Hur de yngre barnen känner sig när de går till skolan
Enkätfrågorna i förskoleklass gjordes om till läsåret 2009/2010, i ett försök att bätt-re fånga barnens upplevelser. Därför finns ännu inget mått över tid på dessa frågor.
Frågorna hade tre alternativ att välja mellan, som innebar att ringa in ett ansikte med glad, rak, eller ledsen mun. De allra flesta av barnen i länet, 83% av flickorna och 75% av pojkarna, känner sig glada när de går till skolan (Figur 54, tabell 30).
Att flickor oftare känner sig glada när de går till skolan, än pojkar, är ett könsmöns-ter som också går igen i alla kommuner. Skillnaderna mellan kommunerna är små.
De kommuner som ligger över länsvärdet för både pojkar och flickor är Luleå och de små kommunerna i Öst. De som i högst omfattning kände sig glada när de går till skolan, var flickorna i Boden, 89%. Där fanns dock också den största könsskill-naden, 71% bland pojkarna. Flest pojkar som kände sig glada när de går till skolan, fanns i Piteå och de små kommunerna i Öst, 78 %.
Flickor Förskoleklass
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Boden
Gällivare
Kalix
Små Öst
Luleå Piteå
Små Syd Norrbotten
Pojkar Förskole klass
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Boden
Gällivare
Kalix
Små Öst
Luleå Piteå
Små Syd Norrbotten
Figur 54. Elever i förskoleklass som känner sig glada när de går till skolan, läsår 2009-2010, procent, Norrbotten.
Hur de yngre barnen känner sig när de tänker på klasskamraterna De flesta av barnen i förskoleklass känner sig glada när de tänker på
klasskamraterna, 81% av flickorna och 79 % av pojkarna. Även här antyds en skillnad mellan könen, om än mindre än vid frågan om hur barnen känner sig när de går till skolan. I samtliga kommuner utom Gällivare, känner sig flickorna gladare än pojkarna när de tänker på klasskamraterna. Pojkarna i Gällivare är de som i högst omfattning är glada när de tänker på klasskamraterna, medan flickorna samtidigt är det i minst omfattning, jämfört med övriga kommuner. Högst andel flickor som är glada när de tänker på klasskamraterna finns i Kalix. Jämfört med övriga kommuner hade Boden låg andel pojkar som var glada när de går till skolan.
Även vad gäller att känna sig glad när de tänker på klasskamraterna, ligger Bodens pojkar lägre (Figur 55).
Figur 55. Elever i förskoleklass som känner sig glada när de tänker på klasskamraterna, läsår 2009-2010, procent, Norrbotten.
Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever Många studier visar att det finns samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar, till exempel psykiska och somatiska besvär. Mobbnings-forskare menar att handlingen måste upprepas för att definieras som mobbning.
Nationellt uppger mellan 3 och 5% av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år att de blivit mobbade i skolan under senaste månaden. Pojkar mobbas i något högre utsträck-ning än flickor i de högre åldrarna8. Vi har ställt frågan lite vidare, vilket försvårar att skilja ut vad som är mobbning ur resultaten. Medan nationella siffror inte uppvi-sar skillnader i andelen mobbade i olika åldrar, ser vi att andelen illa behandlade, med den vidare frågeställningen, är som högst, 17 % bland pojkar och 15 % bland flickor, i årskurs fyra och lägre med stigande ålder (Figur 56, Tabell 32). Under de två läsår frågan ställts ses inga skillnader på länsnivå. I Gällivare har andelen utsat-ta varit lågt de två läsåren, särskilt bland flickor i årskurs fyra, jämfört med övriga länet.
Flickor Åk 4
Flickor Åk 7
0
Figur 56. Elever som blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade av andra ele-ver i skolan under de tre senaste månaderna, två läsår, Norrbotten.
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av vuxna i skolan På denna fråga kan man tänka sig att det finns något fler som inte väljer att svara, eftersom den kan vara känslig. Det är dock som mest någon procent som valt att inte svara, utom i årskurs fyra bland pojkarna i de små kommunerna sammantagna i region Öst, där 4 % valde att inte svara. Att notera är att samma bild sågs föregå-ende läsår då hela 6% av pojkarna i samma område och årskurs inte svarade på frå-gan. Samma kommuner är också de som uppvisar högst andel, särskilt bland poj-karna i årskurs fyra och sju, som svara ja på frågan om man blivit retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av vuxna i skolan, de tre senaste månaderna. På länsnivå är andelen 1 % som svarar ja, oavsett ålder och kön (Tabell 33)..
