• No results found

Den budget för 2019 och ekonomiska plan 2020-2021 som presenteras i det följande bygger på den av regionfullmäktige beslutade regionplanen för perioden 2019-2021.

Justeringar har gjorts främst avseende förändrade underlag för beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter och pensionskostnader.

Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att fortsatt utveckla dialogen med medarbetarna inom Region Västernorrland. Arbetet inom området ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet samt förmåga att leverera goda underlag och idéer för effekti-viseringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process med dialog i det löpande arbetet.

Verksamhetsmål och ekonomiska förutsättningar följer Agenda 2030 samt det Plane-ringsunderlag som tagits fram under 2017. Organisationens ledning och styrning behö-ver vidareutvecklas, för att kunna möta framtiden och dess utmaningar. Långsiktiga och kortsiktiga mål har vidareutvecklats, främst sett utifrån ett långsiktigt hållbarhets- perspektiv. I budgeten har hänsyn tagits till den förändrade förtroendemannaorganisat-ion som beslutats i Regförtroendemannaorganisat-ionfullmäktige den 28 februari–1 mars 2018.

Från och med år 2019 har den nya Nämnden för hållbar utveckling ansvar för verksam-heterna inom förvaltningen Regional utveckling som överflyttas från Regionstyrelsens ansvarsområde. Regionstyrelsen har ansvarat för upprättande budget och plan för 2019-2021, då den nya nämnden tillträder först den 1 januari 2019.

Regional utveckling utgör en förvaltning under den nya nämnden. Sedan 2017 inne- fattar förvaltningens uppdrag det regionala utvecklingsansvaret som samlats hos Region Västernorrland. Den nya rollen innebär att under åren 2018 och 2019 en ny regional utvecklingsstrategi ska tas fram för åren 2021–2030. Medel för ändamålet är upptagna i den budget som nu föreslås. I övrigt har utökade satsningar från och med år 2018 inom trafikområdet med nära 12 miljoner kronor årligen genomförts. Här är det fråga om medel för förbättrad kollektivtrafik i form av busslinjer samt för fortsatt arbete för att skapa förutsättningar när det gäller bättre trafikkapacitet efter Ostkustbanan upp till Härnösand.

För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna. Ett led i detta arbete är att Hälso- och sjukvårdsnämnden från och med 2019 har ansvar för samtlig vård inom regionen.

Förutom ansvaret för den specialiserade somatiska och psykiatriska vården som hittills ansvarats för inom Hälso- och sjukvårdsnämnden överförs ansvaret för Laboratorieme-dicin Västernorrland och Folkhälsa inklusive samordningsförbunden från och med 2019 till Hälso- och sjukvårdsnämnden från Regionstyrelsen respektive Folkhälso-, primär-vårds- och tandvårdsnämnden där den senare då upphör. Även produktionsansvaret för de Regiondrivna Hälsocentralerna och Folktandvården flyttas till Hälso- och sjukvårds-nämnden. De ekonomiska ramarna för de primärvården och tandvården ligger fortsatt under Regionstyrelsen.

Då den nya förtroendemannaorganisationen träder i kraft först den 1 januari 2019 har arbetet med budget 2019–2021 ansvarsmässigt i stort sett legat kvar i befintlig organi-sation under år 2018. Detta innebär att ansvaret för att ta fram budget för Folkhälsa in-klusive samordningsförbunden, Hälsocentralerna inin-klusive Österåsens hälsohem samt Folktandvården genomförts inom ramen för Folkhälso-, primärvårds- och tandvårds-nämnden. För Hälso- och sjukvårdsnämnden gemensamt, Specialistvården och Rätts-psykiatriska regionkliniken ligger ansvaret kvar hos Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har även ansvarat för utarbetandet av budget för Labora-toriemedicin Västernorrland.

