Budget för 2018 samt ekonomisk plan för 2019–2020
Regionstyrelsen 2017‐10‐27
Innehåll
1. ALLMÄNT ... 2
2. FINANSIELLA MÅL ... 5
3. FINANSIELLA RESURSER ... 6
3.1 RESURSFÖRDELNING OCH ANVÄNDNING ... 6
3.2 KOSTNADSANPASSNING OCH ‐KONTROLL ... 7
3.3 RESURSRAMAR ... 9
4. RESULTATBUDGET ... 11
5. KASSAFLÖDESANALYS ... 14
6. BALANSBUDGET ... 16
2
1. Allmänt
Den budget för 2018 och ekonomiska plan 2019-2020 som presenteras i det följande bygger på den av regionfullmäktige beslutade regionplanen för perioden 2018-2020. Ju- steringar har gjorts främst avseende förändrade underlag för beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter inklusive konsekvenser av regeringens budgetproposition för 2018, pensionskostnader samt interna förändringar i ekonomiska mål och kostnadsreduce- ringsprogram
Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att utveckla dialogen med medarbetarna inom landstinget. Det fortsatta arbetet inom om- rådet ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer för effektivise- ringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process i det lö- pande arbetet.
För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vård- val Västernorrland som gäller för såväl landstingets hälsocentraler som privata vårdgivare inom området. Justeringar har gjorts i Regelboken för 2018 viket innebär en omfördelning av nivån där fast ersättning erhåller en högre andel och de rörliga ersättningarna får mindre bety- delse. Detta innebär att hälsocentraler och vårdcentraler beräknas tillföras ökade ekonomiska resurser motsvarande ca 15 miljoner kronor jämfört med tidigare regelverk men inom ramen för befintliga resurser totalt. Därtill kommer nu i detta budgetförslag en ramutökning med 15 miljoner kronor för primärvården i länet varav cirka 10 miljoner kronor beräknas tillfalla de regiondrivna hälsocentralerna. Ovanstående två förändringar ligger i linje med målsättningen i
”Målbilden för framtida hälso- och sjukvård” och är ett steg för att stärka primärvårdens re- surser. Det är ett fortsatt prioriterat uppdrag att, så snart möjligheten ges inom ramen för be- fintliga resurser eller inom ramen för god ekonomisk hushållning, pröva hur en ytterligare för- skjutning av ekonomiska resurser och uppdrag från specialistvården till primärvården kan ske.
Inom de regiondrivna hälsocentralerna pågår ett arbete med genomförande av en hand- lingsplan för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verk- samheten ska reduceras kraftigt under år 2018. Ändå bedöms risker för underskott inom hälsocentralernas verksamheter i storleksordningen 20 miljoner kronor. Efter tillskott enlig ovan bör risknivån reduceras till omkring 10 miljoner kronor. En utredning för att tydliggöra Hälsohemmet Österåsens uppdrag ska genomföras.
Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan förslås revideras enligt bifo- gat förslag (bilaga D). Förslaget innebär en höjning överlag med 4 %. I budgetförslaget är effekterna av kostnadsfri tandvård för yngre vuxna till och med 23 år inarbetade.
Den minskning av de intäkter som beräknas uppstå är kompenserade i ramarna för Folk- tandvården.
För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psy- kiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksamheter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nytt- jande av givna resurser. Varje länsverksamhet har egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. Hörselvården ingår numera i Specialistvårdens somatiska verksamhet. Utlagt sparbeting om 160 miljoner
kronor senast till 2018 reduceras nu i detta budgetförslag med 70 miljoner kronor till 90 miljoner kronor. Detta motsvarar den nivå som tidigare beslutats till och med år 2017. Trots denna reducering av den ursprungligt fastställda nivån för kostnadsreduce- ringar beräknas risker och problem att klara balans mot specialistvårdens budgetut- rymme med omkring 220 miljoner kronor Arbetet med beslut och genomförande för att klara denna balans måste ske kraftfullt och inom given tidplan.
Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. Den nya säkerhetsavdelningen har nu tagits i bruk. För dessa merkost- nader har ökad ekonomisk ram tilldelats. För verksamhetens fortsatta bedrivande bör en förstudie med utgångspunkt i behov av omlokalisering av viss verksamhet på sikt göras för att klara säkerhet och ekonomi inom RPK.
För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården också nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna.
Det innebär bland annat att inom verksamheterna bättre tillvarata olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocen- tralerna och länsverksamheterna. Inom området tas nu fram kompetensförsörjningspla- ner i syfte att på samtliga nivåer i verksamheterna nå en bättre överblick över behov och utifrån detta strategiskt planera kompetensutveckling och -försörjning.
I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i regionplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utveckl- ingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. Tyd- liga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som Hälso- och sjukvårdsnämnden respektive Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden upprättar. Detta kompletterar de fortlö- pande personalstärkande insatser som också ska genomföras.
En stor bidragande orsak till de befarade underskotten inom hälso- och sjukvården är rekryteringssvårighet som innebär ett stort beroende av inhyrd personal för att upprätt- hålla verksamheten och därmed mycket höga kostnader. Här har ett projekt, ” Obero- ende av inhyrd personal” startats. Även landstigets egna satsningar med kompetens- trappa och arbete två av fem helger innebär stora kostnader.