Arbetsro på lektionerna
Andelen elever som ofta eller alltid har arbetsro är som lägst i årskurs fyra och som högst i gymnasiets första år, ett mönster under samtliga fyra läsår (Figur 57). Ten-densen är att arbetsron försämrats över läsåren i årskurs sju. Den har dock förbätt-rats över tid i gymnasiets första år. Utvecklingen är densamma oavsett kön, och inga könsskillnader ses på länsnivå.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
Procent
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 57. Elever som ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna, utveckling över tid, Norrbotten.
Liksom föregående läsår ses i årskurs fyra den största arbetsron i Kalix, och i årskurs sju i Gällivare, oavsett kön (Tabell 34). I gymnasiets första år finns störst arbetsro i de små kommunerna i Öst bland flickorna och, liksom föregående läsår, Gällivare bland pojkarna. De senaste två läsåren har därmed de kommuner med mest arbetsro för eleverna, varit i stort sett desamma.
Kan koncentrera sig i skolan
De flesta av barnen kan ofta eller alltid koncentrera sig i skolan, en andel som ökar något med ökande ålder, till 80 % av flickorna och 83 % av pojkarna i gymnasiet (Figur 58, tabell 35). Föregående läsår kunde flickor koncentrera sig något bättre än pojkar i samtliga årskurser, utom i gymnasiet, där något fler pojkar kan koncent-rera sig. Den bilden är i år densamma. Skillnaderna är liksom tidigare år störst mel-lan könen i årskurs fyra. Medan andelen som oftast kan koncentrera sig i skomel-lan tenderar att minska i årskurs sju, över de år frågan ställts, ser det ut att bli allt lätta-re för eleverna att koncentlätta-rera sig i gymnasiet, särskilt bland pojkarna. Utveckling-en över tid påminner om utvecklingUtveckling-en av arbetsron i skolan (Figur 57).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
Procent 2006/2007
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 58. Elever som ofta eller alltid kan koncentrera sig på lektionerna, utveckling över tid, Norrbotten.
Högst andel som kan koncentrera sig, oavsett kön, finns i Luleå i årskurs fyra i och Gällivare i årskurs sju. Gällivare, Kalix och Piteå har hög andel som kan koncent-rera sig oavsett kön i gymnasiet, jämfört med övriga kommuner (Tabell 35).
Stress över skolarbetet
Andelen elever som ofta eller alltid är stressade över skolarbetet är som tidigare år, högre bland flickor än pojkar, både i årskurs sju och gymnasiets första år. Andelen stressade ökar med åldern. Särskilt i gymnasiet är könsskillnaden stor. Över tid ses allt fler stressade elever i årskurs sju, men någon minskning ses mellan de senaste två läsåren. I gymnasiet minskar andelen stressade elever i gymnasiet, stadigt på länsnivå, även om det skiljer i olika kommuner (Figur 59-60, tabell 36).
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
Procent
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 59. Elever som ofta eller alltid är stressade över skolarbetet, utveckling över tid, Norrbotten.
Flickor Gy 1
Pojkar Gy 1
0
Figur 60. Elever som ofta eller alltid känt sig stressade över skolarbetet, tre läsår, kommu-ner i Norrbotten
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog Trivsel i skolan
Hur man trivs i skolan har visat sig hänga samman med hur man trivs med livet7. De allra flesta trivs bra i skolan (Figur 61). Det är små skillnader mellan könen, men trivseln är något lägre bland pojkar än flickor i årskurs fyra och sju. Trivseln har ökat något i flera åldersgrupper för både flickor och pojkar, och inte i någon av åldrarna är det nu färre än nio av tio elever i länet som i stort sett trivs ganska eller mycket bra i skolan. Vissa kommuner har lägre än nio av tio som trivs bra i skolan.
Högst andel som trivs bra i skolan ses i gymnasiet i Piteå, hela 99% av flickorna och 98 % av pojkarna (Tabell 37).
Figur 61. Elever som i stort sett trivs mycket eller ganska bra i skolan, utveckling över tid, Norrbotten.
Stannar hemma utan att vara sjuk
Ungefär var fjärde elev i länet väljer ofta eller ibland att vara hemma från skolan utan att vara sjuk, i gymnasiets första år (Figur 62). Det är något fler än tidigare läsår. Kiruna och Gällivare har samtliga tre läsår haft högre andel flickor i gymna-siet som stannat hemma utan att vara sjuka, än länet i övrigt (Tabell 38, figur 63).
