allt färre mår bra med ökande ålder. För att få en indikation på psykiska besvär frågar vi hur ofta eleverna känt sig ledsna eller nedstämda de senaste tre månaderna. Andelen som svarar ”ofta eller alltid” ökar från ett fåtal procent i årskurs fyra, till att utgöra som högst 13 % bland flickorna i gymnasiet, vilket är tre gånger så vanligt som bland pojkarna i samma ålder. Över de senaste tre läsåren ses inga tecken på att den skillnaden mellan könen skulle vara i avtagande, och köns- skillnaden ses också i alla kommuner. Samma bild är tydlig också för värk. I hälso- samtalet har vi tidigare sett att värk i axlar, rygg och nacke ofta ses bland dem som ofta är ledsna eller nedstämda, vilket stödjer uppfattningen att den typen av värk ofta är ett psykosomatiskt symptom. Andelen som ofta eller alltid har haft besvä- rande ont i rygg, nacke eller axlar de tre senaste månaderna, ökar med ökande ålder bland både pojkar och flickor, men mer betydande bland flickorna, där var fjärde flicka i gymnasiet har besvär, ungefär dubbelt så vanligt som bland pojkarna i samma ålder Även värk i huvud och mage visar samma mönster. Flickor har tre gånger så ofta ont i huvudet, som pojkarna i gymnasiet. Ungefär var tionde flicka i årskurs sju och gymnasiets första år använder värktabletter så ofta som minst några gånger i veckan, dubbelt så vanligt som bland pojkarna.

Flickor är också oftare än pojkarna oroliga eller rädda. Medan andelen här uppgår till högst 1 % bland pojkarna, har som högst 6 % av flickorna i gymnasiet ofta eller alltid varit oroliga eller rädda, de tre senaste månaderna.

Fysisk hälsa, kropp, kost och motion

De flesta av eleverna är nöjda med sin kropp. Ungefär var tionde flicka i årskurs sju, och var femte i gymnasiets första år är dock missnöjd med kroppen, att jämfö- ras med endast ett fåtal procent av pojkarna.

Fortfarande är ungefär var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets första år överviktig eller fet, i länet. Över de år undersökningen gjorts ser vi ingen tendens till att andelen skulle minska. Snarare tycks andelen överviktiga eller feta barn fortfarande öka i länet, oavsett kön. Utvecklingen är oroande med tanke på den ökade risk för allvarliga sjukdomar som fetma leder till, exv diabetes och hjärt- kärlsjuk- dom. Utvecklingen pekar på ett behov av att ändra kost- och motionsvanor.

De flesta av eleverna äter frukost, lunch och middag varje skoldag. Vi ser dock en trend att allt fler elever sällan äter frukost och lunch. Ungefär var tionde elev i gymnasiet äter aldrig frukost på skoldagarna, oavsett kön. Regelbundna måltider är basen för goda matvanor. Vi har tidigare sett att det är vanligare bland elever med fetma att sällan äta frukost, än bland normal- eller överviktiga. Vi undersöker inte

(6)

prestationen i skolan i denna undersökning, men man kan spekulera i hur avsaknad av frukost kan inverka på den, liksom på förekomst av huvudvärk.

Liksom tidigare dricker pojkarna i Norrbotten oftare saft eller läsk än flickorna, allt tydligare med ökande ålder. På senare år ser dock ökningen av läskdrickandet ut att plana ut något. Andelen pojkar som dricker läsk minst tre dagar i veckan, fortsätter minska i gymnasiet jämfört med ett par år tillbaka. Andelen ligger dock fortfarande på en mycket hög nivå, med var tredje pojke som dricker läsk minst tre dagar i veckan, jämfört med var sjunde flicka i samma ålder.

Med stigande ålder är det vanligare att sitta lång tid framför datorn på fritiden. Var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiet tillbringar minst fyra timmar per dag framför datorn på fritiden. Vi har tidigare sett att de norrbottniska eleverna med övervikt/fetma oftare är fysiskt inaktiva på fritiden och sitter lång tid framför TV eller dator, jämfört med normalviktiga elever. Medan det föregående läsår var dubbelt så vanligt att pojkar tillbringade så pass lång tid framför datorn än att flickor gjorde det, har avståndet minskat mellan könen i årskurs sju och i någon omfattning också i gymnasiets första år, både beroende på en minskning bland pojkarna i årskurs sju och en ökning bland flickorna i båda åldersgrupperna.

De flesta är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan på fritiden, men andelen inaktiva ökar med ökande ålder. I årskurs sju är det 14 % av flickorna och 18 % av pojkarna som är fysiskt inaktiva på sin fritid, och i gymnasiet 22% av flickorna och 25

% av pojkarna. En oroande utveckling ses över tid, med stadigt ökande andel som är så pass inaktiva att frekvensen understiger en gång i veckan på fritiden. Glädjan- de är att de flesta deltar aktivt i idrottslektionerna. Däremot ska noteras att inte alla elever har idrott på schemat.