Regionstyrelsen anser att redan genomförda satsningar på arbetsvillkor inom i första hand specialistvården borde bidra till möjligheten att minska beroendet av inhyrd perso- nal. För att långsiktigt klara de ekonomiska målen och verksamheten inom tilldelade resurser krävs att nyttjandet av inhyrd personal minskar med minst 300 miljoner kronor under planperioden, med större delen i början av planperioden Detta kräver dock omfat- tande åtgärder och en avvägning gentemot övriga perspektiv i den balanserade styr- ningen.
4
När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller egenavgifter vid förskrivning av speci- allivsmedel och avgift vid distansbesök via videolänk som beslutats under 2017. Förslag tillkommer nu avseende borttagande av patentavgift vid cellprovtagning vid gynekolo- gisk hälsokontroll från 2018. För den intäktsminskning som uppkommer har 3,4 miljo- ner kronor reserverats och statsbidrag erhålls för ändamålet enligt regeringens Budget- proposition för 2018. Inom Folktandvården finns ökade behov för att klara munhälsan inom barntandvården. Därför görs en framställan om en höjning av ersättningen med fyra procent för barntandvård, det vill säga en procent över tilldelat utrymme. Även öv- riga delar tandvårdstaxan avseende allmäntandvård för vuxna, specialisttandvård samt frisktandvårdtaxan föreslås höjas med fyra procent. Här är det fråga om kostnader för kompetens- och personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor för att klara den konkurrens- situation som finns inom tandvården. Totalt ger taxeförändringarna (se bilaga D) om- kring två miljoner kronor inäktsförstärkningar.
Regional utveckling utgör en förvaltning under landstingsstyrelsen. Sedan 2017 innefat- tar förvaltningens uppdrag att det regionala utvecklingsansvaret samlas hos landstinget.
Den nya rollen innebär att under åren 2018 och 2019 en ny regional utvecklingsstrategi ska tas fram för åren 2021-2030. Detta arbete beräknas kosta två miljoner, varav 1,4 miljoner kronor år 2018 och 0,6 miljoner kronor 2019. För ändamålet framställs om motsvarande ökade medel under dessa två år.
När det gäller Ostkustbanan AB, som bildats i syfte att påskynda utbyggnad av järn- vägskapaciteten mellan Härnösand och Gävle, finns ett fortsatt behov att driva detta ar- bete vidare. Medel för kostnader avseende medlemskap finns till och med år 2017.
För att säkerställa den långsiktiga finansieringen görs nu en framställan om en ökning av den ekonomiska ramen för ändamålet med 0,9 miljoner kronor.
Inom trafikområdet i övrigt beräknas en brist med 10,4 miljoner kronor uppstå. För dessa merkostnader framställs önskemål om ökad ekonomisk ram. Orsaker till detta är att vissa tidsbegränsade statsbidragsintäkter för Norrtågstrafiken upphör vilket motsva- rar 1,5 miljoner kronor samt konsekvenser av beslut i kommunalförbundet Kollektivtra- fik i Västernorrland om utökning av landstingets busstrafikåtagande med motsvarande 8,9 miljoner kronor. Här är det främst fråga om utökad trafik i Högakustenområdet.
Patientnämnden-Etiska nämnden erhåller i enlighet med riksdagsbeslut om ny lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ökat uppdrag. Lagen gäller från 2018 och innebär att arbetsuppgifter överförs från Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. För de ökade kostnader som uppkommer görs nu en framställan om en ökning av den eko- nomiska ramen för ändamålet med 0,6 miljoner kronor. Medel har reserverats och stats- bidrag erhålls för ändamålet enligt regeringens Budgetproposition för 2018.
Regionledningsförvaltningen har under 2017 bildats genom sammanläggning av Lands- tingsservice och Landstingets kansli. Ett relativt omfattande arbete inför budget 2018 har genomförts för att sammanfoga dessa verksamheter och de olikheter i finansierings- former med intäktsfinansiering och anslagsfinansiering som finns därinom. För att nå synergi- och samordningseffekter samt ökad effektivitet inom den nybildade förvalt- ningen kommer fortsatt arbete för att bland annat tydliggöra rollfördelning och anpass- ning mellan de olika arbetsformerna. Detta kommer att fortsätta under 2018.
Inom Laboratoriemedicin Västernorrland befaras problem med rekrytering av personal, IT-verksamheten samt behov av större investeringar under planperioden. Investeringsut- gifter, framför allt avseende medicinsk-teknisk utrustning beräknas till cirka 35 miljoner kronor under de tre åren. Av dessa behov ryms 10,5 miljoner kronor inom det avskriv- ningsutrymme som finns disponibelt i budget. Resterande belopp och behov får prövas och prioriteras i särskild ordning under planperioden.
Framställningar och förändringar som nämns ovan och berör olika verksamheter kom- mer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år 2018.
