Budget för 2019 samt ekonomisk plan för 2020–2021
Regionstyrelsen 2018‐11‐19
Innehåll
1. ALLMÄNT ... 2
2. FINANSIELLA MÅL ... 6
3. FINANSIELLA RESURSER ... 7
3.1 KOSTNADSANPASSNING OCH ‐KONTROLL ... 7
3.2 RESURSFÖRDELNING OCH RESURSANVÄNDNING ... 8
3.3 RESURSRAMAR ... 9
4. RESULTATBUDGET ... 11
5. KASSAFLÖDESANALYS ... 14
6. BALANSBUDGET ... 16
1. Allmänt
Den budget för 2019 och ekonomiska plan 2020-2021 som presenteras i det följande bygger på den av regionfullmäktige beslutade regionplanen för perioden 2019-2021.
Justeringar har gjorts främst avseende förändrade underlag för beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter och pensionskostnader.
Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att fortsatt utveckla dialogen med medarbetarna inom Region Västernorrland. Arbetet inom området ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet samt förmåga att leverera goda underlag och idéer för effekti- viseringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process med dialog i det löpande arbetet.
Verksamhetsmål och ekonomiska förutsättningar följer Agenda 2030 samt det Plane- ringsunderlag som tagits fram under 2017. Organisationens ledning och styrning behö- ver vidareutvecklas, för att kunna möta framtiden och dess utmaningar. Långsiktiga och kortsiktiga mål har vidareutvecklats, främst sett utifrån ett långsiktigt hållbarhets- perspektiv. I budgeten har hänsyn tagits till den förändrade förtroendemannaorganisat- ion som beslutats i Regionfullmäktige den 28 februari–1 mars 2018.
Från och med år 2019 har den nya Nämnden för hållbar utveckling ansvar för verksam- heterna inom förvaltningen Regional utveckling som överflyttas från Regionstyrelsens ansvarsområde. Regionstyrelsen har ansvarat för upprättande budget och plan för 2019-2021, då den nya nämnden tillträder först den 1 januari 2019.
Regional utveckling utgör en förvaltning under den nya nämnden. Sedan 2017 inne- fattar förvaltningens uppdrag det regionala utvecklingsansvaret som samlats hos Region Västernorrland. Den nya rollen innebär att under åren 2018 och 2019 en ny regional utvecklingsstrategi ska tas fram för åren 2021–2030. Medel för ändamålet är upptagna i den budget som nu föreslås. I övrigt har utökade satsningar från och med år 2018 inom trafikområdet med nära 12 miljoner kronor årligen genomförts. Här är det fråga om medel för förbättrad kollektivtrafik i form av busslinjer samt för fortsatt arbete för att skapa förutsättningar när det gäller bättre trafikkapacitet efter Ostkustbanan upp till Härnösand.
För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna. Ett led i detta arbete är att Hälso- och sjukvårdsnämnden från och med 2019 har ansvar för samtlig vård inom regionen.
Förutom ansvaret för den specialiserade somatiska och psykiatriska vården som hittills ansvarats för inom Hälso- och sjukvårdsnämnden överförs ansvaret för Laboratorieme- dicin Västernorrland och Folkhälsa inklusive samordningsförbunden från och med 2019 till Hälso- och sjukvårdsnämnden från Regionstyrelsen respektive Folkhälso-, primär- vårds- och tandvårdsnämnden där den senare då upphör. Även produktionsansvaret för de Regiondrivna Hälsocentralerna och Folktandvården flyttas till Hälso- och sjukvårds- nämnden. De ekonomiska ramarna för de primärvården och tandvården ligger fortsatt under Regionstyrelsen.
Då den nya förtroendemannaorganisationen träder i kraft först den 1 januari 2019 har arbetet med budget 2019–2021 ansvarsmässigt i stort sett legat kvar i befintlig organi- sation under år 2018. Detta innebär att ansvaret för att ta fram budget för Folkhälsa in- klusive samordningsförbunden, Hälsocentralerna inklusive Österåsens hälsohem samt Folktandvården genomförts inom ramen för Folkhälso-, primärvårds- och tandvårds- nämnden. För Hälso- och sjukvårdsnämnden gemensamt, Specialistvården och Rätts- psykiatriska regionkliniken ligger ansvaret kvar hos Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Hälso- och sjukvårdsnämnden har även ansvarat för utarbetandet av budget för Labora- toriemedicin Västernorrland.
Förändringarna i nämndorganisationen innebär bland annat att det inom verksam- heterna bättre ska kunna tillvaratas olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocentralerna och länsverksam- heterna. Inom området tas nu fram kompetensförsörjningsplaner i syfte att på samtliga nivåer i verksamheterna nå en bättre överblick över behov och utifrån detta strategiskt planera kompetensutveckling och -försörjning.
I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i regionplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. Tydliga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som upprättas. Detta kompletterar de fortlöpande personalstärkande insatser som också ska genomföras.
En stor bidragande orsak till de befarade underskotten inom hälso- och sjukvården är rekryteringssvårigheter som innebär ett stort beroende av inhyrd personal för att upp- rätthålla verksamheten och därmed mycket höga merkostnader. Här pågår nu olika aktiviteter inom projekt, ”Oberoende av inhyrd personal”. En viss minskning av inhyrd personal kan noteras under första halvåret 2018, men takten är relativt låg; -3% jämfört med motsvarande period föregående år. Innebörden är att Region Västernorrland fortfarande har det högsta beroendet av inhyrd personal bland regioner och landsting.
