Tillförlitlighet handlar om hur trovärdig den aktuella undersökningsmetoden är. Trost (2001) menar att det insamlade materialet måste kunnas redovisas på ett sådant sätt att det är seriöst och relevant för undersökningen.
Validitet beskriver i vilken utsträckning ett mätinstrument mäter det som man avser att mäta. Vi baserar inte vårt resultat från en intervju utan söker efter återkommande mönster som framträder i flera intervjuer. Om vi finner något intressant som bara en respondent har svarat så kommer vi att nämna detta i analysdelen. Vi är medvetna om att allt som sägs inte behöver vara sanningen, utan respondenten kan ge ett svar som ställer henne i bättre dager. I vår undersökning har vi dock en möjlighet att generalisera på grund av det relativt stora antalet respondenter. Pilotintervjuerna som vi gjort höjer validiteten av vårt arbete. Vi och respondenterna diskuterade tillsammans våra frågor. Detta gav oss möjlighet att ta reda på om våra frågor gav oss det svar som vi förväntade oss.
Reliabilitet betyder mått på ett tests precision. Reliabiliteten beskriver alltså hur väl testet mäter det som det är tänkt att mäta. Vi har under våra intervjuer utgått från samma frågeguide, alla informanter har fått samma frågor. Frågorna har mejlats till respondenterna i god tid före intervjun. Intervjuerna har bandats vilket också stärker och tillför undersökningens tillförlitlighet (Stukát, 2005).
5.8 Etik
När en vetenskaplig undersökning görs är det viktigt att tänka på de etiska aspekterna. Kvale (1997) menar att när forskaren förbereder uppläggningen av sin intervjuundersökning är det bra att samtidigt utarbeta ett protokoll för de etiska frågor som kan dyka upp. Han menar vidare att det är viktigt att undersökningspersonerna är informerade och ger sitt samtycke till deltagande. Respondenterna ska vara införstådda i vad undersökningens syfte är, samt vara informerade om vad det innebär att delta samt att de när som helst kan dra sig ur, men också vad det betyder att materialet kommer att behandlas konfidentiellt.
Stukát (2005) hänvisar till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet som skriver att det finns fyra huvudkrav som kan ställas i forskningsarbetet. Dessa är, informationskravet som innebär att syftet är tydligt framställt och att deltagandet är frivilligt. Det ska också finnas information om vem som är forskningsansvarig. Samtyckeskravet som innebär att deltagaren själv har rätt att bestämma över sin medverkan och möjligheten att kunna avbryta sin medverkan när som så önskas. Konfidentialitetskravet innebär att respondenten är införstådd med att allt material behandlas konfidentiellt vilket innebär att inga enskilda personuppgifter kommer att röjas samt att det inte går att identifiera enskilda personer. Nyttjandekravet betyder att insamlande data endast kommer att användas för forskningsändamål. Trost (2001) menar att ingen undersökning är så viktig att integriteten för den enskilde personen ska riskeras. Bandinspelningarna som vi har från intervjutillfällena kommer att sparas i 6 månader därefter förstöres dessa.
6 RESULTAT
Vi kommer att redovisa resultatet från våra intervjuer fråga för fråga i form av figurer, där vi visar de mest tongivande och intressanta svaren. Vi beskriver också en del av svaren i en sammanfattande form. Siffrorna i figurerna anger antalet pedagoger.
6.1 Resultatredovisning
6.1.1 Kan du berätta om din yrkesbakgrund?
Fig. 6.1.1 Pedagogernas yrkesutbildning och antalet år i yrket.
Förskollärare 1 Fsk 30 år Fritidspedagoger 3 Fp1 8 år Fp2 11 år Fp3 30 år Pedagogernas yrkesutbildning Grundskollärare 5 G1 10 år G2 10år G3 8 år G4 2 år G5 ca 20år Specialpedagoger 2 Sp1 ca 15år Sp2 30år Lågstadielärare 2 L1 30 år L2 15 år Speciallärare 1 Sl 12år
6.1.2 Vilka kunskaper har du om blyga respektive utagerande elever?
Fig. 6.1.2 Pedagogernas kunskaper om blyga respektive utagerande elever. Genom föreläsningar och fortbildningar och litteratur 4 Från sin grundutbildning 5
Pedagogernas kunskaper om blyga respektive utagerande elever
Genom erfarna kollegor 3 Genom erfarenhet 10 I mötet med barnen 3
I figur 6.1.2 ser vi de svar som erhölls på vår första fråga. Vi anser att respondenterna inte har svarat på vår frågeställning som är, vilka kunskaper har du om blyga respektive utagerande elever? De har i stället enligt vårt sätt att tolka svaren, svarat på frågan hur de har införskaffat sina kunskaper i ämnet. Vi återkommer till detta i vår analys och diskussion. Vi väljer trots det att redovisa de svar som vi har fått.