Övriga kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlig- het med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. Landstingets ser- viceenheter finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbe- tade med de nivåer som fastställts i regionplanen.
Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fast- ställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktu- ellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära senare justeringar.
Fortsatta anpassningar måste ske av landstingets fastighetsbestånd. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete kommer att ske i investerings- och strukturberedningsgruppen under regionstyrelsen.
2. Finansiella mål
Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid.
De övergripande finansiella målen är:
God ekonomisk hushållning, ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, det vill säga cirka 75 miljoner kronor i årligt positivt resultat
Återställning av tidigare års underskott ska klaras senast år 2020.
Årligen förbättrad produktivitet genom både minskade kostnader och ökad produkt- ion. Produktionskostnadsnivå i specialistvården ska ligga i nivå gentemot jämförbara sjukhus i riket. Årligen minskad kostnad per DRG-poäng till högst fem procent över genomsnittet för i riket i jämförbara läns- och länsdelssjukhus vid utgången av plan- perioden.
Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga för- ändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden och motsvarar cirka 250 miljoner kronor per år
Soliditeteten ska öka, vilket innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden.
6
Samtliga mål enligt ovan bör kunna klaras. Detta förutsätter att de resultatförstärkningar och kostnadsreduceringar som beslutas i denna ekonomiska plan genomförs enligt gäl- lande tidplan samt i fastställd nivå. Även kravet om återställning av tidigare års resultat klaras senast år 2020 under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekono- miska förutsättningar.
De reduceringar i verksamheterna som ska genomföras senast 2018 är följande:
Specialistvården, somatisk vård 90,0 miljoner kr
Regional utveckling 8,0 ”
Regionledningsförvaltning 19,0 ”
Laboratoriemedicin 3,0 ”
Generellt 14,2 ”
Ovanstående 134,2 miljoner kronor innebär att i Regionplanen endast delvis fullföljs.
Tidigare utlagt sparbeting om 160 miljoner kronor avseende Specialistvården senast till 2018 reduceras nu i detta budgetförslag med 70 miljoner kronor besparing till 90 miljo- ner kronor. Detta motsvarar den nivå som tidigare beslutats till och med år 2017. Tidi- gare återstående övergripande, återstående sparbeting reduceras med 44 miljoner kro- nor, från 58,2 till 14,2 miljoner kronor. Dessa 14,2 miljoner kronor motsvarar en kost- nadsreducering med 0,2 % och föreslås fördelas generellt på samtliga förvaltningar/ram- oråden. Förändringar enligt ovan berör olika verksamheter och kommer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år 2018.
Förutom resultatet av de åtgärder som anges ovan ska inom hälsocentralerna genomfö- ras åtgärder som framgår av en handlingsplan i syfte att reducera verksamhetens under- skott. Åtgärder enligt denna handlingsplan beräknas ge intäktsförstärkningar och kost- nadsminskningar för hälsocentralerna med 36 miljoner kronor år 2018.
Trots den minskning som nu föreslås av den ursprungligt fastställda nivån för kostnads- reduceringar inom Specialistvården beräknas risker och problem att klara en balans mot specialistvårdens budgetutrymme med omkring 220 miljoner kronor. Här måste en handlingsplan snarast och kraftfullt genomföras för att komma tillrätta med dessa pro- blem.
Av de förändringar som ska genomföras för att klara de ekonomiska målen måste takten i arbetet öka. Detta gäller särskilt specialistvården och hälsocentralerna.
3. Finansiella resurser
3.1 Resursfördelning och användning
Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (69 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen inne- bär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel
innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från lands- ting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolk- ning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 22 procent av landsting- ets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (6 procent) samt patientavgifter (3 procent).
Totalt omsluter verksamheten cirka 8,7 miljarder kronor. Större delen, 51 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt an- vänds cirka 16 procent för köp av material och 28 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler pri- vata utförare inom primärvården samt generellt ökade kostnader för inhyrd personal.
Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent.
Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter:
Regional utveckling 5 %
Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %)
Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med in- tern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna.
3.2 Kostnadsanpassning och ‐kontroll
Kostnadsökningstakten är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till landstingets intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårds- nämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden verkställer de åtgärder som beslutas. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fortsätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resur- ser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs.
För åren 2018 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årli- gen beräknas till omkring en procent eller motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Priori- teringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten.
En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är av yt- tersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt.
8 För att nå en ekonomi i balans över tid ska
ekonomistyrning och budgetföljsamhet utvecklas inom alla verksamheter.
kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar.
kostnadsdrivande beslut ska vara finansierade.
beroendet av inhyrd personal minska.
investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv.
identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas.
fortsätta med energieffektivisering och miljöledningssystem i alla verksamheter samt fort- sätta satsningar på förnybar energi.
vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå.
samarbetet mellan kommuner och regioner ska utvecklas.