Förutom ”stafettberoendet” innebär även egna satsningar inom Region Västernorrland med kompetenstrappa och arbete två av fem helger stora kostnader.
Regionstyrelsen anser att redan genomförda satsningar på arbetsvillkor inom i första hand specialistvården borde bidra till möjligheten att minska beroendet av inhyrd personal. För att långsiktigt klara de ekonomiska målen och verksamheten inom till- delade resurser krävs att nyttjandet av inhyrd personal minskar med minst 300 miljoner kronor under planperioden, med större delen i början av planperioden Detta kräver dock omfattande åtgärder och en avvägning gentemot övriga perspektiv i den balanserade styrningen.
För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland som gäller för såväl de regiondrivna hälsocentralerna som
externt drivna vårdcentraler inom området. Justeringar har gjorts i Regelboken från 2018 viket innebär en omfördelning av nivån där fast ersättning erhåller en högre andel och de rörliga ersättningarna får mindre betydelse. Detta innebär att hälsocentraler och vårdcentraler beräknas tillföras ökade ekonomiska resurser motsvarande ca 15 miljoner kronor jämfört med tidigare regelverk men inom ramen för befintliga resurser totalt.
Därtill har en ramutökning skett med 15 miljoner kronor för primärvården i länet.
För primärvården föreslås nu i detta budgetförslag en fortsatt satsning innebärande en
ramutökning med 30 miljoner kronor i länet för år 2019 varav cirka 18 miljoner kronor beräknas tillfalla de regiondrivna hälsocentralerna. Åren därefter, 2020 och 2021, fort- sätter satsningen med 60 respektive 90 miljoner kronor i ramutökning. Detta kan ske genom att halva satsningen finansieras från avsatta medel för oförutsedda kostnader inom finansförvaltningen samt genom att resterande belopp överförs från Specialist- vårdens ram för somatisk vård. Detta är en förändring som ligger i linje med mål- sättningen i ”Målbilden för framtida hälso- och sjukvård” och är ett fortsatt steg för att stärka primärvårdens resurser.
Inom de regiondrivna hälsocentralerna pågår ett arbete med genomförande av en hand- lingsplan för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verksamheten ska reduceras kraftigt under kommande planperiod, med tyngdpunkt i periodens början. Ändå bedöms risker för underskott inom hälsocentralernas verksam- heter med i storleksordningen 22 miljoner kronor. Hälsohemmet Österåsens uppdrag ska tydliggöras.
Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan föreslås komma att revideras innebärande en höjning överlag med 2,8 procent och därmed följa Landstingsprisindex exklusive läkemedel, vilket är i enlighet med beslut i Regionfullmäktige 2018-06-21--22. I budgetförslaget är effekterna av kostnadsfri tandvård för yngre vuxna till och med 23 år inarbetade. Den minskning av statsbidragsintäkter som beräk- nas uppstå till följd Västernorrlands minskande befolkningsandel i riket påverkar ra- marna för Folktandvården negativt med nära en miljon kronor.
För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psykiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksam- heter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nyttjande av givna resurser. Varje länsverksamhet har egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. Ut- lagda sparbeting med 100 miljoner kronor har klarats, men påskjutande kostnader gör att risker och problem att klara balans mot Specialistvårdens budgetutrymme i storleksordningen 280-300 miljoner kronor beräknas. Arbetet med beslut och genom- förande för att klara denna balans måste ske kraftfullt och inom given tidplan.
Som en konsekvens av ovanstående satsning på primärvården, innebärande bland annat att hälften av satsningen ska finansieras genom en överföring från Specialistvår- dens somatiska ram, sker en reducering med 15 miljoner kronor av denna ram för år 2019 och därefter för följande år med 30 respektive 45 miljoner kronor för åren 2020 respektive 2021.
På grund av de ekonomiska problem som fortfarande finns inom Specialistvården fram- ställs om utökade ekonomiska medel. Framställan avser tre områden inom den soma- tiska vården. Dessa områden är:
En permanent förstärkning med 45 miljoner kronor för ökade kostnader avseende grundbemanning med arbete 2 helger av 5 samt 30 miljoner kronor för merkostna- der avseende kompetenstrappa; sammanlagt 75 miljoner kronor.
En permanent förstärkning med 17,5 miljoner kronor för ökade kostnader avseende hyror för nya operationslokaler vid Sundsvalls sjukhus.
En permanent förstärkning med 1,9 miljoner kronor motsvarande tre audionom- tjänster inom hörselvården i syfte att löpande klara vårdgarantin samt 17,2 miljoner kronor i tillfälliga kostnader inom hörselvården fördelade över åren 2019-2020 avseende utprovning och inköp av hörapparater i syfte att ta bort köer och väntetider inom området.
Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. För verksamhetens fortsatta bedrivande bör en förstudie med utgångs- punkt i behov av omlokalisering för viss verksamhet göras i syfte att klara säkerhet och ekonomi inom RPK.