Alkohol och tobak

Andelen som provat alkohol i gymnasiets första år minskar stadigt, till var femte flicka och var fjärde pojke detta läsår. Andelen gymnasieelever som dricker alkohol minst någon gång i månaden, har också sjunkit, till ungefär var femte elev, oavsett kön. Till skillnad från den försiktigt positiva bild som antyds avseende hur många som provat röka eller snusa i årskurs sju, stiger stadigt andelen rökare i gymnasiet. Utvecklingen pekar också på en minskning av snusandet i gymnasiet.

Drygt var tionde barn i årskurs fyra och sju har någon vuxen som röker inomhus där de bor. Glädjande är att andelen minskar över tid.

.

En god utbildning

Hur man trivs i skolan har visat sig hänga samman med hur man trivs med livet.

Trivseln har ökat något i flera åldersgrupper; inte i någon av åldrarna är det nu fär- re än nio av tio elever i länet som i stort sett trivs bra i skolan. De allra flesta av barnen i förskoleklass, känner sig glada när de går till skolan. De flesta i förskole- klass känner sig glada när de tänker på klasskamraterna. I årskurs fyra och sju är andelen som varit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade under de tre senaste månaderna, som högst i årskurs fyra, 17 % bland pojkar och 15 % bland flickor. Trots att så många trivs i skolan, väljer ungefär var tionde elev i årskurs sju och fjärde elev i gymnasiet ofta eller ibland att vara hemma från skolan utan att vara sjuk.

Arbetsron, liksom förmågan att koncentrera sig i skolan, har försämrats i länet i årskurs sju, men förbättrats i gymnasiet. De flesta av barnen kan ofta eller alltid

(7)

koncentrera sig i skolan, alltmer med ökande ålder, till åtta av tio i gymnasiet. I gymnasiet minskar också andelen elever som är stressade över skolarbetet. De allra flesta av eleverna i gymnasiets första år, tycker att de har valt rätt program.

Liksom tidigare år är eleverna är mindre nöjda med sin arbetsmiljö med ökande ålder, och minst nöjda med toaletter och duschar. Mest nöjda är de med idrottshal- len, ungefär nio av tio, men många är också nöjda med matplatsen och klassrum- met. Medan mer än åtta av tio är nöjda med skolgården i årskurs fyra, är endast sex av tio nöjda i årskurs sju. Positivt är dock att allt fler blivit nöjda med skolgården i årskurs sju, över de år frågan ställts.

Delaktighet i samhället

Det är ingen skillnad mellan könen vad gäller hur vanligt det är att ha arbete på fritiden. Under de tre läsår frågan har ställts, har andelen med arbete bland flickorna sjunkit från 16% till 12% och bland pojkarna från 16% till 13%. Som kontrast till länsbilden har istället andelen elever med arbete på fritiden ökat något i Gälli- vare bland flickor och Piteå bland pojkar, jämfört med läsåret innan.

(8)

Vi som var med

Sammantaget samlade skolsköterskorna i länet in enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från 7 872 elever, vilket är en ökning av antal deltagande elever från föregå- ende läsår, med 136 elever. Täckningen var genomgående mycket hög, med 65 % av de 10 deltagande kommunernas inskrivna elever i förskoleklass (Tabell 1). An- talet deltagande kommuner i förskoleklass ökade från fyra föregående läsår, mycket beroende på att en ny enkät testades som var bättre lämpad för att få elevernas svar, snarare än föräldrarnas. I årskurs fyra och sju deltog 13 av 14 kommuner, med ett deltagande av hela 84 % av de inskrivna eleverna i årskurs fyra och 83 % i årskurs sju (Tabell2-3). Elva kommuner deltog med gymnasiets första år, där 66 % av eleverna finns med (Tabell 4).

Skolsköterskorna hade efterföljande hälsosamtal med eleverna, med enkätsvaren som bas, innan data från enkäterna lades in, avidentifierade, i databasen. Samtliga elever skolsköterskorna träffade ombads fylla i enkäten och det var, där inget annat framgår i rapporten, ett svarsbortfall bland dessa omfattande, som allra högst, ett par procent. Könsfördelningen var över lag jämn, ungefär 1:1 pojkar gentemot flickor i förskola och årskurs fyra, samt 1,1:1 i de högre årskurserna.

Notera att vissa kommuner bidrar med fler elever än andra och därför kan dominera materialet när kommuner visas sammanslagna i diagram och tabeller. Kommuner där minst 50 elever per kön har svarat på frågorna, redovisas för sig i denna rapport. Kommuner med färre elever redovisas sammanslagna efter geografiskt områ- de, vilket möjliggör ett visst synliggörande av också deras resultat för läsåret, men utan att enskilda elever ska kunna pekas ut. Kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog och Älvsbyn redovisas sammanslagna som ”Små Syd” och Haparanda, Övertorneå och Överkalix som ”Små Öst”. I nästa rapport kommer också Jokkmokks och Pajalas resultat kunna redovisas tillsammans i ”Små Nord”.