resurser och kompetenser tas tillvara optimalt genom utökad samverkan och arbetsfördel- ning
3.3 Resursramar
De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden 2018–2010 är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2017:
Budget 2017
Budget 2018
Plan 2019
Budget 2020 Folkhälso‐, primärvårds‐ och tandvårds‐
nämnd 49,1 50,6 52,0 53,5
‐ varav folkhälsa m.m. 1) 28,8 29,6 30,5 31,3
‐ varav Österåsens hälsohem 20,3 21,0 21,5 22,2
Hälso‐ och sjukvårdsnämnd 4 976,9 5 046,2 5 180,7 5 336,1
‐ varav gemensamt 2) 2,9 3,0 3,1 3,2
‐ varav Specialistvården Västernorrland 3) 4 926,7 4 993,0 5 126,2 5 280,1
‐ därav somatisk vård 4 467,2 4 519,8 4 640,0 4 780,8
‐ därav psykiatrisk vård 459,5 473,2 486,2 499,3
‐ varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 47,3 50,2 51,4 52,8
Patientnämnd/etisk nämnd 4,7 4,8 5,0 5,1
Landstingets revisorer 6,7 6,9 7,1 7,3
Rgionstyrelsen 2 064,0 2 016,3 2 065,3 2 115,7
‐ varav regional utveckling 277,7 282,5 290,4 298,5
‐ varav primärvård 1 118,6 1 144,4 1 169,6 1 195,5
‐ varav tandvård 177,2 189,8 195,1 200,5
‐ varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0
‐ varav regionledningsförvaltning 4) 490,5 399,6 410,2 421,2
Totalt 7 101,4 7 124,8 7 310,1 7 517,7
1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet.
2) Avser nämndens politiska verksamhet.
3) Specialistsjukvården omfattar ramområdena somatisk vård och psykiatrisk vård.
Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas regionfullmäktige.
4) Regionledningsförvaltningen omfattar tidigare Landstingsservice och Landstingets kansli. År
2017 innehåller kostnader för IT‐plan, patientsäkerhetsarbete, sjukskrivnings‐ och
rehab. process, professionsmiljarden, förlossningsvård‐ och kvinnors hälsa, integration och
asylsamordning, namnbyteskostnader samt personalstrategiska ändamål.
Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regional ut- veckling, regionledningsförvaltning, primärvård och tandvård ligger under regionstyrel- sen. Produktionsansvar för hälsocentralerna, som för närvarande utgör cirka 63 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tand- vårdsnämnden.
10
Serviceenheterna inom regionledningsförvaltning och Laboratoriemedicin rapporterar till regionstyrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kost- nämnden i Sollefteå administreras via regionledningsförvaltningen.
Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verk- samheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter.
I resursramarna ingår medel för:
Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 3 procent 2018 och där- efter 2,8 procent per år.
Beräknade kostnader för läkemedel.
Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital.
Resursramarna är reducerade motsvarande de kostnadsreduceringar som beslutats i Reg- ionplanen (jmf avsnitt 2 ovan). Dessutom finns medel avseende kostnadsreduceringsför- slag budgeterade under anlaget för emotsedda händelser på finansförvaltningen, se vi- dare under avsnittet resultatbudget i det följande.
Vid över- eller underskott kan balansering av eget kapital bli aktuell och då är utgångspunkten att 20 % av redovisat resultat, efter justeringar, ska balanseras som negativt eller positivt eget kapital. Totalt balanserat eget kapital belastas eller gottskrivs ränta för respektive verksamhet.
Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten en- ligt bilaga A.
4. Resultatbudget
Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/för- ändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser.
Bokslut 2016
Prognos 2017
Budget 2018
Plan 2019
Plan 2020 Verksamhetens externa
nettokostnader ‐6 826 ‐7 121 ‐7 220 ‐7 407 ‐7 582
Avskrivningar ‐190 ‐200 ‐210 ‐217 ‐ 216
Verksamhetens ex‐
terna nettokostnader ‐7 016 ‐7 321 ‐7 430 ‐7 624 ‐7 798 Skatteintäkter 5 653 5 838 5 972 6 153 6 320 Generella statsbidrag
och utjämning 1 448 1 515 1 552 1 589 1 614 Finansiella intäkter 26 39 50 56 63 Finansiella kostnader ‐16 ‐49 ‐69 ‐72 ‐102
Årets resultat 95 22 75 102 97
I verksamhetens externa nettokostnader ingår:
nämndernas och styrelsens kostnader och intäkter för verksamheten inklusive special- destinerade statsbidrag
landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsavsätt- ningarna
Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från landstingets pens- ionsförvaltare Skandia. Jämfört med tidigare beräkningar i regionplanen har dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) ökat med 61 miljoner kronor år 2018, mins- kat med 58 miljoner kronor år 2019 samt ökat med 34 miljoner kronor år 2020.
Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt pla- nerade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor):
2017 2018 2019 2020
Egentligt oförutsett 25,2 113,9 165,5 85,6
Emotsedda kostnadsökningar 56,8 217,3 131,5 119,9
Arbetsmarknad m.m. ‐ 5,8 5,9 6,1
Kostnadsreduceringar ‐31,2 ‐14,2 ‐14,6 ‐15,0
Ofördelat ‐ 85,0 87,4 89,8
Summa 50,8 407,8 375,7 286,4
Medlen för egentligt oförutsett disponeras av regionfullmäktige och regionstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för Framtidens vårdinform- ationssystem (FVIS) hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett.