När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller patientavgift om 400 kronor per sjukvårdande behandlingstillfälle inom ambulansverksamheten. Avgiften gäller från och med den 1 januari 2019 och ingår i högkostnadsskyddet.
Inom Laboratoriemedicin Västernorrland befaras problem med rekrytering av personal, IT-verksamheten samt behov av större investeringar under planperioden. Investerings- utgifter, framför allt avseende medicinsk-teknisk utrustning beräknas till cirka 32 miljoner kronor under de tre åren. Av dessa behov ryms 12 miljoner kronor inom det avskrivningsutrymme som finns disponibelt i budget.
När det gäller investeringar har även vissa mindre behov av ökat investeringsutrymme framförts från Hälsocentralerna och Folktandvården med 0,8 respektive 0,4 miljoner kronor.
Differenserna enligt ovan med 21 miljoner kronor för medicinsk–teknisk utrustning kan i sin helhet täckas genom ett nu lägre investeringsbudgetbehov inom Specialist- vården efter genomförandet av om- och tillbyggnad vid operationscentrum i
Sundsvall.
Regionledningsförvaltningen har ansvar för ledning och stöd för regionens kärn- verksamheter. En uppföljning av förvaltningens organisation har genomförts där det framkommit att vissa justeringar inom förvaltningens inre verksamhet påkallas i syfte att utveckla det stöd som tillhandahålls till de olika verksamheterna. Detta arbete kommer att genomföras under 2019-2020.
Framställningar och förändringar som nämns ovan och berör olika verksamheter kom- mer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år 2019.
Regionens kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i en- lighet med samma principer som gäller sedan tidigare inom Region Västernorrland.
Serviceenheterna finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbetade med de nivåer som fastställts i regionplanen.
Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fast- ställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktu- ellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära behov av senare justeringar.
Fortsatta anpassningar måste ske inom fastighetsbeståndet. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete sker i investerings- och struktur- beredningsgruppen under regionstyrelsen.
2. Finansiella mål
Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid.
En ekonomi i balans är en förutsättning för att undvika stora och snabba omställningar samt möjlighet att utveckla verksamheten på ett ordnat och planerat sätt. För att möjlig- göra god ekonomisk hushållning över tid behöver kostnadsreduceringar effektueras i angiven takt och planerad omfattning. Även det lagstadgade kravet om återställning av tidigare års resultat klaras, under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekonomiska förutsättningar.
Med en lägre kostnadsnivå jämfört med idag, kan möjlighet ges att klara målsättningen om ekonomi i balans över tid och på sikt en god ekonomisk hushållning, där varje gene- ration bär sina kostnader. Här betonas vikten av en fossilfri kapitalförvaltning i enlighet med antagen placeringspolicy inom Region Västernorrland
Långsiktiga mål (10 år och framåt):
Målsättning gällande god ekonomisk hushållning, 2 procent av intäkter från skatt och generella statsbidrag motsvarande cirka 160 miljoner kronor. Med god eko- nomisk hushållning och en soliditet över noll på längre sikt (25-30 år), har generationsfrågan i finansieringen av dagens verksamhet beaktats fullt ut.
Minska kostnaden per DRG-poäng till 2-3 procent över snittet för rikets jämför- bara sjukhus.
Önskade resultat till år 2021
Återställning av underskotten till och med 2018 har skett.
Det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden och soliditeten öka. År 2021 motsvarar detta 200 miljoner kronor.
Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av Region Västernorrlands pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden och motsvarar i genomsnitt cirka 270 miljoner kronor per år.
”Finansieringsprincipen” gäller, vilket innebär att beslut såväl politiska
som i organisationen, är finansierade.
Minskad kostnad per DRG-poäng1 till högst 7,5 procent över genomsnittet för i riket jämförbara sjukhus.
Den angivna nivån för prioritering och förflyttning av resurser och uppdrag till Primärvården om totalt 150 miljoner kronor sker successivt enligt de underlag som utarbetas och beslutas allteftersom. Överflyttning av medel ska ske inom ramen för befintliga resurser och inom ramen för god ekonomisk hushållning.
Ovanstående innebär att förändringar måste genomföras för att klara de ekonomiska målen och att takten i arbetet måste öka. Detta gäller särskilt Specialistvården och Hälsocentralerna.
3. Finansiella resurser
3.1 Kostnadsanpassning och ‐kontroll
Kostnadsökningstakten är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till regionens in- täkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att Regionstyrelsen och Hälso- och sjuk- vårdsnämnden verkställer de åtgärder som beslutas. Arbetet med att minska kostnads- ökningstakten måste fortsätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan an- modan, initiera och vidta åtgärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resurser. Ett starkt fokus på förbättrings- arbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs.
För åren 2019 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årligen beräknas till omkring en procent eller motsvarande cirka 90 miljoner kronor.
Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad produktionsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet ska prägla verksamheten.
En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är av yt- tersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt.
För att nå en ekonomi i balans över tid ska
ekonomistyrning och budgetföljsamhet utvecklas inom alla verksamheter.
kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar.
beroendet av inhyrd personal minska.
investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv.
identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas.
