Det finns flera olika metoder som vi skulle kunna använda oss av för att samla in data till vår forskningsstudie. Vi funderade också på om undersökningen skulle vara av kvantitativ eller kvalitativ karaktär. Några metoder strävar efter objektivitet medan andra ser forskarens egen inverkan som positiv. Vilket angreppssätt som är lämpligast beror på vad som ska undersökas. Det kan enligt Kvale (1997) vara en fördel att kombinera några av dem för att öka bredden av undersökningen och samtidigt fördjupa förståelsen för fenomenet.
Enkätundersökning är, enligt Stukát (2005), oftast av kvantitativ karaktär och lämplig för att undersöka en stor grupp. Den ger möjlighet för generaliseringar i bearbetningen och det är lätt att överblicka resultaten som kan redovisas statistiskt i tabeller och diagram. I en enkät kan deltagarna vara anonyma vilket kan gynna ärligheten i känsliga frågor. För att svaren ska vara tillförlitliga krävs att frågorna formuleras tydligt och att alla begrepp är klart definierade eftersom forskaren inte kan kontrollera att de uppfattas rätt. En enkät kan vara ostrukturerad och innehålla öppna frågor och liknar då mer intervjun till sin karaktär. En nackdel med enkäter är att bortfallet är stort och deltagarna kan vara svåra att motivera (Stukát, 2005).
Intervjuer kan vara av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. De strikt strukturerade intervjuerna som går efter ett fast schema där svaren går att sortera in under strikta kategorier, kan jämställas med enkätundersökningen medan det i de ostrukturerade intervjuerna råder en interaktion mellan den som frågar och den som svarar (Stukát, 2005). Fördelen med ostrukturerade intervjuer är att frågor kan förtydligas och intervjuaren kan kontrollera att han eller hon förstått svaren rätt (Kvale, 1997). De ger också en större möjlighet att följa upp nya idéer samt att avläsa icke verbala signaler som kroppsspråk, tonfall och mimik. Nackdelen med intervjuer, och då främst de mera ostrukturerade, är att de är tidskrävande och det är svårare att tolka och jämföra resultat än i enkätundersökningar. Det ställer också större krav på att intervjuarens skicklighet och hans förkunskaper i ämnet.
Observationer är lämpliga när man vill få kunskap som är direkt hämtat ur sitt sammanhang (Stukát, 2005). En intervju eller enkätundersökning talar bara om hur personer själva uppfattar fenomenet medan man i
observationer ser vad som verkligen händer. Både verbala och icke verbala beteende kan studeras. Observationer är lämpliga som underlag för fortsatt forskning. Personernas tankar, idéer och visioner kommer inte fram på samma sätt som i intervjun. Andra nackdelar med denna metod är att det är tidskrävande och att observatören kan påverka situationen med sin närvaro. Fallstudien undersöker en specifik företeelse och datainsamlingen är kvalitativ. För att göra en fallstudie använder man sig av en eller flera av ovanstående metoder (Merriam, 1994).
5.2 Metodval
Vårt syfte är att ta reda på faktorer som påverkar det specialpedagogiska arbetet på individ-, grupp- och organisationsnivå i ämnet matematik. I våra frågeställningar ingår ”vanliga” pedagogers insyn och förväntningar på det specialpedagogiska arbetet. För att få en så bred bild av detta som möjlig valde vi att genomföra en enkätundersökning. Vi ville också ta reda på hur specialpedagogerna själv upplever sin roll och vad som styr hur de bedriver det specialpedagogiska arbetet. Eftersom vi önskade få en fördjupad förståelse valde vi att intervjua dessa. För att få en klar bild över skolornas övergripande arbete med elever i behov av stöd i matematik intervjuade vi slutligen skolledare. Detta blir en form av triangulering, enligt Stukát (2005), där vi belyser samma fenomen från tre olika aktörers perspektiv. Enkätsvaren bildar till viss del grunden för intervjufrågorna men det är främst specialpedagogernas och skolledarnas egna reflektioner vi är intresserade av i intervjun.
Eftersom syftet var att undersöka vad som ligger bakom hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs, är inte observationer eller fallstudier någon lämplig metod för vårt arbete. Det hade visserligen varit intressant att följa hur specialpedagogen i verkligheten arbetar med en elev i behov av stöd, men vi bedömde att detta inte är genomförbart eftersom en sådan observation skulle behöva ligga över längre tid för att ge resultat. Dessutom blir den eller de enskilda eleverna väldigt utsatta och utpekade i en sådan situation eftersom forskarens syfte med observationen inte bör vara dolt för dem (Stukát, 2005).