Boendeformer

Gymnasieeleverna tillfrågades om vem de bor tillsammans med. Boende används ofta som bakgrundsvariabel när man vill undersöka om socioekonomiska

kopplingar kan finnas bakom skillnader i hälsa. I länet bor de allra flesta av eleverna, något över 50 % oavsett kön, tillsammans med både sin mamma och pappa (Tabell 5). Liksom föregående år var det i region Nord minst vanligt, och i region Öst mest vanligt, att bo tillsammans med båda föräldrarna (Figur 1).

Ungefär var femte bor hemma hos en av föräldrarna, eller växelboende. Framför allt är det i Kiruna det är minst vanligt att bo med båda föräldrarna, där var femte flicka och hela var tredje pojke istället bor själv eller på annat sätt. Kiruna är den kommun där flest bor själv, oavsett kön, 14% av flickorna och 22 % av pojkarna.

Även i Arjeplog och Arvidsjaur sammantaget (Små Syd) bor särskilt många pojkar själv eller på annat sätt, hela 37 % vilket är den högsta andelen i länet. Denna bild var också densamma föregående år. I Små Syd bor 21 % av pojkarna själva (Tabell 5). Detta läsår var det för få flickor i Små Syd, för att de skulle kunna redovisas separat. Arjeplog och Arvidsjaur har, av länets kommuner, högst andel gymnasieelever som kommer från andra kommuner⁶. Det bör utgöra en del av förklaringen till att en jämförelsevis hög andel av eleverna inte bor med föräldrarna i dessa kommuner.

(9)

Minst vanligt är det att bo själv bland flickor i Piteå och sammantaget Haparanda, Övertorneå och Överkalix (Små Öst), liksom bland pojkar i Luleå, Piteå och Bo- den.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

annat mamma och pappa mamma eller pappa själv växelboende annat mamma och pappa mamma eller pappa själv växelboende

Flickor Pojkar

procent

Öst Mitt Nord Syd Norrbotten

Figur 1. Vem eleverna i gymnasiets första år bor tillsammans med, läsår 2009-2010, kommuner i Öst (Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå), Mitt (Boden, Luleå), Nord (Kiru- na, Gällivare), och Syd (Arvidsjaur, Arjeplog, Piteå).

.

(10)

Resultat

Målområde 2: Bästa Möjliga Hälsa

Fysisk Hälsa

Övervikt och fetma

Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen övervikti- ga/feta minskar med ökande ålder bland flickor, ökar den bland pojkarna. Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I gymnasiet placerar sig för flickor samtliga kommuner utom Luleå och Piteå över länsvärdet. För pojkar placerar sig Piteå och Gällivare högst över länsvärdet, och visar en ökning sedan föregående läsår (Figur 3). Även Arjeplog och Arvidsjaur sammantaget (Små Syd) ligger över länsvärdet för pojkar i gymnasiet (Figur 3, Tabell 6). Lägst andel pojkar med övervikt eller fetma har Boden, 26%. I samtliga kommuner finns högre andel överviktiga eller feta pojkar än flickor i årskurs sju och gymnasiets första år.

Ett ovanligt stort bortfall fanns detta läsår i årskurs sju i Kiruna för båda könen (ca 15%, länsbortfall 2%) samt i gymnasiet i flera av de större kommunerna, Luleå, Piteå, Boden, Kiruna, liksom Haparanda, vilket gjorde ett länsbortfall i gymnasiet om hela 17% bland pojkar och 24% bland flickor. Detta gör att man bör tolka re- sultatet för gymnasiet med viss försiktighet. Andelen med övervikt eller fetma är i gymnasiet detta läsår några procentenheter högre för både flickor och pojkar jäm- fört med föregående läsår.

15 21 18 15 12

22 22 22

6

4

4 5

8 5 9

0 5 10 15 20 25 30 35

procent (Obs skalan)

Fetma 6 4 4 4 5 8 5 9

Övervikt 15 21 18 15 12 22 22 22

Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1

FLICKOR POJKAR

Figur 2. Andel elever med övervikt respektive fetma, läsår 2009-2010, Norrbotten.

(11)

Figur 3. Andel elever med övervikt eller fetma, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över fyra år, kommuner i Norrbotten.

Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.

Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog

De senaste åren finns tecken på att andelen fyraåringar med fetma minskar i länet⁷. Bland de äldre barnen syns snarare tecken på en stadig ökning av andelen övervik- tiga eller feta för båda kön och i alla åldrar, möjligen med undantag för flickor i förskoleklass (Figur 4).