1 Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper.
fortsatt arbete med energieffektivisering och miljöledningssystem i alla verksam- heter samt fortsatta satsningar på förnybar energi genomföras.
vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå.
samarbetet mellan kommuner och regioner utvecklas.
resurser och kompetenser tas tillvara optimalt genom utökad samverkan och arbets- fördelning
Nya behov i Region Västernorrlands verksamheter måste främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För att möjliggöra detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i nära dialog med medarbetarna. Ett ökat arbete med jämförelser är även av stor vikt i sammanhanget.
Ökade kostnader innebär att en undanträngningseffekt kan uppstå där möjligheterna att upprätthålla produktionsnivå och kvalitet inom kärnverksamheten försvåras. Detta för- hållande kan på sikt skapa en generationskonflikt. För att även kommande generationer ska erhålla en God vård och annan service måste kostnadsökningstakten hållas ned.
3.2 Resursfördelning och resursanvändning
Region Västernorrland finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (68 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteut- jämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan regioner och landsting i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuk- lighet vilket till exempel innebär att regioner och landsting med högre andel äldre i prin- cip erhåller kompensation från dem med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsva- rar 22 procent av Region Västernorrlands intäkter. Förutom skatt och statsbidrag finns även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (7 procent) samt patientavgifter (3 procent).
Totalt omsluter verksamheten cirka 9 miljarder kronor. Större delen, 54 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för personal. Ökade kostnader för fram- förallt inhyrd personal ger här en växande kostnadsandel. I övrigt används cirka 17 pro- cent för köp av material och 23 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent.
Finansiella kostnader utgör cirka 1 procent av de totala kostnaderna.
Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter:
Regional utveckling 4 %
Hälso- och sjukvård 93 % (varav tandvård 3 %)
Resterande resurser, 3 procent, används till inom regionen gemensamma utvecklings- projekt, Regionledningsförvaltning, revision och politisk ledning. Kostnader för verk- samheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna.
3.3 Resursramar
De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden 2019–2021 är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2018:
Budget 2018
Budget 2019
Plan 2020
Plan 2021
Nämnden för hållbar utveckling
‐regional utveckling 1) 295,2 306,0 314,6 324,0
Hälso‐ och sjukvårdsnämnd 5 180,0 5 307,3 5 459,9 5 616,4
‐ varav gemensamt 2) 3,0 5,3 5,5 5,7
‐ varav Specialistvården
Västernorrland 3) 5 087,1 5 212,3 5 362,1 5 515,7 ‐ därav somatisk vård 4 607,1 4 719,5 4 855,3 4 994,5 ‐ därav psykiatrisk vård 480,0 492,8 506,8 521,2
‐ varav rättspsykiatri 50,2 51,4 52,8 54,3
‐ varav folkhälsa m.m. 4) 18,6 16,6 17,1 17,6
‐ varav Österåsens
Hälsohem 5) 21,1 21,7 22,4 23,1
‐ varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0
Patient‐/etisk nämnd 5,1 5,2 5,4 5,5
Regionens revisorer 7,0 7,2 7,4 7,6
Regionstyrelsen 1 946,3 1 835,6 1 883,6 1 931,7
‐ varav primärvård 5) 1 177,4 1 211,5 1 240,6 1 270,0
‐ varav tandvård 191,1 195,5 201,3 207,4
‐ varav regionledningsförvaltning 6) 577,8 428,6 441,7 454,3
Totalt 7 433,6 7 461,3 7 670,9 7 885,2
1) Avser nämndens politiska verksamhet med ny nämnd fr.o.m. år 2019 i enlighet med ny förtroendemannaorganisation. Verksamhet har flyttats från Regionstyrelsens anslag för Regional utveckling och medel för nämndens politiska verksamhet ingår. Medel för utarbe‐
tande av Regional utvecklingsstrategi ingår under åren 2018‐2019. Belopp för 2018 mot‐
svarar budget som då ligger under Regionstyrelsen.
2) Avser nämndens politiska verksamhet.
3) Specialistsjukvården omfattar ramområdena somatisk vård och psykiatrisk vård.
Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas regionfullmäktige.
4) Avser folkhälsa och finansiella samordningsförbund.
5) Hälsohemmet Österåsen administreras via Hälsocentralerna Västernorrland men ligger
utanför vårdvalsystemet (jmf primärvård) under Regionstyrelsen.
6) Regionledningsförvaltningens budget för 2018 innehåller kostnader som tillförts under året i form av tilläggsbudget för IT‐plan, patientsäkerhetsarbete, sjukskrivnings‐ och rehab.
process, professions‐ miljarden, förlossningsvård och kvinnors hälsa, satsning på barnhälso‐
vård, integration och asylsamordning, namnbyteskostnader, utbildning av specialistsjuk‐
sköterskor samt kostnader för personalstrategiska ändamål.
Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regionled- ningsförvaltning, primärvård och tandvård ligger under Regionstyrelsen. Produktions- ansvar för de regiondrivna Hälsocentralerna, som för närvarande utgör cirka 60 procent av primärvården och för Folktandvården ligger från och med år 2019 hos Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Serviceenheterna inom Regionledningsförvaltningen rapporterar till Regionstyrelsen, medan Laboratoriemedicin från och med 2019 rapporterar till Hälso- och sjukvårds- nämnden. Serviceenheterna är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar.
Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verk- samheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter.
I resursramarna ingår medel för:
Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 2,8 procent 2019 och därefter 3,0 procent per år.