12
I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta har reducerats till ett mindre belopp (jämför FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Personal- och allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården.
I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder för kvali- tetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med 31,4 miljoner kronor, för stöd till bättre resursutnyttjande (”professionsmiljarden”) med 24 miljoner kronor, för väv- nadsdirektivets genomförande med 1,2 miljoner samt marksanering vid tidigare lands- tingsägda fastigheter med 4,0 miljoner kronor t o m år 2018. Vidare finns under hela planperioden medel för åtgärder för patientsäkerhetsarbete med 9,5 miljoner kronor samt patientrörlighetsdirektivet med 3,4 miljoner kronor. En stor post har tillkommit i samband med regeringens Budgetproposition för 2018. Totalt är det fråga om 128 mil- joner kronor år 2018 samt 113 miljoner kronor respektive 103 miljoner kronor för de två följande åren, vilket täcks med nya statsbidrag. Bidragen är i princip riktade mot sär- skilda ändamål som möjliggör utveckling av verksamhet, kvalitet med mera. Dessa än- damål är patientmiljard, förlossningsvård och kvinnors hälsa, cancersjukvård, goda ar- betsvillkor och arbetssätt inom hälso- och sjukvården, tillgänglighet i barnhälsovård, avgiftsbefrielse in gynekologisk cellprovtagning samt nya arbetsuppgifter inom patient- nämnderna. De mer exakta villkoren för nyttjandet av dessa medel är inte helt kända ännu. När de ekonomiska villkoren blir helt kända kan detta komma att påverka den ekonomiska situationen positivt för landstinget. Detta gäller i synnerhet medlen för goda arbetsvillkor och arbetssätt inom hälso- och sjukvården
Medel för arbetsmarknad med mera avser anställningsstöd och sommarjobb för ungdo- mar samt långsiktiga rekryteringsinsatser.
Kostnadsreduceringar avser generella åtgärder med 14,2 miljoner kronor motsvarande 0,2 % inom samtliga verksamheter och innebär en reducering med 44 miljoner kronor jämfört med tidigare beslutad nivå (58,2 miljoner kronor). 70 miljoner har reserverats i avsikt att reducera tidigare beslutad besparingsnivå inom Specialistvården. Beloppet motsvarar den ramreducering som tidigare lagts ut avseende år 2018. 15 miljoner har reserverats i avsikt att förstärka primärvårdens resurser i länet.
Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade in- vesteringar samt investeringsplanen. Nya principer för beräkning avskrivningskostna- derna har införts avseende avskrivningar på fastigheter som nu görs med så kallad kom- ponentredovisning, en metod rekommenderad av Rådet för kommunal redovisning, RKR. I föreliggande budgetförslag ligger avskrivningskostnaderna sammanlagt nio mil- joner kronor högre än i regionplanen, vilket beror på relativt höga investeringar under åren 2016-2018.
Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedöm- ningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen är 11,29 kronor per skattekrona. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 3,7 procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till stor del genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag.
När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräk- nade behov av hälso- och sjukvård.
Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för gene- rella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. De generella medel som tillkommit i enlighet med regeringens budgetproposition för 2018 har budgeterats i denna post. Dessa medel beräknas innebära en förstärkning med 40,9 miljoner kronor för år 2018, 76,9 miljoner kronor för år 2019 och 112,9 miljoner kronor för år 2020. Större delen har reserverats på anslaget för emotsedda kostnadsökningar inom finansförvaltningen (jmf ovan). Denna post redovisas nedan som regleringsavgift.
Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i regeringens budgetproposition. Nivån ökar relativt kraftigt efter genomförda förhandlingar mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För Västernorrlands är det fråga om 60,6 miljoner kronor 2018 och åren därefter 55,1 respektive 49,7 miljoner kronor jämfört med nivån i regionplanen.
Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor):
2017 2018 2019 2020
Inkomstutjämning 811,4 832,9 856,1 878,2
Kostnadsutjämning 101,7 95,0 105,4 108,6
Regleringsavgift ‐97,5 ‐76,0 ‐47,6 ‐24,0
Ersättning för läkemedel 650,0 650,0 640,0 630,0 Medel för vård av nyanlända
och flyktingar 49,7 49,7 35,5 21,3
Summa 1 515,3 1 551,6 1 589,4 1 614,1
Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade medel i aktier, aktierelate- rade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Därtill har beräknad reavinst vid omallokering av pensionsmedel beräknats med 10 miljoner kronor per år. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i regionplanen i april 2017 bli cirka 7 miljoner kronor högre per år. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placering- arna endast redovisas vid realisering.
Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 1,8 miljoner kronor lägre för år 2018 än vid tidigare beräkningar. År 2019 är mot- svarande belopp 40,9 miljoner lägre och 2020 3,7 miljoner kronor lägre. Förändringarna hänför sig till att ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan).