Flickor åk 7

0 10 20 30 40 Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar åk 7

0 10 20 30 40 Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

2006/2007 2008/2009 2009/2010

Flickor Gy 1

0 10 20 30 40 Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar Gy 1

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

2006/2007 2008/2009 2009/2010

(12)

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

Procent (Obs skalan)

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 4. Utveckling av andelen elever med övervikt eller fetma över fyra läsår i Norrbotten.

Mätning i förskoleklass inleddes läsår 2007/2008.

Allergi

Bilden av allergi är nästan identisk den från tidigare läsår. Flickor har från årskurs fyra något oftare allergiska besvär och i gymnasiet är det mer än dubbelt så vanligt bland flickor med besvärande allergi jämfört med pojkar (Tabell 7). Liksom tidiga- re år har flickor i Gällivare oftare än i andra kommuner haft allergiska besvär. Både Kiruna och Gällivare ligger över länsvärdet för båda könen (Figur 5).

Figur 5. Andel elever i gymnasiets första år som ofta eller alltid har haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, läsår 2009-2010, Norrbotten.

Flickor Gy 1

0 10 20 30

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Norrbotten

Pojkar Gy 1

0 10 20 30

Boden

Gällivare

Kalix

Kiruna Luleå

Piteå Norrbotten

(13)

Psykisk hälsa

I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk med symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. Den andra dimensionen är mer psykisk, med sömnproblem, nedstämdhet och hur man mår. Liknande frågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökningen omfattar 11- 13-, och 15- åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustrade hos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. Båda typerna av be- svär ökar med åldern och flickorna uppger symptom i högre utsträckning än pojkar⁸. Psykiska besvär har blivit betydligt vanligare de senaste två decennierna⁹.

Hur barnen mår

Liksom föregående läsår mår de allra flesta av barnen för det mesta bra. Med ökan- de ålder sjunker dock andelen som mår bra, särskilt bland flickorna (Figur 6). Inga större förändringar ses över tid. Fortfarande är skillnaden mellan könen stor särskilt i gymnasiet.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Årskurs 4

Årskurs 7

Gymn år1

Årskurs 4

Årskurs 7

Gymn år1

Flickor Pojkar

Procent 2006/2007

2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 6. Andel elever som för det mesta mår ganska eller mycket bra, utveckling över fyra läsår, Norrbotten.

(14)

Flickor åk 7

70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar åk 7

70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Flickor Gy 1

70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Norrbotten

Pojkar Gy 1

70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Kiruna

Luleå Piteå

Små Syd Norrbotten

Figur 7. Andel elever som för det mesta mår bra i årskurs sju och gymnasiets första år, läs- året 2009-2010, kommuner i Norrbotten.

Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn, i gymnasiet saknas Älvsbyn; Små Öst: Haparan- da, Överkalix, Övertorneå.

Även sett till enskilda kommuner, mår de allra flesta av barnen för det mesta bra. I årskurs sju liksom i gymnasiet finns högsta andelen pojkar som mår bra, i Gälliva- re. Högst andel flickor som för det mesta mår bra finns i årskurs sju i Gällivare och Kiruna. I gymnasiet har Gällivare, Boden och Piteå högst andel flickor som mår bra. Liksom föregående läsår uppvisar Luleå, Kiruna och de små kommunerna i Öst värden något under länsnivå för flickor i Gymnasiet.

Störst könsskillnad ses i årskurs sju i Kalix och i gymnasiet i Gällivare, Kalix och Kiruna. I flera kommuner förändras bilden gentemot länsvärdet mellan årskurserna.

I andra kommuner är bilden däremot densamma över åldrarna, exempelvis de små kommunerna i Syd, som i samtliga deltagande åldersgrupper i lägre utsträckning mår bra jämfört med länsvärdet. Även i de små kommunerna i Öst finns i stort sett genomgående lägre andel som mår bra, jämfört med länsvärdet (Tabell 8).

Sömnsvårigheter

De allra flesta sover bra, men i minskande omfattning från årskurs sju till gymnasiet, där åtta av tio elever ofta eller alltid bra (Figur 8). Liksom föregående läsår är skillnaderna små mellan könen, med tendens att flickorna sover något bättre än pojkarna i årskurs fyra och något sämre i de högre åldrarna Bilden är i det närmaste oförändrad över de fyra läsår då undersökningen gjorts, men en positiv tendens ses i länet, med en ökande andel elever som sover bra i gymnasiet.

(15)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1

Flickor Pojkar

procent

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 8. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, utveckling över fyra läsår, Norrbotten.

Flickor åk 7

50 60 70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar åk 7

50 60 70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Flickor Gy 1

50 60 70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Norrbotten

Pojkar Gy 1

50 60 70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Kiruna

Luleå Piteå

Små Syd Norrbotten

Figur 9. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, läsår 2009-2010, kommuner i Norrbot- ten.

Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn, i gymnasiet saknas Älvsbyn; Små Öst: Haparan- da, Överkalix, Övertorneå.