Beräknade kostnader för läkemedel.
Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital.
Vid över- eller underskott kan balansering av eget kapital bli aktuell och då är utgångs- punkten att 20 % av redovisat resultat, efter justeringar, ska balanseras som negativt eller positivt eget kapital. Totalt balanserat eget kapital belastas eller gottskrivs ränta för respektive verksamhet.
Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten enligt bilaga A.
4. Resultatbudget
Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/för- ändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser.
Bokslut 2017
Prognos 2018
Budget 2019
Plan 2020
Plan 2021 Verksamhetens externa
nettokostnader ‐7 068 ‐7 355 ‐7 429 ‐7 664 ‐7 870
Avskrivningar ‐202 ‐209 ‐227 ‐224 ‐229
Verksamhetens externa
nettokostnader ‐7 270 ‐7 564 ‐7 656 ‐7 888 ‐8 099
Skatteintäkter 5 856 5 979 6 106 6 246 6 427
Generella statsbidrag och
utjämning 1 531 1 601 1 678 1 734 1 746
Verksamhetens resultat 117 16 128 92 74
Finansiella intäkter 52 49 57 64 71
Finansiella kostnader ‐54 ‐68 ‐88 ‐88 ‐132
Resultat efter finansiella poster 115 ‐3 97 68 13
Årets resultat 115 ‐3 97 68 13
I verksamhetens externa nettokostnader ingår:
nämndernas och styrelsens kostnader och intäkter för verksamheten inklusive special- destinerade statsbidrag
regionens pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensions-
avsättningarna
Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från regionens pensionsförvaltare Skandia. Jämfört med tidigare beräkningar i regionplanen har
dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) ökat med 18 miljoner kronor år 2019, 2 miljoner kronor år 2020 samt minskat med 1 miljon kronor år 2021.
Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt planerade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor):
2018 2019 2020 2021
Egentligt oförutsett 66,2 123,4 123,0 98,2
Emotsedda kostnadsökningar 88,1 159,3 149,7 146,8
Arbetsmarknad m.m. 0,2 5,9 6,1 6,3
Summa 154,5 288,6 278,8 251,3
Medlen för egentligt oförutsett disponeras av regionfullmäktige och regionstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för Framtidens vårdinform- ationsstöd (FVIS) hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett.
I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta har reducerats till ett mindre belopp (jämför FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Personal- och allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården.
I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder inom försäkringsmedicin med 10 miljoner kronor. Vidare finns under hela planperioden medel för åtgärder för patientsäkerhetsarbete med 9,5 miljoner kronor samt patient- rörlighetsdirektivet med 3,5 miljoner kronor. Vidare finns ett antal poster som är beroende av att statliga medel tillförs fortsättningsvis. Totalt är det fråga om 159 miljoner kronor år 2019 samt 150 miljoner kronor respektive 147 miljoner kronor för de två följande åren. Bidragen är i princip riktade mot särskilda ändamål som möjliggör utveckling av verksamhet, kvalitet med mera. Dessa ändamål är patient- miljard, förlossningsvård och kvinnors hälsa, goda arbetsvillkor och arbetssätt inom hälso- och sjukvården, tillgänglighet i barnhälsovård samt medel avseende för- bättringar inom psykisk hälsa.
Medel för arbetsmarknad med mera avser anställningsstöd och sommarjobb för ung- domar samt långsiktiga rekryteringsinsatser.
Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade in- vesteringar samt utgifter enligt investeringsplanen. Avskrivningskostnaderna på fastig- heter görs med så kallad komponentredovisning, en metod rekommenderad av Rådet för kommunal redovisning, RKR. I föreliggande budgetförslag ligger avskrivnings- kostnaderna cirka 9 miljoner kronor högre än i regionplanen, vilket beror på relativt höga investeringar under åren 2016-2019.
Regionens skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedöm- ningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen är 11,29 kronor per skattekrona. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 3,5 procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till stor del genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag.
När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräk- nade behov av hälso- och sjukvård.
Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet.
Denna post redovisas nedan som regleringsavgift.
Intäkter från skatt och generella statsbidrag beräknas innebära en förstärkning med 29 miljoner kronor för år 2019, 46 miljoner kronor för år 2020 och 65 miljoner kronor för år 2021. Orsak till detta är en beräknad positiv utveckling av skattekraften i riket.
Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i regeringens budgetproposition. Nivån är oförändrad jämfört med den nivå som tidigare redovisades i Regionplanen.
Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor):
2018 2019 2020 2021
Inkomstutjämning 821,4 867,1 896,5 926,2
Kostnadsutjämning 93,7 105,0 111,5 114,4
Regleringsavgift ‐70,3 ‐39,7 ‐15,0 ‐25,2
Ersättning för läkemedel 707,0 710,0 720,0 730,8 Medel för vård av nyanlända
och flyktingar 49,7 35,5 21,3 –
Summa 1 601,5 1 677,9 1 734,3 1 746,2
Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade medel i aktier, aktie- relaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Därtill har beräknad reavinst vid om- allokering av pensionsmedel beräknats med 10 miljoner kronor per år. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i regionplanen i april 2018 bli cirka 1 miljon kronor lägre per år. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering.
Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 6 miljoner kronor lägre för år 2019 än vid tidigare beräkningar. År 2020 är mot-
svarande belopp 8,6 miljoner lägre och 2021 0,1 miljoner kronor högre. Förändring- arna hänför sig till ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan).
Under planperioden 2019–2021 är budgetförslaget balanserat, det vill säga att Region- ens löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. Kravet på återställning av tidigare års underskott klaras år 2020, vilket överensstämmer med det mål som finns i regionplanen. Återställningen omfattar 165 miljoner kronor och innebär att ett positivt årligt resultat på en procent av skatter och statsbidrag under planperiodens två första år. För det sista året i planperi- oden är resultatet fallande och motsvarar då knappt 0,2 procent. Den sjunkande resultat- nivån år 2021 beror till stor del på ökade kostnader för pensioner (se även pensionsav- sättningar under balansbudgeten i avsnitt 6 nedan). Detta avviker mot Regionplanen som anger ett långsiktigt mål med 2 procent vilket motsvarar ett positivt resultat med160 miljoner kronor. För att förstärka ekonomin och därmed bryta trenden i resul- tatutvecklingen är det av största vikt att budgeten hålls och att omfattningen i handlings- planer genomförs för att kraftfullt motverka den negativa utvecklingen, där arbetet med projektet ”Oberoende av inhyrd personal” förstärks och påskyndas.
5. Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen visar hur regionen får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar föränd- ringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser.
Bokslut 2017
Prognos 2018
Budget 2019
Plan 2020
Plan 2021
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat 115 ‐3 97 68 13
Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster:
Avskrivningar 202 209 227 224 229
Avsättningar 133 247 235 256 318
Realisationsvinster ‐3 – – – –
Medel från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital 447 453 559 548 560
Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel
Förändring av förråd (ökning ‐, minskning +) 4 ‐2 – – –
Förändring av kortfristiga fordringar
(ökning ‐, minskning +) 9 35 – – –
Förändring av kortfristiga skulder
(ökning +, minskning ‐) 60 7 15 19 19
Medel från den löpande verksamheten 520 493 574 567 579
INVESTERINGAR
Nettoinvesteringar ‐308 ‐250 ‐224 ‐261 ‐250
Försäljning av anläggningstillgångar 3 – 1 – –
Medel från investeringsverksamheten ‐305 ‐250 ‐223 ‐261 ‐250
FINANSIERING
Nyupptagna lån 1 – – – –
Amorteringar ‐1 – – – –
Medel från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 0
ÅRETS KASSAFLÖDE 215 243 351 306 329
Likvida medel vid årets början 1 809 2 024 2 267 2 618 2 924
Likvida medel vid årets slut 2 024 2 267 2 618 2 924 3 253
Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten.
Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan.
Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter.
Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan.
Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter.
Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kom- pensationsledighet till personal samt skuld till regionens arbetstagare avseende den indi- viduella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till per- sonalen samt skatteavräkning för tidigare år.
Nettoinvesteringarna för perioden 2019-2021 överskrider den återanskaffningsnivå som beräknas med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet med 41 miljoner kronor.
Investeringsplanens olika objekt, där Onkologi, Hematologi och Kirurgi vid Sundsvalls sjukhus, Regionens hus i Härnösand samt Energieffektiviseringsåtgärder i regionen är de större objekten, framgår av bilaga B. Driftkostnadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplanen beräknas uppgå till cirka 15 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar.
Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter.
Nyupptagna lån och amorteringar avser tillförda respektive amorterade investerings- bidrag.
De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för pensioner samt positiva budgeterade årliga resultat. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verksamhetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls.
6. Balansbudget
Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder regionen väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser).
Bokslut 2017
Prognos 2018
Budget 2019
Plan 2020
Plan 2021 Anläggningstillgångar 2 427 2 468 2 465 2 500 2 521 Omsättningstillgångar 2 492 2 702 3 052 3 360 3 689 Summa tillgångar 4 919 5 170 5 517 5 860 6 210
Balanserat eget kapital 1 114 1 229 1 226 1 323 1 391
Årets resultat 115 ‐3 97 68 13
Summa eget kapital 1 229 1 226 1 323 1 391 1 404
Avsättning för pensioner 2 406 2 653 2 889 3 145 3 464
Summa avsättningar 2 406 2 653 2 889 3 145 3 464
Långfristiga skulder 14 14 13 13 13
Kortfristiga skulder 1 270 1 277 1 292 1 311 1 329
Summa skulder 1 284 1 291 1 305 1 324 1 342
Summa eget kapital, avsätt‐
ningar och skulder 4 919 5 170 5 517 5 860 6 210
Soliditet 25,0% 23,7% 24,0% 23,7% 22,6%
Ansvarsförbindelser:
Pensionsskuld intjänad före 1998 4 279 4 201 4 093 3 965 3 866
Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga ford- ringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på planerade försälj- ningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar.
Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar samt förråd. För- ändringen beror på de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten.
Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år.
Soliditeten (eget kapital dividerat med tillgångarna), det vill säga graden av egenfinansi- erade tillgångar, beräknas under planperioden försvagas, från 25,0 procent vid utgången av 2017 till 22,6 procent vid utgången av 2021. Det finansiella målet om ökad soliditet uppnås därmed inte. Soliditeten är ett mått på regionens ekonomiska styrka på lång sikt
och påverkas framför allt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att reg- ionen ökar värdet av sina egenfinansierade tillgångar. Här behövs ett tillskott med 200 miljoner kronor vid planperiodens utgång för att hålla oförändrad soliditet jämfört med senaste bokslut från 2017.
