Regeringens skrivelse till riksdagen

Vid slutförandet av vår studie offentliggjordes den skrivelse som Carlbeckkommitténs slutbetänkande resulterat i. Då vi tidigare i arbetet refererat till Carlbeckkommittèn vill vi i detta avsnitt presentera en kort sammanfattning av slutbetänkandet.

Regeringen överlämnar en skrivelse till riksdagen i mars 2006 (Skr. 2005/06:151). Denna skrivelse omfattar i huvudsak frågor som behandlats av Carlbeckkommittén (SOU 2003:35; SOU 2004:98). Regeringen redovisar sin ståndpunkt till förbättringar som bör göras med avseende på utbildningen, för barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, för en ökad kvalitet och samverkan. Skrivelsen pekar på olika nationella åtgärder. De ställningstaganden som gjorts kommer att vara underlag

69

för kommande skollagspropositioner i avseende på särskolan och särvux. Principiella utgångspunkter skall vara att alla skolor ska vara bra skolor som ger elever, oavsett förutsättningar, möjlighet till utveckling för att klara vardagen och yrkeslivet. Alla människors lika värde ska genomsyra skolan. Skolan måste kunna hantera och sätta värde på elevers olikheter.

Sammanfattning av regeringens bedömning:

Särskolan som skolform ska finnas kvar och delas upp i två skolformer, den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Den obligatoriska särskolan bör byta namn till grundsärskola. Nuvarande begreppet träningsskola bör tas bort. På det individuella programmet i gymnasiesärskolan bör uppdelningen i yrkes- och verksamhetsträning tas bort och eleven bör istället få möjlighet att läsa ämnen eller ämnesområden

Behörigheten till obligatorisk särskola respektive gymnasiesärskola bör definieras i lagstiftningen. Barn och ungdomar med autism eller autismliknande tillstånd bör endast tas emot i denna skolform om de konstaterats ha en utvecklingsstörning eller en betydande bestående hjärnskada. Dock vill regeringen betona att det finns möjlighet för elever med autism att följa grundskolans, gymnasieskolans eller komvux kursplaner men få undervisningen förlagd i en grupp inom särskolan eller särvux. Detta med anledning av att många elever med autism är i behov av den lärmiljö och den pedagogiska kunskap som finns inom särskolan.

Regeringen anser att de allmänna råden för mottagande i särskola bör ses över och även omfatta gymnasiesärskolan och särvux. Beslut om mottagande i särskola bör föregås av en allsidig utredning och regelbundet omprövas. Vårdnadshavarens ska ha insyn och delaktighet i utredningsprocessen och även barnet ska få komma till tals. Regeringen bedömer att elever med utvecklingstörning inte bör tas emot i den obligatoriska särskolan mot vårdnadshavarens vilja. Flexibiliteten och valmöjligheterna bör öka. För att tillvarata elevernas utvecklingsmöjligheter bör dessa ges möjlighet att läsa ämnen från grundskolan och gymnasieskolan och få betyg i dem.

70

Kvaliteten i utbildningen bör stärkas för att göra kunskapsuppdraget tydligare. Elever med intellektuell funktionsnedsättning är en heterogen elevgrupp med varierande förutsättningar och behov. Det är därför av stor vikt att utbildningen är flexibel och anpassas efter eleven. Valmöjligheterna bör öka och svara mot den enskildes önskemål. Det bör därför framgå av läroplanerna att samverkan ska utvecklas mellan olika skolformer för att nå ökad kvalitet i undervisningen. Regeringen betonar också vikten av att skolans personal har den kompetens som behövs för att möta elevernas behov liksom att tillgången till specialpedagogiska kunskaper finns inom skolans alla områden.

Gymnasiesärskolans program bör ses över i syfte att ge elevgruppen möjlighet att delta i yrkeslivet. Elever i gymnasiesärskolan bör, genom egna erfarenheter, få kunskaper om arbetslivets villkor genom en koppling till yrkeslivet. Arbetsförlagt lärande (APL) bör införas och omfatta 22 veckor liksom dagens arbetsplatsförlagda utbildning (APU). Det bör dock utifrån elevens individuella behov finnas möjlighet till avvikelser från omfattningen av APL. Elever i gymnasiesärskolan bör även ges möjligheten att genomgå en lärlingsutbildning. En sådan utbildning liksom APL ger möjlighet för eleverna att möta personer utanför den egna gruppen.

71

REFERENSER

Andersson, B-E. (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Doverborg, E. & Pramling, I. (1991). Att förstå barns tankar. Uddevalla:

Bohuslänningens Boktryckeri AB.

Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det

specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Skolverket, Stockholm: Liber distribution.

Gillberg, C. & Hellgren, L. (2000). Barn och ungdomspsykiatri. Stockholm: Natur och Kultur.

Gunnarsson, B. (1999). Lärandet ekologi. Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, Å. & Hollander, A. (1990). Omsorgslagen och utvecklingsstördas rätt. Täby: Larsons förlag.