Liksom föregående läsår har Gällivare jämförelsevis hög andel flickor som sover bra i årskurs sju och gymnasiet, och flickorna i Kalix sover också detta läsår ofta bra, i samtliga årskurser (Figur 9, Tabell 9). Även Boden har detta läsår jämförel- sevis hög andel elever som sover bra. Även pojkarna i Kalix sover över lag bättre än i länet i övrigt i årskurs fyra och sju. Däremot sover pojkarna i årskurs sju i de små kommunerna i Öst sämre än andra kommuner i länet, både detta och föregåen-

(16)

de läsår. Pojkar i de små kommunerna i Syd sover också generellt sett sämre än övriga länet detta läsår, liksom var fallet i gymnasiet föregående läsår.

I länet uppger 5% av flickorna och 6% av pojkarna i gymnasiets första år att de sällan eller aldrig sover bra. Högst andel uppvisar här bland pojkar, de små kommunerna i Syd och Kiruna, med 9% respektive 8% som sällan eller aldrig sover bra. Bland flickorna ligger inte någon kommun långt från länsvärdet, och högst andel, 6%, som sällan eller aldrig sover bra, finns i Luleå, Kalix och Kiruna.

Ledsen eller nedstämd

Enstaka procent av eleverna i i årskurs fyra har ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda de tre senaste månaderna . Bland flickor tredubblas andelen till årskurs sju och fördubblas därefter till gymnasiet (Figur 10). Bland pojkar ökar också an- delen med åldern, men når som högst 4% i gymnasiet jämfört med 13% bland flickorna. Över de senaste tre läsåren har bilden varit i stort sett densamma i länet (Figur 11).

2

7

13

1 1

4

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1

Flickor Pojkar

Figur 10. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, läsår 2009-2010, Norrbotten.

0 5 10 15 20 25 30

Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 11. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår, Norrbotten

Det finns stora skillnader mellan kommunerna och andelen som ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda varierar betydligt från år till år i vissa kommuner (Figur 12- 13, Tabell 10). Boden är den enda kommun som inte vid något tillfälle har befunnit sig över länsvärdet för andelen flickor som ofta varit ledsna eller nedstämda i årskurs sju och gymnasiet. Ingen kommun uppvisar dock en andel för flickor som är lika låg som andelen för pojkar i dessa åldrar.

(17)

Piteå har, utöver den jämförelsevis höga andelen bland flickor, också stor köns- skillnad i årskurs sju, jämfört med länet i övrigt.

I gymnasiet har Kiruna, Kalix och, liksom föregående läsår, Luleå flest flickor med denna problematik i gymnasiet, jämfört med övriga länet, och också stora köns- skillnader.

Årskurs sju

0 5 10 15 20 25

Boden Gällivare Kalix Små Öst Kiruna Luleå Piteå Små Syd Norrbotten Boden Gällivare *Kalix *Små Öst Kiruna Luleå Piteå *Små Syd Norrbotten

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 12. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår, årskurs sju, kommuner i Norrbotten.

Där staplar saknas läsår saknas data. * Andelen läsår 08/09 är noll.

Gymnasiet år 1

0 5 10 15 20 25

Boden Gällivare Kalix Små Öst Kiruna Luleå Piteå Små Syd Norrbotten Boden Gällivare Kalix *Små Öst Kiruna Luleå Piteå Små Syd Norrbotten

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 13 . Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår, gymnasiets första år, kommuner i Norrbot- ten.

Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.

Där staplar saknas, saknas data för läsåret för kommunen.* Andelen läsår 07/08 är noll.

Orolig eller rädd

Det är som tidigare år inte många pojkar som uppger att de ofta eller alltid känt sig oroliga eller rädda de senaste tre månaderna, som mest en procent i länet, oavsett ålder (Tabell 11). I gymnasiet är det sex gånger vanligare att flickor så ofta känt sig oroliga eller rädda, jämfört med pojkar (Tabell 11, figur 14). I de flesta kommuner rör det sig i årskurs fyra om några få procent som så ofta känt sig oroliga eller räd- da. Detta blir dock mer vanligt med ökande ålder bland flickorna, och når 6% på länsnivå i gymnasiet. De länsdelar som har högst andel oroliga eller rädda flickor är Kiruna och de små kommunerna i Öst, i både årskurs sju och gymnasiet, samt Kalix i gymnasiet. De år undersökningen gjorts har Kiruna genomgående uppvisat

(18)

bland de högsta värdena för flickor i gymnasiet som uppger att de ofta eller alltid varit rädda de tre senaste månaderna; detta läsår var andelen 10%, dvs var tionde flicka i kommunen. Gällivare har genomgående haft lägre andel oroliga eller rädda flickor i gymnasiet än länet som helhet.