Avsättning för pensioner (pensionsskuld) omfattar skuld till tidigare och nuvarande an- ställda samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som intjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Lö- neskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,1 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten.
Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag.
Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan.
2018-10-26 IntäkterPersonal‐ kostnaderÖvriga kostnaderDriftkostnad nettoRegion‐ bidragBudgeterat resultatInvesterings‐ utgift n för Hållbar utveckling 1) tveckling223 569‐96 518‐433 075‐306 024306 0240‐300 sjukvårdsnämnd gemensamt 2) 0‐5 188‐140‐5 3285 32800 Västernorrland567 795‐2 819 755‐2 960 266‐5 212 2265 212 2260‐86 400 Somatisk vård529 220‐2 466 826‐2 781 809‐4 719 4154 719 4150‐86 400 Psykiatrisk vård38 575‐352 929‐178 457‐492 811492 81100 regionkliniken (RPK)140 430‐148 726‐43 110‐51 40651 4060‐450 edicin173 940‐100 263‐73 67700‐12 500 3) 0‐7 147‐9 465‐16 61216 61200 sen 9 462‐19 342‐11 857‐21 73721 7370‐275 Hälsocentraler934 576‐415 802‐518 77400‐1 025 347 083‐207 500‐139 58300‐4 401 ‐ och sjukvårdsnämnd 2 173 286‐3 723 723‐3 756 872‐5 307 3095 307 3090‐105 051 ansvar för förvaltningen Regional utveckling ns politiska verksamhet lsa och finansiella samordningsförbund
Budget 2019, 1.000‐tal kronor Sida 1 av 10
2018-10-26 IntäkterPersonal‐ kostnaderÖvriga kostnaderDriftkostnad nettoRegion‐ bidragBudgeterat resultatInvesterings‐ utgift
Budget 2019, 1.000‐tal kronor nämnd757‐5 077‐891‐5 2115 21100 revisorer84‐5 637‐1 635‐7 1887 18800 lsen 1 397 395‐600 128‐2 632 889‐1 835 6221 835 6220‐15 846 ärvård17 624‐18 603‐1 210 512‐1 211 4911 211 49100 00‐165 979‐165 979165 97900 tandvårdsstöd/äldretandvård00‐29 485‐29 48529 48500 1 379 771‐581 525‐1 226 913‐428 667428 6670‐15 846 nstyrelsen1 397 395‐600 128‐2 632 889‐1 835 6221 835 6220‐15 846 3 795 091‐4 431 083‐6 825 362‐7 461 3547 461 3540‐121 197 8 175 789‐192 418‐425 4477 557 924‐7 461 35496 570‐102 500 11 970 880‐4 623 501‐7 250 80996 570096 570‐223 697 Sida 2 av 10
Driftbudget 2019, 1.000‐tal kronor
Huvudområde Intäkter Kostnader Netto
Primärvård 357 609 ‐1 611 123 ‐1 253 514
Specialiserad somatisk vård 195 224 ‐4 159 771 ‐3 964 547
Specialiserad psykiatrisk vård 179 005 ‐741 893 ‐562 888
Tandvård 187 891 ‐381 265 ‐193 374
Övrig hälso‐ och sjukvård 278 998 ‐692 456 ‐413 458
Utbildning 64 141 ‐100 544 ‐36 403
Kultur 48 674 ‐137 015 ‐88 341
Trafik och infrastruktur 12 240 ‐157 598 ‐145 358
Allmän regional utveckling 14 697 ‐53 656 ‐38 959
Politisk verksamhet ‐ ‐51 673 ‐51 673
Medicinsk service 544 795 ‐996 688 ‐451 893
Allmän service 628 225 ‐1 011 191 ‐382 966
Fastighetsförvaltning 445 568 ‐413 155 32 413
Pensioner, avskrivningar och internränta m.m. 1) 295 647 ‐400 247 ‐104 600
Summa 3 252 714 ‐10 908 275 ‐7 655 561
Skatteintäkter, generella statsbidrag samt
finansiella intäkter och kostnader. 7 880 282 ‐128 151 7 752 131
Total 11 132 996 ‐11 036 426 96 570
1) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m.
Pensionskostnader inkl.
