Frukost
Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som äter frukost med åldern, särskilt bland flickor. Elva- och 13-åriga flickor äter i mindre utsträckning regelbunden frukost än jämnåriga pojkar i veckorna7. I Norr-botten ser vi samma mönster. De allra flesta äter frukost varje skoldag i lägre åld-rar, men det blir sedan mindre vanligt med ökande ålder och mindre vanligt bland just flickorna (Figur 26, Tabell 18). Det är också vanligare bland flickor än pojkar i årskurs sju att äta frukost mycket sällan, liksom tidigare år. I gymnasiet äter mer än var femte elev sällan frukost, dvs högst två skoldagar per vecka.
Över de fyra år frågan ställts, ser vi en trend i länet att allt fler elever sällan äter frukost (Figur 27). De som aldrig äter frukost på skoldagarna, är 9% av flickorna, en ökning från 7% föregående läsår, liksom 8% av pojkarna i gymnasiet, oföränd-rat från föregående läsår. Det betyder att nästan var tionde flicka i gymnasiet aldrig äter frukost. Motsvarande andel i årskurs sju är 4% av flickorna, oförändrat från föregående läsår, och 4% av pojkarna, en minskning från 2% föregående läsår.
93
74
57
90 82
61
2
13 22
4 9
22
0 20 40 60 80 100
Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1
Flickor Pojkar
procent
Varje skoldag
högst två skoldagar/vecka
Figur 26. Elever som äter frukost varje skoldag, liksom högst två skoldagar per vecka, läsår 2009-2010, Norrbotten.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
procent (Obs skalan)
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 27. Elever som äter frukost högst två skoldagar per vecka, utveckling över fyra läsår, Norrbotten.
Av kommunerna äter i årskurs sju flest flickor i Luleå och Boden frukost varje skoldag, och flest pojkar i Luleå och Kiruna (Tabell 18). I gymnasiet finns de flesta som äter frukost varje skoldag i Luleå bland flickor och i Piteå bland pojkar. Luleå har också en jämförelsevis positiv bild vad gäller sällan-ätare, de som äter frukost så sällan som högst två skoldagar i veckan (Figur 30). Över länsvärdet ligger där-emot Kiruna, Kalix och de små kommunerna i Öst, respektive Syd (data saknas 2009/2010) för flickor i både årskurs sju och gymnasiet. Även för pojkar ligger de små kommunerna i Öst över länsvärdet i båda åldrarna, liksom Piteå, Kiruna, Bo-den och Gällivare i gymnasiet.
Flickor åk 7
0
Flickor Gy 1
0
Pojkar Gy 1
0
Figur 28. Elever som äter frukost högst två skoldagar per vecka, årskurs sju och gymnasiets första år, tre läsår, kommuner i Norrbotten
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog Lunch
Även detta läsår äter mer än nio av tio elever i årskurs fyra lunch varje skoldag, men liksom för frukost sker en stor förändring till årskurs sju (Tabell 19). Över de senaste läsåren sker en tydlig utveckling i länet, med allt färre som äter lunch varje skoldag, och allt fler som äter lunch så sällan som högst två skoldagar per vecka (Figur 29). Det gäller i både årskurs sju och gymnasiets första år, och i stort oavsett kön, även om flickorna i något högre omfattning tenderar att ”slarva” med lunchen än pojkarna. Det är 3 % av flickorna och 2 % av pojkarna som aldrig äter lunch på skoldagarna i årskurs sju, och 2 % av flickorna och 1 % av pojkarna i gymnasiet.
Boden. Luleå och de små kommunerna i Syd ligger generellt sett högt vad gäller att äta lunch varje dag, medan Piteå, Kalix och Gällivare generellt sett mer sällan äter lunch varje skoldag, jämfört med övriga länet i årskurs sju och gymnasiet (Tabell 19).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar Flickor Pojkar
Varje skoldag Högst två skoldagar/vecka
procent 2006/2007
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 29. Elever som äter lunch varje skoldag, respektive högst två skoldagar per vecka, utveckling över fyra läsår, Norrbotten.
Middag
Nästan alla elever äter middag varje skoldag, som lägst 90% bland flickorna i gym-nasiets första år, där motsvarande andel är 94% bland pojkarna. Middagsvanorna har varit relativt stabila under de läsår undersökningen gjorts (Figur 30). Som högst 2 % äter middag så sällan som högst två skoldagar i veckan. Ingen kommun under-stiger 86 % som äter middag varje skoldag, och 100 % äter middag varje skoldag i ett flertal kommuner i årskurs fyra och sju (Tabell 20).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
procent 2006/2007
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 30. Elever som äter middag varje skoldag, utveckling över fyra läsår, Norrbotten.
Saft och läsk
På nationell nivå dricker pojkar oftare läsk dagligen med ökande ålder7. Liksom föregående år dricker pojkarna i Norrbotten oftare saft eller läsk än flickorna. Detta blir alltmer tydligt med ökande ålder (Figur 31).
