Den budget för 2018 och ekonomiska plan 2019-2020 som presenteras i det följande bygger på den av regionfullmäktige beslutade regionplanen för perioden 2018-2020. Ju-steringar har gjorts främst avseende förändrade underlag för beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter inklusive konsekvenser av regeringens budgetproposition för 2018, pensionskostnader samt interna förändringar i ekonomiska mål och kostnadsreduce-ringsprogram
Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att utveckla dialogen med medarbetarna inom landstinget. Det fortsatta arbetet inom om-rådet ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer för effektivise-ringar och arbetsmiljöförbätteffektivise-ringar ska tas tillvara i en konstruktiv process i det lö-pande arbetet.
För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vård-val Västernorrland som gäller för såväl landstingets hälsocentraler som privata vårdgivare inom området. Justeringar har gjorts i Regelboken för 2018 viket innebär en omfördelning av nivån där fast ersättning erhåller en högre andel och de rörliga ersättningarna får mindre bety-delse. Detta innebär att hälsocentraler och vårdcentraler beräknas tillföras ökade ekonomiska resurser motsvarande ca 15 miljoner kronor jämfört med tidigare regelverk men inom ramen för befintliga resurser totalt. Därtill kommer nu i detta budgetförslag en ramutökning med 15 miljoner kronor för primärvården i länet varav cirka 10 miljoner kronor beräknas tillfalla de regiondrivna hälsocentralerna. Ovanstående två förändringar ligger i linje med målsättningen i
”Målbilden för framtida hälso- och sjukvård” och är ett steg för att stärka primärvårdens re-surser. Det är ett fortsatt prioriterat uppdrag att, så snart möjligheten ges inom ramen för be-fintliga resurser eller inom ramen för god ekonomisk hushållning, pröva hur en ytterligare för-skjutning av ekonomiska resurser och uppdrag från specialistvården till primärvården kan ske.
Inom de regiondrivna hälsocentralerna pågår ett arbete med genomförande av en hand-lingsplan för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verk-samheten ska reduceras kraftigt under år 2018. Ändå bedöms risker för underskott inom hälsocentralernas verksamheter i storleksordningen 20 miljoner kronor. Efter tillskott enlig ovan bör risknivån reduceras till omkring 10 miljoner kronor. En utredning för att tydliggöra Hälsohemmet Österåsens uppdrag ska genomföras.
Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan förslås revideras enligt bifo-gat förslag (bilaga D). Förslaget innebär en höjning överlag med 4 %. I budgetförslaget är effekterna av kostnadsfri tandvård för yngre vuxna till och med 23 år inarbetade.
Den minskning av de intäkter som beräknas uppstå är kompenserade i ramarna för Folk-tandvården.
För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psy-kiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksamheter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nytt-jande av givna resurser. Varje länsverksamhet har egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. Hörselvården ingår numera i Specialistvårdens somatiska verksamhet. Utlagt sparbeting om 160 miljoner
kronor senast till 2018 reduceras nu i detta budgetförslag med 70 miljoner kronor till 90 miljoner kronor. Detta motsvarar den nivå som tidigare beslutats till och med år 2017. Trots denna reducering av den ursprungligt fastställda nivån för kostnadsreduce-ringar beräknas risker och problem att klara balans mot specialistvårdens budgetut-rymme med omkring 220 miljoner kronor Arbetet med beslut och genomförande för att klara denna balans måste ske kraftfullt och inom given tidplan.
Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. Den nya säkerhetsavdelningen har nu tagits i bruk. För dessa merkost-nader har ökad ekonomisk ram tilldelats. För verksamhetens fortsatta bedrivande bör en förstudie med utgångspunkt i behov av omlokalisering av viss verksamhet på sikt göras för att klara säkerhet och ekonomi inom RPK.
För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården också nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna.
Det innebär bland annat att inom verksamheterna bättre tillvarata olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocen-tralerna och länsverksamheterna. Inom området tas nu fram kompetensförsörjningspla-ner i syfte att på samtliga nivåer i verksamheterna nå en bättre överblick över behov och utifrån detta strategiskt planera kompetensutveckling och -försörjning.
I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i regionplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utveckl-ingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. Tyd-liga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som Hälso- och sjukvårdsnämnden respektive Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden upprättar. Detta kompletterar de fortlö-pande personalstärkande insatser som också ska genomföras.
En stor bidragande orsak till de befarade underskotten inom hälso- och sjukvården är rekryteringssvårighet som innebär ett stort beroende av inhyrd personal för att upprätt-hålla verksamheten och därmed mycket höga kostnader. Här har ett projekt, ” Obero-ende av inhyrd personal” startats. Även landstigets egna satsningar med kompetens-trappa och arbete två av fem helger innebär stora kostnader.