individuellt pensionssparande ‐ ‐646 793 ‐646 793
Intern pensionsavgift ‐ 440 375 440 375
Oförutsett (egentligt) ‐ ‐123 365 ‐123 365
Statsbidrag, råd och stöd 2 300 ‐ 2 300
Statsbidrag, Försäkringsmedicin, Patientmiljard i HoS, Tillgänglighet barnhälsa, Goda arbets‐
villkor o arb.sätt i HoS, Förlossningsvård o
kvinnors hälsa, Psykisk hälsa 141 300 ‐ 141 300
Avskrivningar, avkastningskrav m.m. 115 980 ‐70 324 45 656
Internränta 36 067 ‐140 35 927
Summa 295 647 ‐400 247 ‐104 600
Investeringsbudget 2019, 1.000‐tal kronor
Huvudområde Utgifter
Primärvård ‐2 300
Specialiserad somatisk vård ‐82 922
Specialiserad psykiatrisk vård ‐2 450
Tandvård ‐9 401
Övrig hälso‐ och sjukvård ‐11 065
Utbildning ‐
Kultur ‐
Trafik och infrastruktur ‐
Allmän regional utveckling ‐300
Medicinsk service ‐47 540
Allmän service ‐19 719
Fastighetsförvaltning ‐48 000
Summa ‐223 697
Resultatbudget 2019, 1.000‐tal kronor
Verksamhetens intäkter (not 1) 1 262 803
Verksamhetens kostnader (not 2) ‐8 691 813
Avskrivningar (not 3) ‐226 551
Verksamhetens nettokostnader ‐7 655 561
Skatteintäkter (not 4) 6 105 542
Generella statsbidrag (not 5) 1 677 870
Verksamhetens resultat 127 851
Finansiella intäkter (not 6) 57 200
Finansiella kostnader (not 7) ‐88 481
Resultat efter finansiella poster 96 570
Årets resultat (not 8) 96 570
Kommentarer till noter
Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten 3 252 714
./. intern ränta ‐36 067
./. övriga interna intäkter ‐1 953 844 ‐1 989 911
1 262 803
Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten ‐10 908 275
./. intern ränta 36 067
./. övriga interna kostnader 1 953 844
./. avskrivningar 226 551
./. pensionsavsättning 147 051 2 216 462
‐8 691 813
Not 3 Avskrivningar ‐226 551
Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på 10 år eller kortare tid.
Byggnader avskrivs vanligen på 30 år.
Not 4 Skatteintäkter 6 105 542
Landstingsskatt, 11,29 kr/skattekrona.
Not 5 Generella statsbidrag 1 677 870
‐ ersättning för läkemedel 710 000
‐ inkomstutjämning 867 082
‐ kostnadsutjämning 104 938
‐ regleringsavgift ‐39 670
‐ ststbidrag asylsökande och nyanlända 35 520
Not 6 Finansiella intäkter 57 200
Not 7 Finansiella kostnader ‐88 481
‐ finansiell kostnad på pensionsavsättning ‐88 481
Not 8 Årets resultat
Årets resultat uppgår till 96 570
Kassaflödesanalys 2019, 1.000‐tal kronor
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) 96 570
Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster
Avskrivningar (jmf resultatbudget) 226 551
Avsättningar (not 1) 235 532
Realisationsvinster (not 2) ‐400
Medel från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital 558 253
Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel
Förändring av kortfristiga skulder (Not 3) 15 215
Medel från den löpande verksamheten 573 468
INVESTERINGAR
Nettoinvesteringar (Not 4) ‐223 697
Försäljning av anläggningstillgångar (Not 5) 600
Medel från investeringsverksamheten ‐223 097
FINANSIERING
Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag (not 6) ‐141
Medel från finansieringsverksamheten ‐141
ÅRETS KASSAFLÖDE 350 230
Likvida medel vid årets början (enligt prognos) 2 266 554
Likvida medel vid årets slut 2 616 784
Kommentarer till noter
Not 1 Avsättningar 235 532
Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt 147 051
Finansiell kostnad avseende
pensionsavsättning inkl löneskatt 88 481
Not 2 Realisationsvinst ‐400
Beräknas uppkomma vid försäljning ‐400
bostadsrätter.
Not 3 Förändring av kortfristiga skulder 15 215
Semesterlöneskuld m m, ökning 10 286
Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt 4 929
Not 4 Specifikation av nettoinvesteringar ‐223 697
Byggnader, investeringsobjekt ‐108 145
Inventarier, investeringsobjekt ‐4 355
Återanskaffning av inventarier ‐12 297
Medicinsk‐teknisk apparatur samt fordon ‐98 900
Not 5 Försäljning av anläggningstillgångar 600
Avser försäljning av bostadsrätter 600
Not 6 Amorteringar
Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade ‐141
Intäktföring av investeringsbidrag ‐141
Balansbudget 2019, 1.000‐tal kronor
Anläggningstillgångar (not 1) 2 464 681
Omsättningstillgångar (not 2) 3 052 036
Summa tillgångar 5 516 717
Balanserat eget kapital 1 225 521
Årets resultat 96 570
Summa eget kapital (not 3) 1 322 091
Avsättning för pensioner (not 4) 2 888 997
Summa avsättningar 2 888 997
Långfristiga skulder (not 5) 13 634
Kortfristiga skulder (not 6) 1 291 995
Summa skulder 1 305 629
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 516 717
Ansvarsförbindelse:
Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före 1998 4 092 713
Kommentarer till noter
Not 1 Anläggningstillgångar 2 464 681
Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper.
Not 2 Omsättningstillgångar 3 052 036
Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel.
Not 3 Eget kapital 1 322 091
Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med 96.570.000;‐ kronor under året för att därmed, vid årets slut, uppgå till 1.322.091.000;‐kronor
Not 4 Avsättning för pensioner 2 888 997 Enligt den så kallade blandmodellen redovisas
endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter 1997.
Not 5 Långfristiga skulder 13 634
Avser erhållna investeringsbidrag.
Not 6 Kortfristiga skulder 1 291 995
Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98).