Under planperioden 2018–2020 är budgetförslaget balanserat, det vill säga landstingets löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. Kravet på återställning av tidigare års underskott klaras sen- ast år 2020, vilket är två år senare än det mål som fanns i regionplanen. Återställningen omfattar 274 miljoner kronor och innebär att ett positivt årligt resultat på drygt en pro- cent per år under planperioden vilket är något högre än med det finansiella målet för planperioden. Av största vikt för att budgeten ska kunna hållas är att omfattningen i de kostnadsreduceringar som fastställts i denna ekonomiska plan genomförs i den takt och med den nivå som planeras.
14
5. Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där in- täkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar för- ändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser.
Bokslut 2016
Prognos 2017
Budget 2018
Plan 2019
Plan 2020
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat 95 22 75 102 97
Just. av ej rörelsekapitalpåverkande poster:
Avskrivningar 190 200 210 217 216
Avsättningar 116 135 240 209 280
Minskning av långfristiga skulder 0 0 0 0 0
Realisationsvinster ‐11 ‐1 0 0 0
Medel från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital 390 356 525 528 593
Förändr. av rörelsekapital exkl. likvida medel
Förändring av förråd (ökning ‐, minskning +) ‐1 ‐2 ‐ ‐ ‐
Förändring av kortfristiga fordringar
(ökning ‐, minskning +) ‐49 34 ‐ ‐ ‐
Förändring av kortfristiga skulder
(ökning +, minskning ‐) 63 6 16 17 17
Medel från den löpande verksamheten 403 394 541 545 610
INVESTERINGAR
Nettoinvesteringar ‐274 ‐328 ‐297 ‐186 ‐189
Försäljning av anläggningstillgångar 12 1 1 ‐ ‐
Medel från investeringsverksamheten ‐262 ‐327 ‐296 ‐186 ‐189
FINANSIERING
Nyupptagna lån ‐ ‐ ‐ ‐ ‐
Minskning av långfristiga skulder ‐1 ‐ ‐ ‐ ‐
Minskning av långfristiga fordringar 1 ‐ ‐ ‐ ‐
Medel från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 0
ÅRETS KASSAFLÖDE 141 67 245 359 421
Likvida medel vid årets början 1 668 1 809 1 876 2 121 2 480
Likvida medel vid årets slut 1 809 1 876 2 121 2 480 2 901
Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten.
Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan.
Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter.
Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan.
Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter.
Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kom- pensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år.
Nettoinvesteringarna för perioden 2017-2020 överskrider den återanskaffningsnivå som beräknas med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet med 39 miljoner kronor. Investe- ringsplanens olika objekt, där Operationscentrum och Onkologkliniken i Sundsvall är de dominerande objekten, framgår av bilaga B. Driftkostnadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplan beräknas uppgå till cirka 14 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar.
Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter.
Ökning av långfristiga fordringar avser tillfört kapitaltillskott till Landstingens ömsesi- diga försäkringsbolag (LÖF).
Minskning av långfristiga fordringar avser återbetalning av utlånade medel till Banver- ket (2016).
Minskning av långfristiga fordringar avser, enligt överenskommelse, återbetalda studie- stöd för anställda inom Folktandvården (2016).
De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verksam- hetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls.
16
6. Balansbudget
Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder landstinget väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser).
Bokslut 2016
Prognos 2017
Budget 2018
Plan 2019
Plan 2020
Anläggningstillgångar 2 319 2 448 2 535 2 504 2 477
Omsättningstillgångar 2 291 2 325 2 569 2 928 3 350
Summa tillgångar 4 610 4 773 5 104 5 432 5 827
Balanserat eget kapital 1 018 1 113 1 135 1 210 1 312
Årets resultat 95 22 75 102 97
Summa eget kapital 1 113 1 135 1 210 1 312 1 409
Avsättning för
pensioner 2 273 2 408 2 648 2 857 3 138
Summa avsättningar 2 273 2 408 2 648 2 857 3 138
Långfristiga skulder 14 13 13 13 13
Kortfristiga skulder 1 210 1 217 1 233 1 250 1 267
Summa skulder 1 224 1 230 1 246 1 263 1 280
Summa eget kapital, av‐
sättningar och skulder 4 610 4 773 5 104 5 432
5 827
Soliditet 24,1% 23,8% 23,7% 24,2% 24,2%
Ansvarsförbindelser:
Pensionsskuld intjänad
före 1998 4 418 4 312 4 174 4 071 3 967
Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga ford- ringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar.
Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar samt förråd och förändringen beror på de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten.
Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år.
Soliditeten, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar beräknas under planperi- oden förstärkas något, från 24,1 procent vid utgången av 2016 till 24,2 procent vid ut- gången av 2020. Soliditeten är ett mått på landstingets ekonomiska styrka på lång sikt och påverkas framför allt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att landstinget ökar värdet av sina egenfinansierade tillgångar.
Avsättning för pensioner omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställda samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvud- mannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som nyintjä- nats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,1 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten.
Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag.
Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan.
