I detta kapitel kommer vi att beskriva olika metoder. Vi kommer också att redogöra för vårt tillvägagångssätt.
Metod betyder enligt Nationalencyklopedin (2005) planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå ett visst resultat. Valet av redskap är viktigt för att belysa de problemställningar som forskningen är inriktad på.
Undersökningsmetoden kan antingen vara kvalitativ eller kvantitativ. Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå det resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara eller förutsäga. Kvantitativa metoder har sin bakgrund i naturvetenskapen, de är empiriskt kvantifierbara och objektiva mätningar och observationer har en central roll. Forskaren samlar in ett stort antal fakta och analyserar dem i syfte att finna mönster som antas gälla generellt, i princip för alla människor (Stukát, 2005).
Enkät är ett exempel på en kvantitativ metod. Trost (2001) menar att fördelen med denna metod är att man kan nå många människor. Det är mängden av svar som man kan få genom en enkätundersökning som ger tyngd åt resultaten och därför ges också en möjlighet att generalisera svaren. Svaren som en enkätundersökning ger blir ofta begränsade och ytliga. Det är också svårt att kontrollera om respondenten har förstått frågan rätt. Vid enkätundersökningar finns risken att det blir ett stort svarsbortfall.
Observation är en kvalitativ metodform. Med denna metod kan man se och få kunskap som är direkt är hämtad ur sitt sammanhang. Resultatet från en observation är konkret och relativt lättolkat. Det finns olika sorters observationer. Den vanligaste observationen är löpande protokoll, där observatören kontinuerligt observerar och skriver ner vad som händer. En annan observationsmetod är deltagande observation. Stukát (2005) menar att den bygger på att den som observerar deltar under en längre period, utan att störa eller förändra situationen. Nackdelen med metoden är att eleverna och pedagogerna känner av och är medvetna om att det blir observerade och på grund av detta kan de bete sig på ett annorlunda sätt. Observation är tidskrävande och kräver medgivande hos föräldrarna.
Fallstudie är en annan kvalitativ forskningsmetod. Merriam (1994) säger att denna metod väljer forskare för att skaffa sig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar denna. En fallstudie kräver ett unikt fall att studera, i annat fall kan undersökningen uppfattas som trivial. Stukat (2005) anser att denna metod ger en tredimensionell bild av en person, händelse eller företeelse samt att den ger forskaren kunskap och djupare förståelse av skeendet.
Intervju är en kvalitativ forskningsmetod. Kvale (1997) menar att forskningsintervjun kan betraktas som en specifik professionell form av samtalsteknik, där kunskap frambringas genom samspelet mellan intervjuaren och respondenten. Vidare säger han att intervjuforskningen är ett hantverk och om den bedrivs väl, en konst. Intervjuer delas in i olika typer, den halvstrukturerade intervjuformen kännetecknas av att forskaren ställer frågor utifrån en frågeguide där frågornas inbördes ordning inte behöver vara bestämd, samt att forskaren har möjlighet att ställa följdfrågor och andra klargörande frågor. I de strukturerade intervjuerna ställs frågorna i en bestämd ordning och det är exakt samma frågor som ställs till samtliga respondenter. Ostrukturerade intervjuer har en öppen karaktär, respondenten får fritt tala om ämnet utifrån sin egen referensram.
5.2 Metodval
Vi har valt att använda oss av en halvstrukturerad intervjuform. Detta val har vi gjort efter noga övervägande av andra intervjumetoder. Fördelen som vi ser är bland annat att vi lättare kan gå på djupet med våra frågor. Vi menar att det ger oss möjlighet att ställa följdfrågor och på det sättet utveckla våra frågor och därmed få mer uttömmande svar. Den halvstrukturerade intervjuformen är anpassningsbar och formbar.
Nyckelfrågor vid planering av en intervjustudie bör enligt Kvale (1997) gälla intervjuns vad, varför och hur? När det gäller frågan vad arbetade vi med att läsa igenom litteratur om ämnet blyga och utagerande elever. Vi var alla överens om att vi genom att läsa litteratur om ämnet fick ett teoretiskt sätt stabilare grund att stå på i mötet med pedagogerna och inför vårt fortsatta arbete. Kunskap och förförståelse i ämnet är viktigt för att på bästa sätt ställa det rätta frågorna.
Vi hade tillsammans diskussioner om varför vi ville skriva om ämnet. Denna diskussion handlade mycket om att vi alla stött på barn med sociala och emotionella svårigheter, men kunskapen om hur vi kunde hjälpa elever med dessa svårigheter var ojämnt fördelad. Vi hade alla mer kunskap om hur man stödjer utagerande elever. Frågan vi ställde oss var då hur
kunskapen såg ut ute på skolorna. Slutligen kom vi fram till frågan Hur? Efter att ha gått igenom olika slags metoder att utföra en forskningsstudie kom vi fram till att intervju var den rätta metoden för oss i vårt arbete.
5.3 Pilotstudie
Vi har använt oss av två pilotstudier för att förstärka undersökningens reliabilitet och validitet. Vi började med att utarbeta frågeställningar med utgångspunkt från vårt syfte. Därefter tog vi kontakt med två pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. När vi valde personer till pilotstudien utgick vi från egna kontakter, eftersom vi ansåg att det kunde kännas tryggt både för oss som intervjuare och för respondenterna att vi kände till varandra. Vi hade på ett tidigt stadium fått tillåtelse att spela in intervjuerna och samtidigt informerat om de etiska aspekterna som konfidentialitet och anonymitet och vad det innebär. Vi deltog alla tre vid dessa intervjuer. Vi valde att låta en av oss ställa frågorna, medan vi andra observerade och förde anteckningar. Pilotstudien gav oss en god erfarenhet i, dels den så svåra konsten att ställa bra och relevanta frågor, men också hur viktigt det är att leda in respondenten i ämnet. Efter intervjutillfällena fick vi möjlighet att diskutera och ta emot synpunkter från respondenterna. De gav oss många värdefulla och användbara synpunkter inför vårt arbete med de slutgiltiga frågeställningarna. Vi fick också stor förståelse för vikten av att använda bandspelare. Vi upptäckte direkt att det skulle ha varit en omöjlighet att anteckna samtidigt som intervjun ska hållas levande, mycket av det viktiga samspelet mellan intervjuare och respondent hade gått förlorat.