Förändringarna i nämndorganisationen innebär bland annat att det inom verksam-heterna bättre ska kunna tillvaratas olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocentralerna och länsverksam-heterna. Inom området tas nu fram kompetensförsörjningsplaner i syfte att på samtliga nivåer i verksamheterna nå en bättre överblick över behov och utifrån detta strategiskt planera kompetensutveckling och -försörjning.

I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i regionplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. Tydliga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som upprättas. Detta kompletterar de fortlöpande personalstärkande insatser som också ska genomföras.

En stor bidragande orsak till de befarade underskotten inom hälso- och sjukvården är rekryteringssvårigheter som innebär ett stort beroende av inhyrd personal för att upp-rätthålla verksamheten och därmed mycket höga merkostnader. Här pågår nu olika aktiviteter inom projekt, ”Oberoende av inhyrd personal”. En viss minskning av inhyrd personal kan noteras under första halvåret 2018, men takten är relativt låg; -3% jämfört med motsvarande period föregående år. Innebörden är att Region Västernorrland fortfarande har det högsta beroendet av inhyrd personal bland regioner och landsting.

Förutom ”stafettberoendet” innebär även egna satsningar inom Region Västernorrland med kompetenstrappa och arbete två av fem helger stora kostnader.

Regionstyrelsen anser att redan genomförda satsningar på arbetsvillkor inom i första hand specialistvården borde bidra till möjligheten att minska beroendet av inhyrd personal. För att långsiktigt klara de ekonomiska målen och verksamheten inom till- delade resurser krävs att nyttjandet av inhyrd personal minskar med minst 300 miljoner kronor under planperioden, med större delen i början av planperioden Detta kräver dock omfattande åtgärder och en avvägning gentemot övriga perspektiv i den balanserade styrningen.

För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland som gäller för såväl de regiondrivna hälsocentralerna som

externt drivna vårdcentraler inom området. Justeringar har gjorts i Regelboken från 2018 viket innebär en omfördelning av nivån där fast ersättning erhåller en högre andel och de rörliga ersättningarna får mindre betydelse. Detta innebär att hälsocentraler och vårdcentraler beräknas tillföras ökade ekonomiska resurser motsvarande ca 15 miljoner kronor jämfört med tidigare regelverk men inom ramen för befintliga resurser totalt.

Därtill har en ramutökning skett med 15 miljoner kronor för primärvården i länet.

För primärvården föreslås nu i detta budgetförslag en fortsatt satsning innebärande en

ramutökning med 30 miljoner kronor i länet för år 2019 varav cirka 18 miljoner kronor beräknas tillfalla de regiondrivna hälsocentralerna. Åren därefter, 2020 och 2021, fort- sätter satsningen med 60 respektive 90 miljoner kronor i ramutökning. Detta kan ske genom att halva satsningen finansieras från avsatta medel för oförutsedda kostnader inom finansförvaltningen samt genom att resterande belopp överförs från Specialist- vårdens ram för somatisk vård. Detta är en förändring som ligger i linje med mål- sättningen i ”Målbilden för framtida hälso- och sjukvård” och är ett fortsatt steg för att stärka primärvårdens resurser.

Inom de regiondrivna hälsocentralerna pågår ett arbete med genomförande av en hand-lingsplan för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verksamheten ska reduceras kraftigt under kommande planperiod, med tyngdpunkt i periodens början. Ändå bedöms risker för underskott inom hälsocentralernas verksam-heter med i storleksordningen 22 miljoner kronor. Hälsohemmet Österåsens uppdrag ska tydliggöras.

Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan föreslås komma att revideras innebärande en höjning överlag med 2,8 procent och därmed följa Landstingsprisindex exklusive läkemedel, vilket är i enlighet med beslut i Regionfullmäktige 2018-06-21--22. I budgetförslaget är effekterna av kostnadsfri tandvård för yngre vuxna till och med 23 år inarbetade. Den minskning av statsbidragsintäkter som beräk-nas uppstå till följd Västernorrlands minskande befolkningsandel i riket påverkar ra-marna för Folktandvården negativt med nära en miljon kronor.