Flera av pedagogerna menar att den kunskap som de har, har de tillägnat sig i mötet med eleverna och genom många års erfarenhet av arbete i skolan. Dock anser flera av dem att de har goda kunskaper framförallt om utagerande elever. Fortbildningar och föreläsningar i ämnet utagerande elever tycks vara mer frekvent än om de blyga eleverna.
Flera av respondenterna anser att det är betydelsefullt att känna till orsaken till varför eleven är blyg eller utagerande. Detta för att mötet med eleven ska kunna ske på ett adekvat sätt. G4 uttrycker det som så att: ”Jag har skaffat mig många informella kunskaper som jag får revidera varje dag”. Några av pedagogerna säger också att kunskaperna som de har fått under sin utbildning inte är så omfattande i ämnet blyga eller utagerande elever. De efterlyster mer av det och menar att de tycker att det är en viktig del som bör få en större plats i lärarutbildningen, eftersom det idag finns många elever med denna problematik.
Analys
Av de svar vi fått, kan vi konstatera att respondenterna inte svarat på vilka kunskaper de har om blyga respektive utagerande, utan istället på hur de tillägnat sig kunskaperna. Det vi får veta är att det är genom erfarenhet som de fått det mesta av sin kunskap. En del tycker att deras grundutbildning har gett dem den kunskap som de har om blyga och utagerande elever. Vad det betyder är svårt att veta, anser de att kunskaperna är tillräckliga? Flera menar att de borde ha fått mer kunskap om blyga och utagerande i sin grundutbildning.
6.1.3 Hur bemöter du det blyga elevernas beteende?
Fig. 6.1.3 Pedagogers bemötande av blyga elever. Uppmuntrande 5 Trygghet 2 Stärka självförtroendet 1 Så här bemöter pedagogerna de blyga eleverna Positiv förstärkning 9 Se eleverna 7 Med respekt 3
Enligt figur 6.1.3 kan vi utläsa att pedagogerna betonar att positiv förstärkning, berömma och vara uppmuntrande är viktigt, samt att hitta de positiva sidorna hos de blyga eleverna. L2 uttrycker det så här: ”Vi kan på det sättet hjälpa eleven att blomma ut.” Samma pedagog berättar vidare att eleverna behöver lära sig att positivt förstärka varandra. Detta sker genom etiska samtal som de kallar sina hjärtesaker. Att göra förstärkningen inför andra elever anser en del pedagoger vara av stor betydelse.
Att se eleverna är något som många av pedagogerna anser är viktigt. Det kan man göra på många olika sätt. G2 menar att hon ser eleverna genom att ge samtliga i klassen frågan, även de som inte räcker upp handen. Hon säger vidare att hälsa i handen och samtidigt titta eleven i ögon är ett bra sätt att se alla elever varje dag. L1 uttrycker det så här:
Jag försöker tänka på de blyga barnen för jag vet att de behöver precis lika mycket uppmärksamhet, men de tar inte för sig på samma sätt. Jag ömmar egentligen mer för dem de kan råka illa ut på ett annat sätt än de som hörs och syns. Jag skulle egentligen ha haft mer tid för dessa barn, det är ett dilemma det är jättesvårt när man har 19 barn. Samtidigt skall jag se till att kunskapsmålen nås. Alla har behov att bli sedda.
SP1 uttrycker sig så här: ”Ibland kan det räcka med att man kommenterar något som fin tröja eller att man frågor om hur det varit i helgen”. Hon uttrycker också att hon tror att det kan bli en negativ spiral, om man är tillbakadragen, för då närmar sig inte folk en och då blir man ännu mer ensam.
Flera av pedagogerna betonar att det är viktigt att visa eleven respekt, att inte tvinga eleven till något som denne inte vill göra. Saker och ting skall få ske i elevens takt. Respekten kommer också upp i samtal om klassrumsklimatet, då främst att respekten är viktig eleverna emellan. G3 säger: ”Man får försöka skapa ett klimat i klassen så att de vågar, de handlar ju om de andra också, att man visar respekt för den som pratar och inte skrattar åt någon”. FP1 tar upp genusperspektivet och säger så här:
Det känns lättare för mig att möta de lite stökigare pojkarna. Jag tror på tjej och pojkgrupper. Att dela upp i grupper så att tjejerna får lov att ta större plats. Jag brukar säga tjejerna först, så att de får säga vad de tycker och tänker och låta de få ha sin egen åsikt utan att det är fel. Han berättar vidare att det är svårt att hinna med att se och prata med alla elever, dock är hans mål att se alla elever varje dag. Pedagogerna menar att
det är viktigt att de bemöter alla elever i klassrummet på samma sätt. De menar vidare att det är viktigt att kunna stå framme och redovisa inför klassen. På så sätt har många elever kommit ifrån sin blyghet. G5 anser att det är viktigt att inte låta blyga elever få undvika aktiviteter bara för att de är blyga. Hon menar att det är viktigt att hitta något som dessa elever är duktiga på.