Enkät
Enkäten till pedagogerna består av ett strukturerat frågeformulär med bara några öppna alternativ till de fasta svarsalternativen (se bilaga 2). Vi har valt en fyrgradig skala för att tvinga de svarande att ta ställning. Enkäten är uppdelad i fyra delar. En första sida med frågor som berör i vilken grad
pedagogerna är insatta i det specialpedagogiska arbetet i matematik, en andra sida som ger oss en bild av hur formerna för det specialpedagogiska arbetet ser ut idag och en tredje sida där pedagogernas förväntningar efterfrågas. Första och tredje delen hör ihop eftersom samma frågeställningar där löper parallellt, det för pedagogen kända dagsläget jämfört med pedagogernas önskningar och förväntningar. Den fjärde delen belyser vilken bakgrund samt vilket intresse för matematik den svarande har. Ordningen på frågorna är enligt Stukát (2005) viktig. Han menar att de mest lättbesvarade frågorna ska komma först för att sedan gå in på känsligare eller mer komplicerade frågor i slutet. Vi har gjort tvärt om efter en annan modell, den ”omvända trattekniken”, där vi börjar med de mest intressanta och känsliga frågorna för att väcka respondenternas nyfikenhet och öka deras motivation att besvara alla frågorna (Sandén, 2005).
Vi beslöt att enkäten skulle vara helt anonym och svarsformulären från de olika arbetslagen och skolorna blandas. Vi anser att svaren blir ärligare eftersom pedagogerna inte känner sig tvingade att vara lojala mot sitt arbetslag då. En nackdel är att bortfallet antagligen blev större då vi inte vet vem som lämnat in och alltså inte kan påminna personligen.
Intervju
Vi använde oss delvis av olika intervjufrågor till specialpedagogerna och skolledarna (se bilaga 3 och 4). Den halvstrukturerade formen är dock den samma för båda. Till intervjun av specialpedagogerna har vi fyra övergripande huvudfrågor som utgör stomme i intervjun. Dessa följde vi upp med hjälp av en checklista (underrubriker), så att vi säkert täckte in det område vi ville, men ändå kunde tillåta oss att följa upp intressanta sidospår och idéer som kom fram under intervjuns gång. Till intervjun av skolledarna har vi enbart koncentrerat oss på huvudfrågorna. Detta för att rektorerna hade kortare tid att avsätta, men också för att vi genomförde dessa efter intervjuerna med specialpedagogerna, och hade då mer klart för oss vilka frågor vi ville ha besvarade.
Förutom att få en bild av vilka faktorer som påverkar arbete med elever i matematiksvårigheter, ville vi också ta reda på hur specialpedagogerna och skolledarna tänker i dessa frågor. Inom varje huvudfråga ledde vi intervjun från de mer objektiva situationsfrågorna om hur det ser ut idag, till de mer subjektiva, värderande frågorna om åsikter, för att sedan komma in på hypotetiska frågor och idealfrågor (Merriam, 1994). Till skillnad från enkäten började vi alltså med de minst värdeladdade och avslutar med de mer känsliga och personliga frågorna, så kallad ”tratteknik” (Sandén,
2005).
5.3 Pilotstudie
Enkät
För att kontrollera att enkätfrågorna var tillräckligt tydliga och att de begrepp vi använde var väl definierade testade vi enkäten på fyra pedagoger som arbetar på olika skolor och i olika årskurser. Med dem diskuterade vi de problem de stött på, ändrade och förtydligade vissa frågeställningar och utformade därefter det slutgiltiga formuläret, samt ett instruktionsblad som skulle läsas före ifyllandet (se bilaga 1). Vi diskuterade också svarsalternativen och pilotpersonerna tyckte dessa var klara och tydliga eftersom strukturen genomgående är den samma i hela enkäten. Vi mätte också tiden som gick åt att fylla i formuläret för att lättare kunna presentera den för arbetslag och skolledare.
Intervju
Intervjufrågorna har vi diskuterat med våra kollegor och fått nya förslag på intressanta infallsvinklar som vi hade möjlighet att ta upp under samtalens gång eftersom intervjufrågorna delvis är öppna till sin karaktär (se bilaga 3 och 4).
5.4 Urval
Enkät
För att få ett tillräcklig stort underlag har vi valt att göra en populationsundersökning bland alla de pedagoger som undervisar i matematik i årskurserna 1-9 på fyra olika rektorsområden. Inom dessa rektorsområden finns tre mindre landsbygdskolor med årskurserna F-6, tre större skolor i en medelstor stad med årskurserna F-9 samt en medelstor skola i utkanten av staden med årskurserna 1-6. Detta skulle innebära att vi når ett femtiotal pedagoger. Vi bedömde att skolorna har relativt lika socio- ekonomiskt upptagningsområde och en del elever går på flera av skolorna under sin grundskoletid.
Intervju
Här gjorde vi ett strategiskt urval. Vi valde ut sex specialpedagoger som undervisar i matematik och som vi tror har idéer som ger nya infallsvinklar och ny kunskap (se vidare avsnitt 6.2.1). Hälften av dem arbetar med de tidigare åren (1-5) och hälften med de senare åren (7-9) Vi försökte hitta specialpedagoger som vi inte tidigare arbetat så nära för att undvika förutfattade meningar som skulle kunna färga vårt sätt att leda intervjun. Eftersom det inte finns så många skolledare att tillgå intervjuade vi bara två
rektorer, en arbetar med år 1-6 och en med år 7-9 (se vidare avsnitt 6.3.1). Även här valde vi personer vars arbete vi inte har tidigare erfarenhet av.