1

7 5 5

0 1 1 1

4 5

3

6 7 6

4 6

2 0 1 1 1 1 1

3 2

7 8

6 5 6

1 0 2 1 1 1 2 1

10

0 5 10 15 20 25 30

Boden* Gällivare Kalix* Små Öst* Kiruna Luleå Piteå* Små Syd* Norrbotten Boden* Gällivare Kalix* Kiruna Luleå Piteå* Små Syd* Norrbotten

Flickor Pojkar

2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 14 . Andel elever som ofta eller alltid känt oroliga eller rädda under de tre senaste månaderna, utveckling över tre läsår, gymnasiets första år, kommuner i Norrbotten Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn (Älvsbyn saknas 2009/2010); Små Öst: Haparan- da, Överkalix, Övertorneå. * För markerade kommuner finns inget värde för 2007/2008, flickor Små Syd har endast värde för 2008/2009, Boden endast 2009/2010.

Irriterad eller på dåligt humör

Även gällande hur ofta eleverna är irriterade eller på dåligt humör, ses en skillnad mellan könen, från och med årskurs sju (Tabell 12). På länsnivå har bilden varit i stort sett oförändrad över de tre läsår frågan ställts (Figur 15). Andelen bland pojkarna förändrar sig inte nämnvärt mellan åldrarna, utan är 7-8% oavsett ålder. Där- emot ökar andelen bland flickor med ökande ålder, från 6% i årskurs fyra, till 14%

i årskurs sju och 18% i gymnasiet, vilket där är dubbelt så hög andel som bland pojkarna. I årskurs sju har flickorna i Boden i mindre utsträckning än länet i övrigt varit irriterade eller på dåligt humör, under de år frågan har ställts. I gymnasiet uppvisar också Boden lägre värden. I gymnasiet har även detta läsår Piteå och Bo- den något färre flickor som ofta varit irriterade eller på dåligt humör, jämfört med länet i övrigt, och Gällivare har lägre andel än tidigare år. De kommuner som uppvisar högst andel är de små kommunerna i Öst oavsett kön och ålder, liksom Kiru- na för flickorna. I dessa kommuner har andelen också ökat under de tre åren.

(19)

Flickor åk 7

0 10 20 30 40 Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar åk 7

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

2007/2008 2008/2009 2009/2010

Flickor Gy 1

0 10 20 30 40 Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar Gy 1

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 15. Andel elever som ofta eller alltid känt sig irriterade eller på dåligt humör de se- naste tre månaderna, utveckling över tre år, kommuner i Norrbotten.

Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn, i gymnasiet saknas Älvsbyn; Små Öst: Haparan- da, Överkalix, Övertorneå.

Tillgång till vuxen att prata med

I årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna ange om de hade nå- gon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästan samtliga svarade att de hade det. Liksom föregående läsår finns en nedåtgående tendens med ökande ålder. Ändå har fler än nio av tio elever i länet någon vuxen att prata med, oavsett ålder (Tabell 13). Pojkarna i årskurs sju och gymnasiet har i något högre utsträck- ning någon vuxen att prata med än flickorna, men trots att skillnaderna mellan kö- nen är mycket små på länsnivå, syns mönstret av könsskillnad i nästan samtliga kommuner.

Över tid är bilden i det närmaste identisk på länsnivå (Figur 16). Liksom föregåen- de år har Gällivare högst andel i gymnasiet som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt, jämfört med övriga kommuner, och oavsett kön. Även i Kalix är det på gymnasiet särskilt många som har en vuxen att prata med. Liksom föregåen- de läsår uppvisar de små kommunerna i Syd hög andel flickor i årskurs sju som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt, jämfört med övriga kommuner. I gymnasiet har dock samma kommuner istället lägst andel för flickorna. Lägst andel i gymnasiet finns i Kiruna, oavsett kön.

(20)

Flickor åk 7

70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar åk 7

70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

2007/2008 2008/2009 2009/2010

Flickor Gy 1

70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar Gy 1

70 80 90 100

Boden

Gällivare

Kalix

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 16. Andel elever som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem, läsår 2009-2010, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tre års tid, kommuner i Norrbotten.

Huvudvärk

Andelen elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste må- naderna, har varit relativt oförändrad under de fyra läsår undersökningen pågått.

Omfattningen av besvären är oförändrad med ökande ålder för pojkarna, med 6 % i årskurs fyra liksom i gymnasiet, medan en ökning ses bland flickor, från 6% i årskurs fyra till 20% i gymnasiet, vilket motsvarar ungefär var femte flicka (Tabell 14, Figur 17). Det är tre gånger så vanligt bland flickor att så ofta ha besvärande huvudvärk, jämfört med pojkar i både årskurs sju och gymnasiets första år. Samtli- ga år undersökningen gjorts syns skillnaden mellan könen tydligt från och med i årskurs sju.

