Allmänt om metod

I detta avsnitt kommer jag att beskriva några metoder som skulle vara möjliga att använda i mitt arbete. Jag börjar med fallstudien som forskningsmetod. Merriam (1994) beskriver att den metoden innebär att man har en plan för att samla in, organisera och integrera information och att den resulterar i ett forskningsresultat. ”Valet av angreppssätt bestäms av hur problemet ser ut, vilka frågor det ger upphov till och vilket slutresultat man vill ha.” (a.a., s. 21) Vidare menar Merrian (1994) att den mest grundläggande skillnaden metodiskt angreppssätt är den mellan experimentella och icke experimentella metoder. I experimentell forskning krävs der enligt Merriam (1994) att forskaren kan manipulera med variabler som är av intresse och ha kontroll av stora delar av situationen. Den kännetecknas också av dess syfte, att studera orsak och verkan relationer. I de flesta pedagogiska situationer är inte detta möjligt. Den valigaste metoden i fallundersökning är deltagande observationer, fältarbete. En observatör kan inte undvika att påverka och påverkas av miljön och detta samspel kan leda till att situationen blir förvrängd men menar att en noggrann observatör är det bästa instrument vi har tillgång till. Stukát (2005) framhåller att deltagarobservation består i att man under en längre tid deltar i den situation som man är intresserad av och att man kan föra någon form av strukturerad dagbok. Vidare anser han att en nackdel med metoden är att observatören påverkar de observerade och förändrar deras beteenden och att det kan vara svårt att hålla tillräcklig distans för ge en objektiv beskrivning. Stukát (2005) menar att den stora fördelen med deltagande observationer är att man får kännedom om socialt samspel och så kallad tyst kunskap och att man ser vad som verkligen sker.

Den kvantitativa metoden syftar till att fastställa kvantitet dvs. mäta hur mycket det finns av något. En metod att samla in kvantitativa

data är att skicka ut enkäter. Med denna metod kan man nå många och få ett underlag som är möjligt att generalisera. Eftersom man inte har någon personlig kontakt med undersökningspersonerna får man ingen möjlighet att ställa motfrågor eller få förtydligande av svar som är svåra att tolka. Trost (2001) beskriver enkätmetoden som en kvantitativ undersökning där man använder sig av siffror för att mäta resultat. Vidare menar han att man kan använda sig av begrepp som längre, fler eller mer. Risken för egen påverkan är mindre än vid observationer eller intervjuer men större för bortfall. Backman (1998) framhåller att kvantitativa metoder är när man använder mätningar, kvantifiering med hjälp av matematik, test, prov, enkäter, frågeformulär m.m. Holme & Solvang (1997) anser att den kvantitativa metoden understryker att informationen ska kunna kvantifieras. Detta innebär att man kanske måste göra vissa förändringar i den frågeställning som man hade som utgångspunkt. Därmed låter man inte det teoretiskt intressanta utan det tekniskt möjliga vara styrande i undersökningen. ”I realiteten är detta en maskerad normativ ståndpunkt: det som är tekniskt genomförbart bör få styra forskningsprocessen.” (a.a., s. 155) Holme & Solvang (1997) menar att en kvantitativ ansats innebär att undersökningen är färdig- strukturerad redan i teori och problemformuleringsfasen. Detta innebär att det krävs en noggrann och tidskrävande planering i början av arbetet men att själva bearbetningen av informationen är mycket enklare än vid en kvalitativ ansats.

Kvalitativ intervju är en annan metod som jag skulle kunna använda. Det kvalitativa perspektivet syftar till att utforska och beskriva en viss företeelses kvaliteter. Det innebär enligt Kvale (1997) att man kan få beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening. Forskningsintervjun struktur liknar ett vardagligt samtal och tekniskt sett är den halvstukturerad vilket innebär att den varken är ett öppet samtal eller ett stängt frågeformulär. Detta innebär att man kan ställa frågorna i den ordning som situationen kräver och att det finns möjlighet att ställa följdfrågor för att få så fyllig information som möjligt. Genom att ställa öppna frågor ges respondenterna möjlighet att förtydliga sina svar. Man får under intervjun möjlighet att observera respondenternas tonläge, kroppsspråk, tystnad och skratt. Alvesson & Sköldberg (1994) framhåller att det inte är självklart hur man ska definiera kvalitativ metod. ”Beaktande av och fokusering på öppen, mångtydig empiri är ett centralt kriterium, även om en hel del

kvalitativa metoder betonar vikten av kategoriseringar.” (a.a., s. 10) Alvesson & Sköldberg (1994) kallar den kvalitativa forskningen ”reflekterande empirisk forskning” (aa., s. 11) Vidare framhåller de att tolkning och reflektion är två grundelement som kännetecknar reflekterande forskning. Det innebär att alla referenser till empirin är tolkningsresultat och att tolkningen hamnar i centrum för forskningsarbetet. Vidare menar de att det är genom den systematiska reflektionen på flera olika nivåer som tolkandet kan uppnå en kvalitet som gör att empirisk forskning kan få ett värde. ”Reflektion kan definieras som tolkning av tolkning och igångsättande av kritisk självprövning av egna tolkningar (inkl konstruerade) av empiriskt material.” (a.a., s. 12)

5.2 Metodval

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning ledningspersonal inom skola har om lekens betydelse för barns kognitiva utveckling och vad som görs för att få in leken i skolan som metod. Utifrån detta har jag valt att använda kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning. Det kvalitativa perspektivet syftar till att utforska och beskriva en viss företeelses kvaliteter. Kvalitativ forskningsintervju innebär att man gör en frågeguide som stöd. Jag återger kortfattat hur Kvale (1997) beskriver intervjuforskningens sju stadier.

1. Tematisering, som syftar på den teoretiska analysen av det tema som ska undersökas och formuleringen av forskningsfrågorna.

2. Planering, som bör vara noggrann för att ge en metodologiskt välkontrollerad utformning

3. Intervju, en detaljerad intervjuguide som används till de enskilda intervjuerna ca 45 minuter långa och inspelade på band.

4. Utskrift, intervjuerna skrivs ut ordagrant.

5. Analys, intervjuerna kategoriseras och blir underlag för kvalitativa tolkningar.

6. Verifiering, reliabilitet och validitet testas hela tiden. 7. Rapportering, arbetet är klart för utskrift.

Hermeneutik är en vetenskaplig riktning där man studerar, tolkar och försöker förstå grundbetingelserna för den mänskliga existensen. All tolkning måste sättas i ett sammanhang och går mellan helhet och

delar. ”Den hermeneutiska tolkningens syfte är att vinna en giltig och gemensam förståelse av en texts mening.” (Kvale, 1997, s. 49)

5.3 Pilotstudie

Jag genomförde en pilotintervju med en specialpedagog verksam inom grundskolan. Detta för att pröva om frågeställningarna var klart och tydligt formulerade och om de var relevanta till syftet. Efter intervjun diskuterade vi frågeställningarna och jag fick förtydliga någon formulering. Jag fick svar som var relevanta till syftet. Intervjun tog 45 minuter. Kvale (1997) menar att man lär sig att intervjua främst genom egna erfarenheter. Vidare menar han att genomföra pilotintervjuer ökar förmågan att skapa ett tryggt och stimulerande samspel. Holme & Solvang (1997) framhåller att det är värdefullt att genomföra en pilotundersökning för att utifrån den rätta och korrigera inför intervjuundersökningen.