Regionstyrelsen anser att redan genomförda satsningar på arbetsvillkor inom i första hand specialistvården borde bidra till möjligheten att minska beroendet av inhyrd perso-nal. För att långsiktigt klara de ekonomiska målen och verksamheten inom tilldelade resurser krävs att nyttjandet av inhyrd personal minskar med minst 300 miljoner kronor under planperioden, med större delen i början av planperioden Detta kräver dock omfat-tande åtgärder och en avvägning gentemot övriga perspektiv i den balanserade styr-ningen.
4
När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller egenavgifter vid förskrivning av speci-allivsmedel och avgift vid distansbesök via videolänk som beslutats under 2017. Förslag tillkommer nu avseende borttagande av patentavgift vid cellprovtagning vid gynekolo-gisk hälsokontroll från 2018. För den intäktsminskning som uppkommer har 3,4 miljo-ner kronor reserverats och statsbidrag erhålls för ändamålet enligt regeringens Budget-proposition för 2018. Inom Folktandvården finns ökade behov för att klara munhälsan inom barntandvården. Därför görs en framställan om en höjning av ersättningen med fyra procent för barntandvård, det vill säga en procent över tilldelat utrymme. Även öv-riga delar tandvårdstaxan avseende allmäntandvård för vuxna, specialisttandvård samt frisktandvårdtaxan föreslås höjas med fyra procent. Här är det fråga om kostnader för kompetens- och personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor för att klara den konkurrens-situation som finns inom tandvården. Totalt ger taxeförändringarna (se bilaga D) om-kring två miljoner kronor inäktsförstärkningar.
Regional utveckling utgör en förvaltning under landstingsstyrelsen. Sedan 2017 innefat-tar förvaltningens uppdrag att det regionala utvecklingsansvaret samlas hos landstinget.
Den nya rollen innebär att under åren 2018 och 2019 en ny regional utvecklingsstrategi ska tas fram för åren 2021-2030. Detta arbete beräknas kosta två miljoner, varav 1,4 miljoner kronor år 2018 och 0,6 miljoner kronor 2019. För ändamålet framställs om motsvarande ökade medel under dessa två år.
När det gäller Ostkustbanan AB, som bildats i syfte att påskynda utbyggnad av järn-vägskapaciteten mellan Härnösand och Gävle, finns ett fortsatt behov att driva detta ar-bete vidare. Medel för kostnader avseende medlemskap finns till och med år 2017.
För att säkerställa den långsiktiga finansieringen görs nu en framställan om en ökning av den ekonomiska ramen för ändamålet med 0,9 miljoner kronor.
Inom trafikområdet i övrigt beräknas en brist med 10,4 miljoner kronor uppstå. För dessa merkostnader framställs önskemål om ökad ekonomisk ram. Orsaker till detta är att vissa tidsbegränsade statsbidragsintäkter för Norrtågstrafiken upphör vilket motsva-rar 1,5 miljoner kronor samt konsekvenser av beslut i kommunalförbundet Kollektivtra-fik i Västernorrland om utökning av landstingets busstraKollektivtra-fikåtagande med motsvarande 8,9 miljoner kronor. Här är det främst fråga om utökad trafik i Högakustenområdet.
Patientnämnden-Etiska nämnden erhåller i enlighet med riksdagsbeslut om ny lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ökat uppdrag. Lagen gäller från 2018 och innebär att arbetsuppgifter överförs från Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. För de ökade kostnader som uppkommer görs nu en framställan om en ökning av den eko-nomiska ramen för ändamålet med 0,6 miljoner kronor. Medel har reserverats och stats-bidrag erhålls för ändamålet enligt regeringens Budgetproposition för 2018.
Regionledningsförvaltningen har under 2017 bildats genom sammanläggning av Lands-tingsservice och Landstingets kansli. Ett relativt omfattande arbete inför budget 2018 har genomförts för att sammanfoga dessa verksamheter och de olikheter i finansierings-former med intäktsfinansiering och anslagsfinansiering som finns därinom. För att nå synergi- och samordningseffekter samt ökad effektivitet inom den nybildade förvalt-ningen kommer fortsatt arbete för att bland annat tydliggöra rollfördelning och anpass-ning mellan de olika arbetsformerna. Detta kommer att fortsätta under 2018.
Inom Laboratoriemedicin Västernorrland befaras problem med rekrytering av personal, IT-verksamheten samt behov av större investeringar under planperioden. Investeringsut-gifter, framför allt avseende medicinsk-teknisk utrustning beräknas till cirka 35 miljoner kronor under de tre åren. Av dessa behov ryms 10,5 miljoner kronor inom det avskriv-ningsutrymme som finns disponibelt i budget. Resterande belopp och behov får prövas och prioriteras i särskild ordning under planperioden.
Framställningar och förändringar som nämns ovan och berör olika verksamheter kom-mer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år 2018.
Övriga kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlig-het med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. Landstingets ser-viceenheter finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbe-tade med de nivåer som fastställts i regionplanen.
Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fast-ställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktu-ellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära senare justeringar.
Fortsatta anpassningar måste ske av landstingets fastighetsbestånd. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete kommer att ske i investerings- och strukturberedningsgruppen under regionstyrelsen.