Vanligt förekommande metoder vid undersökningar är intervjuer, enkäter och observationer. Den strukturerade intervjun används ofta då det ska finnas fastställda svarsalternativ till standardiserade frågor. Standardisering innebär att allt ska vara likadant för alla (Trost, 2001). Denna intervjuform ger egentligen samma resultat som en enkät men med den skillnaden att enkäter oftast ger ett större bortfall. Den strukturerade intervjun kan också uppvisa en del svagheter. Stora krav ställs på frågorna och svarsalternativens utformning. Alla respondenterna måste förstå frågorna som också ska vara entydiga och ha tydliga svarsalternativ. Den mer ostrukturerade intervjun gör det möjligt för intervjuaren att agera mer fritt bl. a. vad gäller ordningsföljden på frågorna. Den ger också möjlighet till följdfrågor på ett mer individbaserat sätt. Samspelet mellan intervjuare och intervjuperson utnyttjas. Eventuella nackdelar med denna metod är att den kan vara mycket tidskrävande och att den är beroende av intervjuarens förmåga och färdigheter.Enkätmetoden används med fördel när en större undersökningsgrupp är aktuell. Möjlighet till generalisering av resultatet blir då större. Samtidigt förloras interaktionen mellan intervjuare och intervjuperson. Observationer ger tillfälle att studera personers beteende och hur de agerar i sitt sammanhang. Denna metod är lämplig när man vill ta reda på vad människor faktiskt gör, inte bara vad de säger. Optimalt vore att kombinera observation med intervju och/eller enkät. En nackdel med observationer är tidsaspekten (Stukát, 2005).
5.2 Metodval
I inledningsskedet vid vårt val av metod studerade vi litteratur i ämnet, för att förvissa oss om lämpligt metodval. Stukát (2005) skriver:
40
Forskningsproblemet ska styra metodvalet. Det är viktigt att inte oreflekterat ta den metod som ”känns rätt” eller som man kan bra, utan att först ha bedömt lämpligheten (s. 36).
Innan vårt metodval var en noggrann planering och reflektion, kring målet för vår undersökning, nödvändig. Kvale (1997) skriver följande om metod:
Metod betydde ursprungligen vägen till målet. För att man ska finna vägen till målet, behöver man veta vad målet är. När man lägger upp ett intervjuprojekt är det nödvändigt att känna till vad undersökningen innehåller och vad den syftar till för att kunna fatta väl övervägda beslut om vilka metoder som ska användas vid undersökningens olika stadier (s. 91).
Avgörande för vårt metodval var att vår undersökningsgrupp bestod av ungdomar, i åldern 12-18 år, som var mottagna i särskolan. Vi ville minimera risken att en del elever skulle ha svårt att sätta sig in i en enkät på grund av läs- och skrivsvårigheter. Vi ville också ha ett personligt möte, med formen av samtal, för att få mesta möjliga information. Observation skulle vara för tidskrävande inom den tidsram vi hade till förfogande. Dessutom skulle observationen nödvändigtvis behövt kompletteras med intervjuer, för att få underlag till undersökningens syfte och mål.
Våra diskussioner utmynnade i att vi skulle utföra intervjuerna i explorativ halvstrukturerad form. Denna intervjuform gav större möjlighet att, bl. a. genom följdfrågor, utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att på så sätt få fylligare information. Denna form av intervju öppnar också vägen för att upptäcka andra dimensioner i studien. Våra intentioner var att intervjun skulle få karaktären av samtal och inte av förhör (Doverberg & Pramling, 1991).
Vidare beslöt vi att intervjuerna skulle genomföras individuellt och inte i grupp. Vi ville på så sätt försäkra oss om att vi fick varje enskild elevs egna uppfattningar och tankar. Kvale (1997) menar visserligen att samspelet mellan intervjupersonerna ofta leder till
41
spontana uttalanden men säger också att det kan innebära svårigheter att systematiskt analysera alla åsikter som korsar varandra.
Att intervjua barn/ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning innebar i sig att extra uppmärksamhet från oss som intervjuare krävdes. Det var också nödvändigt med en noggrann eftertanke vid val av intervjufrågor. Frågor som, för eleverna, kunde uppfattas abstrakta undveks. Vetskapen om att ungdomarna också ofta har en fallenhet att vilja vara till lags, att ge svar som de tror att den som intervjuar förväntar sig, var värdefull i intervjusituationen.
5.3 Pilotstudie
Vi har genomfört en pilotstudie där vi intervjuat ett par elever kring deras uppfattningar om skillnader i att ha sin skolgång förlagd i särskoleklass jämfört med i grundskoleklass. Intervjuerna visade att eleverna tydligt kunde beskriva sina åsikter runt de båda skolformerna. Resultatet av studien lät se att det fanns gott utrymme för att gå vidare med en mer omfattande undersökning.
5.4 Urval
I fokus för denna studie står elever i grund- och gymnasiesärskolan. Inledningsvis valdes skolorna ut och därefter eleverna som skulle intervjuas.
Ett grundläggande kriterium vid valet av elever bestod i att eleverna vi avsåg att intervjua måste ha en verbal förmåga att kommunicera. En förutsättning var också att eleverna skulle vara positiva till att bli intervjuade. Vår föresats var även att ha samma antal flickor som pojkar. Vi hade inte för avsikt att fokusera på genusaspekten men ansåg likväl att båda könen borde vara lika representerade. Detta visade sig svårt att åstadkomma då övervägande delen, av dem som motsvarade kriteriet erfarenhet från båda skolformerna, var flickor. Eleverna som skulle intervjuas valdes ut i samråd med lärarna på de olika skolorna.
Totalt har vi intervjuat tolv elever, tio flickor och två pojkar, som är mottagna i särskolan och som under en del av sin skoltid gått i grundskoleklass. Fyra elever var
42
från skolstarten mottagna i särskolan och hade sin skolgång i integrerad grundskoleklass fram till år 6 respektive år 7. Två elever var år 1-2 inskrivna i grundskolan och blev år 3 mottagna i särskolan. Fem elever var inskrivna i grundskolan fram till år 6 eller år 7 då de blev mottagna i särskolan och började i grundsärskoleklass. En elev tillhörde grundskolan fram till år 9 och blev då mottagen i särskolan och började i grundsärskoleklass. En trettonde elev valde, strax före intervjutillfället, att inte bli intervjuad.
Intervjuerna har genomförts på fyra skolor i en större stad. Skolorna omfattar grundskola år F-9, med integrerade klasser och särskola samt gymnasiesärskola.