För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psykiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksam- heter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nyttjande av givna resurser. Varje länsverksamhet har egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. Ut-lagda sparbeting med 100 miljoner kronor har klarats, men påskjutande kostnader gör att risker och problem att klara balans mot Specialistvårdens budgetutrymme i storleksordningen 280-300 miljoner kronor beräknas. Arbetet med beslut och genom- förande för att klara denna balans måste ske kraftfullt och inom given tidplan.

Som en konsekvens av ovanstående satsning på primärvården, innebärande bland annat att hälften av satsningen ska finansieras genom en överföring från Specialistvår-dens somatiska ram, sker en reducering med 15 miljoner kronor av denna ram för år 2019 och därefter för följande år med 30 respektive 45 miljoner kronor för åren 2020 respektive 2021.

På grund av de ekonomiska problem som fortfarande finns inom Specialistvården fram-ställs om utökade ekonomiska medel. Framställan avser tre områden inom den soma-tiska vården. Dessa områden är:

 En permanent förstärkning med 45 miljoner kronor för ökade kostnader avseende grundbemanning med arbete 2 helger av 5 samt 30 miljoner kronor för merkostna-der avseende kompetenstrappa; sammanlagt 75 miljoner kronor.

 En permanent förstärkning med 17,5 miljoner kronor för ökade kostnader avseende hyror för nya operationslokaler vid Sundsvalls sjukhus.

 En permanent förstärkning med 1,9 miljoner kronor motsvarande tre audionom-tjänster inom hörselvården i syfte att löpande klara vårdgarantin samt 17,2 miljoner kronor i tillfälliga kostnader inom hörselvården fördelade över åren 2019-2020 avseende utprovning och inköp av hörapparater i syfte att ta bort köer och väntetider inom området.

Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. För verksamhetens fortsatta bedrivande bör en förstudie med utgångs-punkt i behov av omlokalisering för viss verksamhet göras i syfte att klara säkerhet och ekonomi inom RPK.

När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller patientavgift om 400 kronor per sjukvårdande behandlingstillfälle inom ambulansverksamheten. Avgiften gäller från och med den 1 januari 2019 och ingår i högkostnadsskyddet.

Inom Laboratoriemedicin Västernorrland befaras problem med rekrytering av personal, IT-verksamheten samt behov av större investeringar under planperioden. Investerings-utgifter, framför allt avseende medicinsk-teknisk utrustning beräknas till cirka 32 miljoner kronor under de tre åren. Av dessa behov ryms 12 miljoner kronor inom det avskrivningsutrymme som finns disponibelt i budget.

När det gäller investeringar har även vissa mindre behov av ökat investeringsutrymme framförts från Hälsocentralerna och Folktandvården med 0,8 respektive 0,4 miljoner kronor.

Differenserna enligt ovan med 21 miljoner kronor för medicinsk–teknisk utrustning kan i sin helhet täckas genom ett nu lägre investeringsbudgetbehov inom Specialist- vården efter genomförandet av om- och tillbyggnad vid operationscentrum i

Sundsvall.

Regionledningsförvaltningen har ansvar för ledning och stöd för regionens kärn- verksamheter. En uppföljning av förvaltningens organisation har genomförts där det framkommit att vissa justeringar inom förvaltningens inre verksamhet påkallas i syfte att utveckla det stöd som tillhandahålls till de olika verksamheterna. Detta arbete kommer att genomföras under 2019-2020.

Framställningar och förändringar som nämns ovan och berör olika verksamheter kom-mer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år 2019.

Regionens kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i en-lighet med samma principer som gäller sedan tidigare inom Region Västernorrland.

Serviceenheterna finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbetade med de nivåer som fastställts i regionplanen.

 

Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fast-ställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktu-ellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära behov av senare justeringar.

Fortsatta anpassningar måste ske inom fastighetsbeståndet. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete sker i investerings- och struktur- beredningsgruppen under regionstyrelsen.

 

Related documents