Många av respondenterna har tagit upp värdet av att lära känna eleverna. Detta är ett sätt att bemöta eleven på som stärker dem. Fp2 menar att ett annat sätt att underlätta för de blyga eleverna kan vara att locka eleven att prata om något som ligger denne varmt om hjärtat.
Analys
Av svaren kan vi utläsa att det är viktigt att se de blyga eleverna och lyfta fram deras starka sidor. Pedagogerna menar också att man ska möta eleven med respekt och skapa ett klimat där eleverna även respekterar varandra. Dilemmat ligger i de stora barngrupperna. Hur ska de hinna se alla, särskilt när det finns andra som tar så mycket mer plats? En pedagog tycker att det är lättare att möta de stökigare pojkarna än de blyga flickorna. Vi frågar oss, är det så att dessa egenskaper är genusrelaterade?
6.1.4 Hur bemöter du de utagerande elevernas beteende?
Fig. 6.1.4 Pedagogernas uppfattning om hur de bemöter de utagerande Förhållningssättet
3 Bemöta eleven med lugn
3 Så här bemöter pedagogerna de utagerande eleverna Positiv uppmärksamhet 5 Se och bekräfta 6 Kommunicera med eleven 4 Negativ uppmärksamhet 4
Det framgår av figur 6.1.4 att när det gäller bemötandet av de utagerande eleverna är de 14 pedagogerna samstämmiga. Många pratar om vikten av att kommunicera med de elever som är utagerande, samt att göra dem medvetna om deras eget beteende. En del uttrycker en önskan om fler möjligheter att prata med eleven, men på grund av de stora barngrupperna finns inte den tiden. Några anser att det är lätt att man ger eleven ett felaktigt bemötande med en massa tillsägelser och negativ uppmärksamhet, istället för positiv sådan. Två av respondenterna säger att: ”Det är viktigt att eleverna förstår att det inte är eleven som de inte gillar utan de den gör”. De flesta är överens om att det är den positiva uppmärksamheten som är viktig att ge, men ofta är det den negativa som blir störst. G4 uttrycker det så här: ”Jag försöker att ge dem uppmärksamhet och det är ju det som de vill ha, men ofta blir den negativ då jag måste be dem att vara tysta eller att lugna ner sig”.
G3 talar om vikten av att själv hålla sig lugn, så att hon inte bemöter eleven på samma hetsiga sätt, men säger samtidigt att det inte alltid är så lätt och att det ibland går fel.
Att lugnet är viktigt för pedagogerna framkommer ofta under intervjuerna. G1 anser att hennes uppgift bland annat är att se till att det råder ett lugn i klassrummet. För att få det arbetar hon med struktur och konsekvens. Hon menar att om det finns det rutiner och regler så vet barnen vad som gäller och då blir de lugna. FP1 berättar att han aldrig ger sig när det gäller elevers uppförande, det måste bli konsekvens av ett visst handlande.
SP1 poängterar att det är viktigt att se och bekräfta eleven. Hon menar att en utagerande elev ofta bemöts på ett visst sätt och då är det viktigt att inte bemöta eleven så som den förväntar. Några av pedagogerna anser att de inte har något problem med utagerande eleverna, eftersom de arbetar i mindre grupper. De menar att de har ett annat utgångsläge där eleverna inte jagar upp sig på samma sätt.
Analys
Av respondenternas svar kan vi konstatera att prata med eleven och ge positiv uppmärksamhet är av största vikt i bemötandet av utagerande elever. Trots denna vetskap blir det ibland fel. Bemötandet blir istället i form av många tillsägelser och negativ uppmärksamhet. De klagar på stora barngrupper och för lite tid. För att undvika detta negativa mönster verkar lösningen vara mindre barngrupper, eftersom denna problematik inte ens förekommer, enligt vissa.