För pojkarna gäller detsamma för Kiruna och de små kommunerna i Syd. Piteå har genomgående lägre andel gymnasieelever som stannar hemma utan att vara sjuka, än övriga kommuner. Att notera är att Piteå också var den kommun som hade flest gymnasieelever som trivdes bra i skolan, jämfört med övriga kommuner. I årskurs sju är det också Piteå som, tillsammans med Gällivare, har jämförelsevis låg andel elever som stannar hemma utan att vara sjuka.
23
21 24
21
10
25
9
23
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
Procent
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 62. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som ofta eller ibland väljer att stanna hemma från skolan utan att vara sjuka, tre läsår, kommuner i Norrbotten
Flickor Åk7
Figur 63. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som ofta eller ibland väljer att stanna hemma från skolan utan att vara sjuka, tre läsår, kommuner i Norrbotten.
Frågan ställdes för första gången detta läsår i årskurs sju. Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Brott på linjen betyder att data sak-nas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog
Arbetsmiljön i skolan
Inga större könsskillnader ses för de flesta av arbetsmiljöfrågorna, utom att pojkar-na i både årskurs fyra och sju är mindre nöjda med toaletterpojkar-na än flickorpojkar-na, en bild som också har stått sig samtliga tre läsår som frågan ställts (Figur 64). Inga större förändringar ses över tid, utan bilden är stabil, där eleverna är mindre nöjda med sin arbetsmiljö med ökande ålder, och minst nöjda med toaletter och duschar.
Mest nöjda är eleverna med idrottshallen, ungefär nio av tio, men många är också nöjda med matplatsen och klassrummet. Medan mer än åtta av tio är nöjda med skolgården i årskurs fyra, är endast sex av tio nöjda i årskurs sju. Positivt är dock att allt fler blivit nöjda med skolgården i årskurs sju, över de år frågan ställts.
Gällivare och Luleå har genomgående höga betyg vad gäller klassrummen, medan de små kommunerna i Öst genomgående har låga (Tabell 39). Gällivare, Luleå och Boden har genomgående hög andel som är nöjda med skolgården, medan de små kommunerna i Öst genomgående är mindre nöjda med den. Vad gäller idrottshallen är Piteås elever mest nöjda över lag medan de små kommunerna i Syd
genomgåen-de har lägre angenomgåen-del än länet i övrigt. Eleverna i genomgåen-de små kommunerna i Syd är där-emot de som över lag är mest nöjda med duscharna. Elever i de små kommunerna i Öst är genomgående mindre nöjda med duscharna, men samtidigt mer nöjda med toaletterna, än länet i övrigt. Eleverna i Kalix har genomgående lägre andel än länsvärdet, som tycker att toaletterna är bra. Majoriteten av barnen i förskoleklass var glada när de tänkte på klasskamrater, rasterna, respektive matsalen, och särskilt när de tänkte på klasskamraterna och rasterna, även om det kan skilja i någon kommun (Figur 65, tabell 31, 45-46).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
klassrummet skolgården idrottshallen duscharna toaletterna matplats* klassrummet skolgården idrottshallen duscharna toaletterna matplats* klassrummet skolgården idrottshallen duscharna toaletterna matplats* klassrummet skolgården idrottshallen duscharna toaletterna matplats*
Flickor Pojkar Flickor Pojkar
Årskurs 4 Årskurs 7
Procent 2007/2008
2008/2009 2009/2010
Figur 64. Elever i årskurs fyra och sju som i stort tycker att klassrum, skolgård, idrottshall, duschar, toaletter, respektive matsal/matplats är ganska eller mycket bra, tre läsår, Norrbot-ten. * Frågan infördes 2008/2009
Flickor Förskoleklass
0 20 40 60 80 100
Boden
Gällivare
Kalix
Små Öst
Luleå Piteå
Små Syd Norrbotten
Pojkar Förskoleklass
0 20 40 60 80 100
Boden
Gällivare
Kalix
Små Öst
Luleå Piteå
Små Syd Norrbotten
klasskamraterna rasterna matsalen
Figur 65. Elever i förskoleklass som känner sig glada när de tänker på klasskamraterna, rasterna, respektive matsalen, läsår 2009-2010, Norrbotten