GySär 2002:01. (2002). Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program. Stockholm: Skolverket och Fritzes tryck.

Hult, S. & Waad, T. (1999:3). Ur-sinnet, Känsla av sammanhang går att påverka. s.12-14. www.salutogenes.com

Hwang, P. & Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. Ingvarsson, G., Parsmo, R. & Spångberg, A. (1998). Barn och ungdomar med

funktionshinder. Falköping: Elander Gummessons.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lpo 94. (1994). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Lpf 94. (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna.

Stockholm:Utbildningsdepartementet.

Molin, M. (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i

gymnasiesärskolan. Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap/ Institutet för handikappvetenskap. Linköping: UniTryck

Rosenqvist, J. & Tideman, M. (2000). Skolan, undervisningen och elever med

funktionshinder. Lärarhögskolan, Malmö Högskola: Institutionen för pedagogik. SFS 1944: 477. Lag om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa.

72

SFS 1954:483. Lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. SFS 1967:940. Lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. SFS 1985:568. Lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. SFS 1985:1100. Skollagen. Utbildningsdepartementet

SFS 1993:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Skolverket (1995). Särskolan – träningsskolan och grundsärskolan. Stockholm: Fritzes tryck.

Skolverket (2001). Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska

särskolan. SKOLFS 2001:23 Skolverkets Allmänna Råd.

Skolverket (2002). I särskola eller grundskola? Skolverkets rapport 216. Stockholm: Liber Distribution.

Skolverket (2002). Kursplaner för obligatoriska särskolan. Stockholm: Skolverket och Fritzes tryck.

Sonnander, K. (1997). Biologisk och socialt: exemplet psykisk utvecklingsstörning. Ericsson, K., Sonnander, K. & Söder, M. (Red.), Forskare om utvecklingsstörning

Perspektiv kunskaper utmaningar (s. 6-24). Uppsala: Institutionen för psykiatri Uppsala universitets förlag.

SOU 2003:35. För den jag är – Om utbildning och utvecklingsstörning. Carlbeckkommitténs delbetänkande.

SOU 2004:98. För oss tillsammans – Om utbildning och utvecklingsstörning. Carlbeckkommitténs slutbetänkande.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Szınyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning – elevperspektiv på

delaktighet och utanförskap. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.

Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

UFB 2, 2000/01. Utbildningsväsendets författningsböcker, del 2. Stockholm: Norstedts juridik AB.

73

Unesco (2001). Salamancadeklarationen. Stockholm: Svenska Unescorådet. www.regeringskansliet.se Regeringens skrivelse, Skr.2005/06:151

74

75

Bilaga 1

Intervjufrågor

– Jag är nyfiken på hur det var när du började skolan, berätta lite om hur du tyckte det var!

– Hur länge gick du i den första klassen?

– Om du jämför tiden i den klassen, hur trivdes du när du började och hur trivdes du när du slutade?

– Hur upplevde du det när du började i den nya klassen?

– Vilka förändringar upplevde du med att gå i den nya klassen? – Var det någon skillnad på att få kamrater i de olika klasserna? – Var det någon skillnad i att lära sig saker i de olika klasserna?

– Om du själv fått välja när du började skolan, skulle du då valt att gå i grundskola eller i en klass som den du nu går i?

– Vad är bäst med att gå där? – Vad är inte så bra?

76

77

Bilaga 2

Till föräldrar och elever 2006 01 16

Hej!

Vi heter Birgitta Moberg och Marie Stridh och går vår sista termin på Malmö Högskola där vi utbildar oss till specialpedagoger. Vi arbetar båda som lärare i särskolan och vårt examensarbete ska behandla hur elever upplever skillnaden av att vara mottagna i grundsärskola/gymnasiesärskola istället för igrundskola/gymnasieskola.

Vårt önskemål är att intervjua elever för att tillvarata deras syn på sin skolgång. Vi kommer att spela in intervjuerna på band för att vi ska kunna skriva ut materialet och bearbeta resultatet. Givetvis kommer vårt resultat att redovisas utan att det går att identifiera för utomstående vem som deltagit och vem som sagt vad. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och med det menar vi att det inte är någon mer än vi två som kommer att ta del av de inspelade intervjuerna. Man kommer inte i examensarbetet att kunna identifiera skola eller enskilda elever.

Vi kommer att genomföra intervjuerna under januari och februari månad på elevens egen skola.

Vår förhoppning är att vår undersökning ska öka kunskapen både för oss men också för de som kommer att läsa vårt examensarbete.

Var vänlig och fyll i och lämna den bifogade lappen till klassläraren om ni samtycker. Med vänliga hälsningar

Birgitta Moberg och Marie Stridh

Ni får gärna kontakta oss för att ställa frågor.

Birgitta Moberg Marie Stridh

Tfn: Tfn:

78

Jag ger mitt samtycke till att mitt barn får delta i intervjun som spelas in på band. Barnets namn: __________________________________