Jämförelsevis hög eller låg andel i en kommun, kan skilja sig beroende på årskurs och kan även skilja mellan läsåren i vissa kommuner (Figur 18). Både detta och föregående läsår har dock de små kommunerna i Öst uppvisat högre andel med be- svär än länet i övrigt, oavsett kön, i årskurs sju. I samma ålder finns en tydlig för- ändring i Gällivare, där färre flickor haft huvudvärksproblematik det senaste läs- året. Om detta är en tillfällig förändring eller tecken på en påbörjad trend av för- bättring är ännu för tidigt att avgöra. Även de små kommunerna i Syd har färre flickor i årskurs sju med besvärande huvudvärk detta läsår. En försämring ses i gymnasiet bland flickor i Kiruna och Kalix. Utan att dra förhastade slutsatser om psykosomatiska samband är det ändå intressant att notera att det i Gällivare i årskurs sju från föregående läsår också skett en minskning av andelen flickor som

(21)

ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda. Samtidigt har det i gymnasiet skett en ökning av flickor som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda i Kiruna och Kalix (Figur 13).

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Årskurs 4

Årskurs 7

Gymn år1

Årskurs 4

Årskurs 7

Gymn år1

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Flickor åk 7

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar åk 7

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Flickor Gy1

0 10 20 30 40 Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar Gy 1

0 10 20 30 40 Boden

Gällivare

Kalix

Små Öst

Kiruna Luleå

Piteå Små Syd

Norrbotten

2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur17. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste må- naderna, utveckling över fyra läsår, Norrbotten.

Figur 18. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste må- naderna, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tre år, kommuner i Norrbot- ten.

(22)

Ont i magen

I likhet med tidigare läsår finns en könsskillnad även vad gäller magont (Figur19).

Skillnaden mellan könen syns redan i årskurs fyra och det är en tydlig stegring av problematiken med ökande ålder bland flickor, medan ingen förändring sker med åldern bland pojkarna. I årskurs sju är det dubbelt så vanligt bland flickor att ofta eller alltid ha besvärande ont i magen, och i gymnasiet är det nästan fyra gånger så vanligt. Det är vanligare att ofta ha ont i magen bland flickor i årskurs sju och gymnasiet, jämfört med två-tre år tillbaka.

Bland flickor ligger de små kommunerna i Öst högt jämfört med länet, i årskurs sju, liksom Boden, Kalix och Gällivare i gymnasiet (Tabell 15).

0 2 4 6 8 10 12 14

Årskurs 4

Årskurs 7

Gymn år1

Årskurs 4

Årskurs 7

Gymn år1

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 19. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande ont i magen de tre senaste må- naderna, utveckling över fyra läsår, Norrbotten.

Värk i rygg, nacke och axlar

Barn som ofta eller alltid har haft besvärande ont i rygg, nacke eller axlar de tre senaste månaderna, är liksom tidigare läsår ungefär lika många bland flickor som bland pojkar i årskurs fyra (Figur 20). Med ökande ålder ökar andelen bland både pojkar och flickor, men mer betydande bland flickorna, där ungefär dubbelt så många har besvär jämfört med pojkarna i gymnasiets första år. I gymnasiet har var fjärde flicka och var tionde pojke besvär så pass ofta.

(23)

0 5 10 15 20 25 30

Årskurs 4

Årskurs 7

Gymn år1

Årskurs 4

Årskurs 7

Gymn år1

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Figur 20. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, utveckling över fyra läsår, Norrbotten

Den kommun som har flest flickor med besvär är i årskurs fyra och sju Kalix, dvs samma bild ses detta som föregående läsår i årskurs sju (Figur 21, tabell 16). I gymnasiets första år är det istället de små kommunerna i Öst och Kiruna som uppvisar högst andel flickor med värk . Dessa kommuner har därmed en försämrad bild jämfört med föregående läsår, medan Gällivare har en förbättrad bild. De mindre kommunerna i Öst har högst andel pojkar med värk i rygg, axlar och nacke, i årskurs sju. En noterbar könsskillnad ses i Kalix, med flickor över länsvärdet i årskurs fyra och sju, medan pojkarna oavsett ålder ligger under länsvärdet. Även föregående läsår var könsskillnaden störst i Kalix i årskurs sju. I gymnasiet är könsskillnaden störst i Gällivare och Kiruna. Det betyder att Kalix, utöver hög andel flickor med besvär, också har stora könsskillnader i årskurs sju, och detsamma gäller för Gällivare och Kiruna i gymnasiet. Även föregående år var könsskillnaden störst i Gällivare vad gäller frekvent värk i rygg, nacke och axlar i gymnasiet.

(24)

Flickor åk 7

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

Flickor Gy 1

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

Pojkar Gy 1

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

2007/2008 2008/2009 2009/2010

Pojkar åk 7

0 10 20 30 40

Boden

Gällivare

Kalix

Piteå Små Syd

Norrbotten

Figur 21. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i i rygg, nacke eller axlar de tre senaste månaderna, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tre år, kommuner i Norrbotten.

Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog Värktabletter

Andelen elever som använder värktabletter så ofta som minst några gånger i veckan är mer dubbelt så hög bland flickor jämfört med pojkar i både årskurs sju och gymnasiets första år (Figur 22, 23). Ungefär var tionde flicka i de åldrarna använ- der värktabletter så pass ofta i länet. I de flesta kommuner har andelen högfrekven- ta användare ökat något i årskurs sju, men minskat något i gymnasiet. I Kalix är dock användarna fler i både årskurs sju och gymnasiet detta läsår. Över länsnivån ligger i årskurs sju Kalix, Kiruna och de små kommunerna i Öst, och i gymnasiet ligger Boden och Kalix över länsnivån för flickor. Flickorna i gymnasiet i de små kommunerna i Syd hade föregående läsår mycket hög andel frekventa värktablett- användare. Hur användningen där är detta läsår går inte att säga, eftersom antalet deltagande elever var för litet för att kunna redovisas. Bland pojkarna är det i årskurs sju också de små kommunerna i Öst som uppvisar värden över länsnivå, och i gymnasiet Kalix. Luleå har genomgående lägre andel högfrekventa användare än länet i övrigt, båda läsåren, oavsett kön och ålder.

(25)

Årskurs sju

10

4 3

8 6 5 5 8 6

1 3 3 4

0 2 5 5 3

8 5

17

12 14

6 8

4 8

3 5 4 6

1 2 5 4 3

0 10 20 30 40 50

Boden Gällivare Kalix Små Öst Kiruna Luleå Piteå Små Syd Norrbotten Boden Gällivare Kalix Små Öst Kiruna Luleå Piteå Små Syd Norrbotten

Flickor Pojkar

procemt (Obs skalan) 2008/2009 2009/2010

Figur 22. Användning av värktabletter minst några gånger i veckan, bland elever i årskurs sju, två läsår, kommuner i Norrbotten.

Gymnasiet år 1

16 6

12 13

10 13 25

12

3 6

0

4 8

3 4

16 6

12 10 10 8 11 10

5 4 7

4 3 4 5 4

0 10 20 30 40 50

*Boden Gällivare Kalix Små Öst Kiruna Luleå Piteå *Små Syd Norrbotten *Boden Gällivare Kalix Kiruna Luleå Piteå Små Syd Norrbotten

Flickor Pojkar

2008/2009 2009/2010

Figur 23. Användning av värktabletter minst några gånger i veckan, bland elever i gymnasiets första år, två läsår, kommuner i Norrbotten.

Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn (Älvsbyn saknas 2009/2010); Små Öst: Haparan- da, Överkalix, Övertorneå. * Flickor Små Syd har endast värde för 2008/2009, Boden endast 2009/2010.

Nöjd med sin kropp

De flesta av eleverna är ganska eller mycket nöjda med sin kropp, i årskurs sju är sju av tio flickor nöjda och mer än åtta av tio pojkar. Andelen nöjda sjunker från årskurs sju till gymnasiets första år, oavsett kön, till att utgöra hälften av flickorna och tre fjärdedelar av pojkarna (Figur 24, tabell 17). Ungefär var tionde flicka i årskurs sju, och var femte i gymnasiets första år är missnöjd med sin kropp, att jämföras med endast ett fåtal procent av pojkarna. Över tre läsår har andelen miss- nöjda flickor i gymnasiet stigit från 15% till 18%, medan andelen är oförändrad

(26)

bland pojkarna. En ökning från 73% till 76% ses under samma tid av pojkar som är nöjda med sin kropp.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar

Årskurs sju Gy år 1 Årskurs sju Gy år 1

Nöjd Missnöjd

procent 2007/2008

2008/2009 2009/2010

Figur 24. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som är ganska eller mycket nöjda, respektive ganska eller mycket missnöjda med sin kropp, utveckling över tre läsår, Norr- botten År 2007/2008 ställdes frågan endast i gymnasiet.

Flest nöjda flickor ses i årskurs sju i Luleå, och i gymnasiet de små kommunerna i Öst samt Luleå (Tabell 17). Även tidigare var Luleås flickor bland de flickor som var mest nöjda med sin kropp, i länet. Även bland pojkarna ligger Luleå över läns- värdet.

Högst andel flickor som är missnöjda med sin kropp finns i årskurs sju i de små kommunerna i Syd, liksom Öst, samt Kiruna och Gällivare. I gymnasiet finns högst andel missnöjda också i de små kommunerna i Öst, Kiruna och Gällivare. Det finns inte gymnasiedata för detta läsår för de små kommunerna i Syd, varför det inte går att avgöra om de också i gymnasiet har hög andel missnöjda flickor. Detta var dock fallet föregående år. Trots jämförelsevis hög andel missnöjda flickor i Gällivare, är andelen ändå är lägre jämfört med föregående år (Figur 25).