På senare år ser ökningen av läskdrickandet ut att plana ut något, utom för pojkar i årskurs fyra, där ökningen har fortsatt. Andelen pojkar som dricker läsk minst tre dagar i veckan, fortsätter att minska i gymnasiet sedan ett par år tillbaka (Figur 32).
Andelen ligger dock fortfarande på en mycket hög nivå, med var tredje pojke som dricker läsk minst tre dagar i veckan, i gymnasiets första år, jämfört med var sjunde flicka i samma ålder.
9 8 10 15 15 3 24
1
4
5 4
9
0 5 10 15 20 25 30 35
Åk 4 Åk 7 Gy1 Åk 4 Åk 7 Gy1
Flickor Pojkar
procent (Obs skalan)
dagligen
3-4 dagar i veckan
Figur 31. Elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasi-ets första år) minst tre dagar i veckan, läsår 2009-2010, Norrbotten.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
procent
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 32. Elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasi-ets första år) minst tre dagar i veckan, utveckling över fyra läsår, Norrbotten
Pojkar åk 7
Flickor åk 7
0
Flickor Gy 1
0
Pojkar Gy 1
0
Figur 33. Elever som dricker läsk minst tre dagar i veckan, årskurs sju och gymnasiets för-sta år, tre läsår, kommuner i Norrbotten
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.
Oavsett ålder, finns lägre andel flickor som dricker läsk minst tre dagar i veckan, i de små kommunerna i Öst, jämfört med övriga länet (Tabell 21). Kontrasterande till detta är att pojkarna i samma område i istället ligger över länsvärdet i årskurs fyra och sju. Särskilt hög andel pojkar som dricker läsk ofta, finns i gymnasiet ock-så i Boden, Gällivare, Kiruna och de små kommunerna i Syd. Bland flickorna i gymnasiet är Gällivare den kommun där det oftast dricks läsk, en bild som setts även tidigare läsår.
TV- vanor
Under de två senaste läsåren har en fråga ställts om hur ofta eleverna sitter framför TV:n. På nationell nivå ser något fler pojkar än flickor på TV minst fyra timmar per vardag, bland 11-, 13- och 15-åringar7. I Norrbotten är det små skillnader mel-lan könen vad gäller att se på TV så ofta (Tabell 22, Figur 34). Som högst 8% av eleverna tittar på TV så ofta som minst fyra timmar per dag, en siffra som varierar med endast ett par procent mellan åldrarna och könen.
Flickor åk 7
Flickor Gy 1
0
Pojkar Gy 1
0
Figur 34. Elever som tillbringar minst fyra timmar per dag på sin fritid med att se på TV, årskurs sju och gymnasiets första år, två läsår, kommuner i Norrbotten.
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.
Det finns inget tydligt generellt mönster för kommunerna vad gäller TV-tid, utom att Luleå och Piteå, liksom föregående år, har relativt låg andel flickor oavsett ål-der, som tittar minst fyra timmar om dagen på TV (Tabell 22). Detsamma gäller för pojkarna i Gällivare och de små kommunerna i Syd.
Högst andel flickor i gymnasiet som tittar lång tid på TV, finns i de små kommu-nerna i Öst (de små kommukommu-nerna i syd saknas detta läsår), och högst andel bland pojkarna finns i Kalix, liksom föregående år.
Datorvanor
Nationellt är det mer än dubbelt så hög andel pojkar som flickor, som använder datorn minst fyra timmar per vardag, bland 11-, 13- och 15-åringar7. Även i Norr-botten är det vanligare bland pojkar än bland flickor att tillbringa lång tid framför datorn på sin fritid, redan från årskurs fyra (Figur 35, tabell 23). Medan andelen elever i länet som tittar på TV lång tid inte ökar påtagligt med stigande ålder, ser vi att det blir allt vanligare med stigande ålder att sitta lång tid framför datorn på friti-den. Var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets första år tillbringar minst fyra timmar per dag framför datorn på fritiden. Medan det föregående läsår var dubbelt så vanligt att pojkar tillbringade så pass lång tid framför datorn än att flick-or gjflick-orde det, ser vi detta läsår att avståndet minskat mellan könen i årskurs sju och i någon omfattning också i gymnasiets första år, både beroende på en minskning bland pojkarna i årskurs sju och en ökning bland flickorna i båda åldersgrupperna.
Om detta reflekterar en pågående trend är ännu för tidigt att utläsa. De mer
markan-ta ökningarna från föregående år bland flickor har skett i kommunerna i norr och
procent (Obs skalan)
2008/2009 2009/2010
Figur 35. Andel elever som tillbringar minst fyra timmar per dag på sin fritid med att sitta framför datorn, utveckling över två läsår, Norrbotten.
Flickor Åk 7
0
Flickor Gy 1
0
Pojkar Gy 1
0
Figur 36. Andel elever som tillbringar minst fyra timmar per dag på sin fritid med att sitta framför datorn, årskurs sju och gymnasiets första år, två läsår, kommuner i Norrbotten.