Nämnd Intäkter
Personal‐
kostnader
Övriga kostnader
Driftkostnad netto
Landstings‐
bidrag
Budgeterat resultat
Investerings‐
utgift Folkhälso‐,primärvårds‐ och tandvårdsnämnd
‐ varav folkhälsa m.m. 1) 952 ‐9 266 ‐21 320 ‐29 634 29 634 0 0
‐varav Österåsens hälsohem 8 336 ‐17 077 ‐12 220 ‐20 961 20 961 0 ‐275
‐varav Regiondrivna Hälsocentraler 917 244 ‐404 062 ‐513 182 0 0 0 ‐1 025
‐varav Folktandvården 517 926 ‐228 291 ‐289 635 0 0 0 ‐4 287
Summa Folkhälso‐, primärvårds‐ och
tandvårdsnämnd 1 444 458 ‐658 696 ‐836 357 ‐50 595 50 595 0 ‐5 587
Hälso‐ och sjukvårdsnämnd
‐ varav gemensamt 2) 0 ‐2 856 ‐128 ‐2 984 2 984 0 0
‐ varav Specialistvården Västernorrland 546 749 ‐2 628 765 ‐2 911 046 ‐4 993 062 4 993 062 0 ‐79 930
-därav Somatisk vård 512 266 ‐2 282 968 ‐2 749 169 ‐4 519 871 4 519 871 0 ‐78 430
-därav Psykiatrisk vård 34 483 ‐345 797 ‐161 877 ‐473 191 473 191 0 ‐1 500
‐varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) 137 610 ‐144 613 ‐43 149 ‐50 152 50 152 0 ‐450
Summa Hälso‐ och sjukvårdsnämnd 684 359 ‐2 776 234 ‐2 954 323 ‐5 046 198 5 046 198 0 ‐80 380
1)
Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet.
2) Avser nämndens politiska verksamhet
Budget 2018, 1.000‐tal kronor
Bilaga A
Sida 1 av 8
Nämnd Intäkter
Personal‐
kostnader
Övriga kostnader
Driftkostnad netto
Landstings‐
bidrag
Budgeterat resultat
Investerings‐
utgift
Budget 2018, 1.000‐tal kronor
Patientnämnd/etisk nämnd 752 ‐4 292 ‐1 305 ‐4 845 4 845 0 0
Regionens revisorer 0 ‐5 177 ‐1 750 ‐6 927 6 927 0 0
Regionstyrelsen
‐varav Regional utveckling 201 160 ‐84 367 ‐399 261 ‐282 468 282 468 0 ‐1 000
‐varav Regionledningsförvaltningen 1 407 596 ‐587 387 ‐2 554 089 ‐1 733 880 1 733 880 0 ‐16 263
‐därav primärvård 17 226 ‐18 073 ‐1 143 601 ‐1 144 448 1 144 448 0 0
‐därav tandvård 0 0 ‐161 089 ‐161 089 161 089 0 0
‐därav särskilt tandvårdsstöd/äldretandvård 0 0 ‐28 682 ‐28 682 28 682 0 0
‐därav regionledningsförvaltningen 1 390 370 ‐569 314 ‐1 220 717 ‐399 661 399 661 0 ‐16 263
‐varav Laboratoriemedicin 168 433 ‐97 277 ‐71 156 0 0 0 ‐3 500
Summa Regionstyrelsen 1 777 189 ‐769 031 ‐3 024 506 ‐2 016 348 2 016 348 0 ‐20 763
Summa nämnder 3 906 758 ‐4 213 430 ‐6 818 241 ‐7 124 913 7 124 913 0 ‐106 730
Finansiering 7 657 046 ‐195 078 ‐412 330 7 049 638 ‐7 124 913 ‐75 275 ‐190 000
TOTALT 11 563 804 ‐4 408 508 ‐7 230 571 ‐75 275 0 ‐75 275 ‐296 730
Bilaga A
Driftbudget 2018, 1.000‐tal kronor
Huvudområde Intäkter Kostnader Netto
Primärvård 336 448 ‐1 538 694 ‐1 202 246
Specialiserad somatisk vård 175 954 ‐4 108 876 ‐3 932 922
Specialiserad psykiatrisk vård 172 093 ‐690 064 ‐517 971
Tandvård 214 636 ‐401 537 ‐186 901
Övrig hälso‐ och sjukvård 262 621 ‐693 514 ‐430 893
Utbildning 57 574 ‐85 963 ‐28 389
Kultur 45 940 ‐139 291 ‐93 351
Trafik och infrastruktur 4 999 ‐136 391 ‐131 392
Allmän regional utveckling 19 171 ‐62 270 ‐43 099
Politisk verksamhet ‐ ‐45 186 ‐45 186
Medicinsk service 534 152 ‐939 213 ‐405 061
Allmän service 651 048 ‐1 004 007 ‐352 959
Fastighetsförvaltning 451 085 ‐422 246 28 839
Pensioner, avskrivningar och internränta m.m.1) 342 526 ‐431 370 ‐88 844
Summa 3 268 247 ‐10 698 622 ‐7 430 375
Skatteintäkter, generella statsbidrag samt
finansiella intäkter och kostnader. 7 649 914 ‐144 264 7 505 650
Total 10 918 161 ‐10 842 886 75 275
1) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m.