6.1.5 Använder ni åtgärdsprogram för blyga respektive utagerande elever?
Fig. 6.1.5 Så här används åtgärdsprogram för blyga och utagerande elever. Så här används åtgärdsprogram
för blyga respektive utagerande elever
”Har aldrig haft så blyga elever att det varit en
belastning för dem själva” G5 ”Framförallt för elever med kunskapssvårigheter” L1
”Fullt möjligt men vi har aldrig skrivit för de blyga
eleverna” Fp3 ”Aldrig för blyga däremot för utagerande” G5 ”Alla elever som det
sätts in en åtgärd för skrivs det åtgärdsprogram” Sp1 ”Fler åtgärdsprogram skrivs för utagerande än blyga elever” Sl
I figur 6.1.5 citerar vi de mest förekommande resonemangen kring åtgärdsprogram, under varje citat står det vem av pedagogerna som uttalat vad. Det framkommer i intervjuerna att de flesta av pedagogerna sällan eller aldrig har skrivit ett åtgärdsprogram när det gäller blyga elever. Det är däremot vanligare till de elever som är utagerande. Anledningen till det anser en pedagog vara att de aldrig haft någon elev som varit så blyg att det varit en belastning för den själv. De flesta anger inte någon anledning till varför de tror att det är så utan konstaterar bara att det är de utagerande som det skrivs åtgärdsprogram för.
Många säger att åtgärdsprogram ska skrivas både för blyga och utagerande om det finns ett behov, de har bara aldrig varit med om att det skrivits för en blyg elev.
Två av pedagogerna menar att åtgärdsprogram inte ska skrivas när det gäller sociala svårigheter. De tycker att man använder det till elever med kunskapssvårigheter.
G2 berättar att i hennes klass har halva klassen åtgärdsprogram.
Analys
Av svaren kan vi utläsa att det finns olika åsikter om när man ska skriva ett åtgärdsprogram. Det finns de som anser att om man gör en åtgärd ska det skrivas ett åtgärdsprogram. Andra anser att det endast ska skrivas till elever med kunskapssvårigheter. Pedagogerna är däremot överens om är att det är sällan eller aldrig som de har skrivit ett åtgärdsprogram till en blyg elev. Desto vanligare är det till de utagerande eleverna.
6.1.6 Hur kan specialpedagogen hjälpa och stödja dessa elever?
Fig. 6.1.6 Så här kan specialpedagogen hjälpa och stödja blyga respektive utagerande barn. Handleda kollegor 4 Arbeta med alla elever i klassen 4 Arbeta enskilt eller i små grupper med dessa eleverna 8 Så här kan specialpedagogen hjälpa och stödja dessa
elever Arbeta med förebyggande arbete t ex kamratstödjare 2 Stärka elevens självförtroende och självkänsla 3 Ge eleverna lugn och ro 2 Observera eleverna i klassen 3
Av figur 6.1.6 framgår det att det finns många olika sätt som specialpedagogen kan hjälpa och stödja eleverna och pedagogerna på. Flera av dem menar att specialpedagogen enskilt eller i mindre grupp kan arbeta med eleverna på ett sätt där de får mer uppmärksamhet än vad pedagogerna själva tycks kunna ge dem i klassrumssituationen. G4 uttrycker de som så att: ”De här eleverna behöver så mycket uppmärksamhet en del får aldrig nog, de ropar se mig, se mig” hon menar vidare att specialpedagogen kan ge den bekräftelse som dessa barn så väl behöver samt möjligheten att kunna arbeta med elevens självkänsla och självförtroende.
En del av pedagogerna har helt motsatt uppfattning och menar att stärka eleven bara går att göra i elevens naturliga miljö, tillsammans med klasskamraterna. Elevens miljö ska vara så bra som möjligt för alla i en klass. G2 menar att: ”Om specialpedagogen skulle kunna gå in i klassen och arbeta med eleverna där, hade det varit bra, för då hade eleverna inte känt sig avskilda”.
Flera av pedagogerna tycker att handledning kan vara ett utmärkt sätt för dem att få stöd i sitt arbete. De menar också att det är skönt att ha en utomstående som kan vara ett bollplank och som har möjligheten att kunna observera eleverna, men också pedagogerna i deras arbete. G1 uttrycker det som så att: ”Tänk, att få hjälp med att se, det är inte alltid jag ser allting”. Specialpedagogen ska också kunna inge hopp och tålamod till pedagogerna i deras arbete.
Pedagogerna betonar också vikten av att ta tillvara resurserna som finns inom skolan. Ett par av pedagogerna anser att skolan har bra med resurser, såsom tillgång till specialpedagoger och resursteam, samt en god grundbemanning. G1 tycker att specialpedagogens yrkesroll är luddig: ”Tidigare visste man att de jobbade med läs och skrivsvårigheter och matematik problem men det känns som det blivit vidare idag. Vi vet inte när vi kan be om hjälp och vilka kunskaper som specialpedagogen har”.
Analys
Av de svar vi har fått kan vi konstatera att det inte är helt självklart att alla vet vad en specialpedagog gör och hur de arbetar, men många vet hur de hade önskat att specialpedagogen skulle kunna stödja eleverna. Det som framkommer vid intervjuerna är att få stöd genom observationer, enskilt arbete med elev, stöd i klassen vara ett bollplank till pedagogerna samt med handledning. Det låter väl som specialpedagogens uppgift?