Samtliga mål enligt ovan bör kunna klaras. Detta förutsätter att de resultatförstärkningar och kostnadsreduceringar som beslutas i denna ekonomiska plan genomförs enligt gäl-lande tidplan samt i fastställd nivå. Även kravet om återställning av tidigare års resultat klaras senast år 2020 under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekono-miska förutsättningar.
De reduceringar i verksamheterna som ska genomföras senast 2018 är följande:
Specialistvården, somatisk vård 90,0 miljoner kr
Regional utveckling 8,0 ”
Regionledningsförvaltning 19,0 ”
Laboratoriemedicin 3,0 ”
Generellt 14,2 ”
Ovanstående 134,2 miljoner kronor innebär att i Regionplanen endast delvis fullföljs.
Tidigare utlagt sparbeting om 160 miljoner kronor avseende Specialistvården senast till 2018 reduceras nu i detta budgetförslag med 70 miljoner kronor besparing till 90 miljo-ner kronor. Detta motsvarar den nivå som tidigare beslutats till och med år 2017. Tidi-gare återstående övergripande, återstående sparbeting reduceras med 44 miljoner kro-nor, från 58,2 till 14,2 miljoner kronor. Dessa 14,2 miljoner kronor motsvarar en kost-nadsreducering med 0,2 % och föreslås fördelas generellt på samtliga förvaltningar/ram-oråden. Förändringar enligt ovan berör olika verksamheter och kommer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år 2018.
Förutom resultatet av de åtgärder som anges ovan ska inom hälsocentralerna genomfö-ras åtgärder som framgår av en handlingsplan i syfte att reducera verksamhetens under-skott. Åtgärder enligt denna handlingsplan beräknas ge intäktsförstärkningar och kost-nadsminskningar för hälsocentralerna med 36 miljoner kronor år 2018.
Trots den minskning som nu föreslås av den ursprungligt fastställda nivån för kostnads-reduceringar inom Specialistvården beräknas risker och problem att klara en balans mot specialistvårdens budgetutrymme med omkring 220 miljoner kronor. Här måste en handlingsplan snarast och kraftfullt genomföras för att komma tillrätta med dessa pro-blem.
Av de förändringar som ska genomföras för att klara de ekonomiska målen måste takten i arbetet öka. Detta gäller särskilt specialistvården och hälsocentralerna.
3. Finansiella resurser
3.1 Resursfördelning och användning
Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (69 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen inne-bär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel
innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från lands-ting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolk-ning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 22 procent av landsting-ets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (6 procent) samt patientavgifter (3 procent).
Totalt omsluter verksamheten cirka 8,7 miljarder kronor. Större delen, 51 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt an-vänds cirka 16 procent för köp av material och 28 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler pri-vata utförare inom primärvården samt generellt ökade kostnader för inhyrd personal.
Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent.
Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter:
Regional utveckling 5 %
Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %)
Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med in-tern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna.
3.2 Kostnadsanpassning och ‐kontroll
Kostnadsökningstakten är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till landstingets intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårds-nämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdssjukvårds-nämnden verkställer de åtgärder som beslutas. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fortsätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resur-ser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs.
För åren 2018 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årli-gen beräknas till omkring en procent eller motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Priori-teringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten.
En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är av yt-tersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt.
8 För att nå en ekonomi i balans över tid ska
ekonomistyrning och budgetföljsamhet utvecklas inom alla verksamheter.
kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar.
kostnadsdrivande beslut ska vara finansierade.
beroendet av inhyrd personal minska.
investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv.
identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas.
fortsätta med energieffektivisering och miljöledningssystem i alla verksamheter samt fort-sätta satsningar på förnybar energi.
vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå.
samarbetet mellan kommuner och regioner ska utvecklas.
resurser och kompetenser tas tillvara optimalt genom utökad samverkan och arbetsfördel-ning
3.3 Resursramar
De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden 2018–2010 är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2017:
Budget
nämnd 49,1 50,6 52,0 53,5
‐ varav folkhälsa m.m. 1) 28,8 29,6 30,5 31,3
‐ varav Österåsens hälsohem 20,3 21,0 21,5 22,2
Hälso‐ och sjukvårdsnämnd 4 976,9 5 046,2 5 180,7 5 336,1
‐ varav gemensamt 2) 2,9 3,0 3,1 3,2
‐ varav Specialistvården Västernorrland 3) 4 926,7 4 993,0 5 126,2 5 280,1
‐ därav somatisk vård 4 467,2 4 519,8 4 640,0 4 780,8
‐ därav psykiatrisk vård 459,5 473,2 486,2 499,3
‐ varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 47,3 50,2 51,4 52,8
Patientnämnd/etisk nämnd 4,7 4,8 5,0 5,1
Landstingets revisorer 6,7 6,9 7,1 7,3
Rgionstyrelsen 2 064,0 2 016,3 2 065,3 2 115,7
‐ varav regional utveckling 277,7 282,5 290,4 298,5
‐ varav primärvård 1 118,6 1 144,4 1 169,6 1 195,5
‐ varav tandvård 177,2 189,8 195,1 200,5
‐ varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0
‐ varav regionledningsförvaltning 4) 490,5 399,6 410,2 421,2
Totalt 7 101,4 7 124,8 7 310,1 7 517,7
1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet.
2) Avser nämndens politiska verksamhet.
3) Specialistsjukvården omfattar ramområdena somatisk vård och psykiatrisk vård.
Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas regionfullmäktige.
4) Regionledningsförvaltningen omfattar tidigare Landstingsservice och Landstingets kansli. År
2017 innehåller kostnader för IT‐plan, patientsäkerhetsarbete, sjukskrivnings‐ och
rehab. process, professionsmiljarden, förlossningsvård‐ och kvinnors hälsa, integration och
asylsamordning, namnbyteskostnader samt personalstrategiska ändamål.
Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regional ut-veckling, regionledningsförvaltning, primärvård och tandvård ligger under regionstyrel-sen. Produktionsansvar för hälsocentralerna, som för närvarande utgör cirka 63 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tand-vårdsnämnden.
10
Serviceenheterna inom regionledningsförvaltning och Laboratoriemedicin rapporterar till regionstyrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kost-nämnden i Sollefteå administreras via regionledningsförvaltningen.
Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verk-samheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter.
I resursramarna ingår medel för:
Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 3 procent 2018 och där-efter 2,8 procent per år.
Beräknade kostnader för läkemedel.
Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital.
Resursramarna är reducerade motsvarande de kostnadsreduceringar som beslutats i Reg-ionplanen (jmf avsnitt 2 ovan). Dessutom finns medel avseende kostnadsreduceringsför-slag budgeterade under anlaget för emotsedda händelser på finansförvaltningen, se vi-dare under avsnittet resultatbudget i det följande.
Vid över- eller underskott kan balansering av eget kapital bli aktuell och då är utgångspunkten att 20 % av redovisat resultat, efter justeringar, ska balanseras som negativt eller positivt eget kapital. Totalt balanserat eget kapital belastas eller gottskrivs ränta för respektive verksamhet.
Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten en-ligt bilaga A.