Pensionskostnader inkl.
individuellt pensionssparande ‐ ‐647 123 ‐647 123
Intern pensionsavgift ‐ 402 128 402 128
Oförutsett (egentligt) ‐ ‐113 867 ‐113 867
Statsbidrag, råd och stöd 2 300 ‐ 2 300
Statsbidrag, stöd till bättre resursutnyttjande i
hälso‐ och sjukvården (professionsmiljarden) 23 645 ‐ 23 645 Statsbidrag, kvalitetsäker sjukskrivnings‐ och
rehabiliteringsprocess samt Patientmiljard i HoS 155 703 155 703
Avskrivningar, avkastningskrav m.m. 120 787 ‐72 285 48 502
Internränta 40 091 ‐223 39 868
Summa 342 526 ‐431 370 ‐88 844
Sida 3 av 8
Investeringsbudget 2018, 1.000‐tal kronor
Huvudområde Utgifter
Primärvård ‐3 500
Specialiserad somatisk vård ‐149 267
Specialiserad psykiatrisk vård ‐4 950
Tandvård ‐9 287
Övrig hälso‐ och sjukvård ‐26 230
Utbildning ‐
Kultur ‐
Trafik och infrastruktur ‐
Allmän regional utveckling ‐1 000
Medicinsk service ‐45 533
Allmän service ‐14 563
Fastighetsförvaltning ‐42 400
Summa ‐296 730
Resultatbudget 2018, 1.000‐tal kronor
Verksamhetens intäkter (not 1) 1 269 589
Verksamhetens kostnader (not 2) ‐8 317 968
Förändrad pensionsskuld (not 3) ‐171 727
Avskrivningar (not 4) ‐210 269
Verksamhetens nettokostnader ‐7 430 375
Skatteintäkter (not 5) 5 972 255
Generella statsbidrag (not 6) 1 551 614
Finansiella intäkter (not 7) 50 000
Finansiella kostnader (not 8) ‐68 219
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 75 275
Årets resultat (not 9) 75 275
Kommentarer till noter
Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten 3 268 247
./. intern ränta ‐40 091
./. övriga interna intäkter ‐1 958 567 ‐1 998 658
1 269 589
Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten ‐10 698 622
./. intern ränta 40 091
./. övriga interna kostnader 1 958 567
./. avskrivningar 210 269
./. pensionsavsättning 171 727 2 380 654
‐8 317 968
Not 3 Pensionsavsättning inkl. löneskatt ‐171 727
Pensionsavsättningen är beräknad av Landstingets pensionsförvaltare Skandia enligt lagstadgad beräknings‐
modell (blandmodell) .
Sida 5 av 8
Not 4 Avskrivningar ‐210 269 Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på
10 år eller kortare tid.
Byggnader avskrivs vanligen på 30 år.
Not 5 Skatteintäkter 5 972 255
Landstingsskatt, 11,29 kr/skattekrona.
Not 6 Generella statsbidrag 1 551 614
‐ ersättning för läkemedel 650 000
‐ inkomstutjämning 832 895
‐ strukturbidrag 0
‐ kostnadsutjämning 144 764
‐ regleringsavgift ‐76 045
Not 7 Finansiella intäkter 50 000
Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer.
Not 8 Finansiella kostnader ‐68 219
‐ finansiell kostnad på pensionsavsättning ‐68 219
Not 9 Årets resultat
Årets resultat uppgår till 75 275
Kassaflödesanalys 2018, 1.000‐tal kronor
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) 75 275
Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster
Avskrivningar (jmf resultatbudget) 210 269
Avsättningar (not 1) 239 946
Realisationsvinster (not 2) ‐400
Medel från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital 525 090
Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel
Förändring av kortfristiga skulder (Not 3) 15 794
Medel från den löpande verksamheten 540 884
INVESTERINGAR
Nettoinvesteringar (Not 4) ‐296 730
Försäljning av anläggningstillgångar (Not 5) 600
Medel från investeringsverksamheten ‐296 130
FINANSIERING
Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag(not 6) ‐141
Medel från finansieringsverksamheten ‐141
ÅRETS KASSAFLÖDE 244 613
Likvida medel vid årets början (enligt prognos) 1 875 296
Likvida medel vid årets slut 2 119 909
Kommentarer till noter
Not 1 Avsättningar 239 946
Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt 171 727 Finansiell kostnad avseende
pensionsavsättning inkl löneskatt 68 219
Not 2 Realisationsvinst ‐400
Beräknas uppkomma vid försäljning ‐400
bostadsrätter.
Not 3 Förändring av kortfristiga skulder 15 794
Semesterlöneskuld m m, ökning 10 700
Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt 5 094
Not 4 Specifikation av nettoinvesteringar ‐296 730
Byggnader, investeringsobjekt ‐174 970
Inventarier, investeringsobjekt ‐25 030
Återanskaffning av inventarier ‐13 300
Medicinsk‐teknisk apparatur samt fordon ‐83 430
Not 5 Försäljning av anläggningstillgångar 600
Avser försäljning av bostadsrätter 600
Not 6 Amorteringar
Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade ‐141
Intäktföring av investeringsbidrag ‐141
Sida 7 av 8