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog.
I årskurs sju och gymnasiet sitter i samtliga kommuner pojkar oftare lång tid fram-för datorn än flickor, utom i Kalix i årskurs sju, där det är tvärtom. Könsskillnaden med fler pojkar än flickor ses i samtliga kommuner, redan i årskurs fyra, utom i just Kalix, även i denna ålder (Tabell 23).
Fysisk aktivitet på fritiden
Majoriteten av barnen är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan på fritiden. Det blir dock mindre vanligt med ökande ålder (Figur 37, tabell 24). Bland de som är aktiva minst tre gånger i veckan är det små skillnader mellan könen, men eventuellt något vanligare bland pojkarna att vara så aktiv. De tydligaste könsskillnaderna ses gällande de inaktiva, där det oftare är pojkar än flickor som motionerar/ idrottar så sällan som mindre än en gång i veckan (Figur 38). I årskurs sju är det 14 % av flickorna och 18 % av pojkarna som är fysiskt inaktiva på sin fritid, och i gymnasi-et 22% av flickorna och 25 % av pojkarna.
En oroande utveckling ses över tid, med stadigt minskande andel elever som är fy-siskt aktiva minst tre gånger i veckan, liksom en stadigt ökande andel som är så pass inaktiva att frekvensen understiger en gång i veckan på fritiden (Figur 41, 42).
Utvecklingen gäller för både flickor och pojkar.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
procent 2007/2008
2008/2009 2009/2010
Figur 37. Andel elever som motionerar/idrottar minst tre gånger i veckan på sin fritid (Årskurs 4: leker, är fysisk aktivt, idrottar), tre läsår, Norrbotten.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
procent (Obs skalan)
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 38. Andel elever som är fysiskt inaktiva, dvs motionerar/idrottar mindre än en gång i veckan på sin fritid (Årskurs 4: leker, är fysisk aktivt, idrottar), tre läsår, Norrbotten Av kommunerna finns i årskurs sju en hög andel fysiskt aktiva flickor i de små kommunerna i region Syd, liksom föregående läsår (Tabell 24). I gymnasiet är Ka-lix, liksom föregående läsår, den kommun som har flest aktiva flickor. Flest aktiva pojkar i årskurs sju, finns i Luleå, även det samma bild som tidigare, medan Piteå är den kommun som har flest aktiva pojkar i gymnasiet.
Flest elever som är inaktiva på sin fritid, återfinns i de små kommunerna i Öst, bland flickorna och i Kalix, bland pojkarna, i årskurs sju. Även Piteå och Gällivare
har jämförelsevis hög andel inaktiva pojkar och flickor i årskurs sju, och Piteå upp-visar i den åldersgruppen fler inaktiva detta läsår jämfört med det föregående (Fi-gur 39). I gymnasiet finns högst andel inaktiva flickor i Luleå, en uppgång sedan föregående läsår, och flest inaktiva pojkar i de små kommunerna i Syd, liksom Bo-den.
Flickor Åk 7
0
Flickor Gy 1
0
Pojkar Gy 1
0
Figur 39. Andel elever som är fysiskt aktiva/idrottar mindre än en gång i veckan på sin fritid, årskurs sju och gymnasiets första år, tre läsår, kommuner i Norrbotten.
Små Syd: Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; Små Öst: Haparanda, Överkalix, Övertorneå.
Brott på linjen betyder att data saknas pga för få deltagare eller att inte kommunen deltog..
Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa
De flesta deltar aktivt i idrottslektionerna (Figur 40, Tabell 25). I årskurs fyra och sju motsvarar det nio av tio elever, eller fler, oavsett kön och något minskande an-del från årskurs sju till gymnasiet. I gymnasiet har det samtliga tre läsår varit något mer vanligt att pojkar än flickor deltar aktivt i idrottslektionerna. Sedan den första mätningen 2007/2008, har andelen flickor som alltid är aktiva på idrottslektionerna i gymnasiet, minskat något. Samtidigt ses en svag ökning av andelen pojkar i samt-liga åldrar, som alltid är aktiva.
I gymnasiet är 87% av pojkarna och 82% av flickorna alltid aktiva på lektionerna i idrott och hälsa. Det var dock ett för undersökningen, ovanligt stort bortfall i gym-nasiet, där hela 6-7% av de enkätbesvarande eleverna valt att inte svara på frågan.
Detta kan jämföras med 0 % bortfall i årskurs sju på samma fråga. En skolsköters-ka från Gällivare meddelar att elever som går första året i gymnasiet inte har idrott på schemat. Detta är därför en stor förklaring till det stora bortfallet av svar. En del av eleverna har också svarat hur aktiva de tror att de skulle ha varit, om de hade haft idrott på schemat, vilket är en felkälla att ha med i analysen av resultatet.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
procent
2007/2008 2008/2009 2009/2010
Figur 40. Andel elever som alltid är aktiva på lektionerna i idrott och hälsa, tre läsår, Norrbotten.