Allmänt om näringsverksamhet

42.3.1 Enskild näringsverksamhet

En enskild näringsverksamhet uppkommer när en person börjar driva förvärvsverksamhet. Den enskilda näringsverk-samheten är inte någon juridisk person. Firmans ägare svarar själv för de avtal som han ingått genom företaget.

Då en enskild person bedriver näringsverksamhet beskattas överskottet av verksamheten som inkomst av näringsverksam-het hos honom. Den enskilda näringsverksamnäringsverksam-heten är inte heller något självständigt skattesubjekt. Näringsverksamhetens inkomster beskattas i huvudsak efter de skattesatser som gäller för fysiska personer. Enskild näringsidkare har dock möjlighet att få i verksamheten kvarstående vinstmedel, expansionsfond, beskattade efter samma skattesats som gäller för aktiebolag (se avsnitt 68). Näringsidkaren påförs sociala avgifter i form av egenavgifter. Vid passiv näringsverksamhet påförs i stället särskild löneskatt. Näringsidkare födda 1938 eller senare och som fyllt 65 påförs endast ålderspensionsavgift. Näringsidkare födda 1937 eller tidigare påförs särskild löneskatt på förvärvs-inkomster endast på inkomst av passiv näringsverksamhet. Vid inkomstberäkningen gäller också reglerna om räntefördelning och periodiseringsfonder (se avsnitt 67 och avsnitt 65).

En försäljning av enskild näringsverksamhet innebär att ägaren avyttrar sina tillgångar och skulder i verksamheten. Erhållen köpeskilling betraktas som den sista affärshändelsen i närings-verksamheten. Detta innebär att vinsten eller förlusten Civilrättsliga

regler

Skatterättsliga regler

Försäljning av enskild närings-verksamhet

beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I vissa fall kan reglerna om ackumulerad inkomst få tillämpas (se avsnitt 17).

Vinst och förlust vid avyttring av fastighet eller bostadsrätt som utgör kapitaltillgång, hänförs däremot till inkomstslaget kapital. När det gäller värdepapper kan dessa normalt sett inte ingå i en enskild näringsverksamhet. Om de ingår i närings-verksamheten, exempelvis andel i kooperativ förening, ska kapitalvinsten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Särskilda regler gäller vid ombildning av enskild näringsverk-samhet till handelsbolag eller aktiebolag (se avsnitt 73) och vid underprisöverlåtelser (se avsnitt 71).

Om underskott föreligger när enskild näringsverksamhet upp-hör får i allmänhet avdrag göras i inkomstslaget kapital med 70 %. Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande beskattningsåren (42 kap. 34 § IL).

För fysiska personer som är enskilda näringsidkare är inkomst-erna antingen inkomster från aktiv eller passiv näringsverk-samhet. När det gäller inkomster i handelsbolag avgör man för varje delägare för sig om verksamheten är aktiv eller passiv.

Om en person är delägare i flera handelsbolag, ska klassifice-ring göras för varje handelsbolag för sig, se vidare avsnitt 44.

En verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om den skatt-skyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten (2 kap. 23 § första stycket IL).

Annan näringsverksamhet än aktiv anses som passiv närings-verksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som passiv näringsverksamhet (2 kap.

23 § andra stycket IL).

För närmare redogörelse för gränsdragningen mellan aktiv och passiv näringsverksamhet, se avsnitt 8.22.

Gränsdragningen mellan aktiva och passiva inkomster påverkar inte bara frågan om egenavgifter eller särskild löne-skatt ska påföras. I IL finns även andra regler där frågan om verksamheten är aktiv eller passiv är avgörande. T.ex. får man pensionsavdrag bara på inkomster av aktiv näringsverksamhet (59 kap. 4−6 §§, möjlighet till dispens finns i 10 §), vissa underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänna avdrag, (62 kap. 2–4 §§) och som huvudregel gäller att bara aktiv näringsverksamhet får ligga till grund för beräk-ning av grundavdrag (63 kap. 5 §).

Aktiv eller passiv näringsverk-samhet?

42.3.2 Enkelt bolag

Associationsformen enkelt bolag regleras i Lag (1980:1102 om handelsbolag och enkla bolag).

Enkelt bolag föreligger när två eller fler fysiska eller juridiska personer har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger.

Det enkla bolaget är inte, till skillnad från handelsbolaget, ett självständigt rättssubjekt och får därför i stort sett betydelse bara för delägarnas interna mellanhavanden. Om delägarna inte bestämt annat, ska vinst eller förlust från bolagsverksam-heten fördelas lika. Delägarna kan inte frita sig från personligt betalningsansvar. En delägare i ett enkelt bolag får inte utan de andra delägarnas samtycke sätta annan i sitt ställe som bo-lagsman.

Lotteribolag, tipsbolag och liknande verksamhet är ofta att anse som enkla bolag. I vissa fall kan dock annan mera omfattande verksamhet förekomma. Som enkelt bolag räknas också vissa former av konsortier där ett visst samarbete förekommer men bolagsmännen utåt framträder i eget namn.

Partrederi liknar i viss mån ett enkelt bolag men regleras av bestämmelser i sjölagen.

Det enkla bolaget taxeras inte för någon inkomst. Inkomsten beskattas i stället hos delägarna i förhållande till vars och ens andel av verksamheten. Tillgångarna ägs inte av bolaget. Varje delägare äger i stället del i de olika tillgångarna i samma proportion som respektive delägares insats i förhållande till den totala insatsen. Om förutsättningar för exempelvis värde-minskningsavdrag, underskottsavdrag, räntefördelning samt avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond förelig-ger, görs dessa dispositioner hos delägaren. Om delägare upp-burit inkomst rubricerad som lön från enkelt bolag beskattas inkomsten i regel i inkomstslaget näringsverksamhet. Över-låtelse av andel i enkelt bolag innebär att delägaren överlåter sin del i de tillgångar och skulder av olika slag som ingår i bolagsverksamheten. Har delägare överlåtit andel i bolag med näringstillgångar, t.ex. varulager och inventarier, beskattas han för erhållet vederlag såsom för inkomst av näringsverksamhet.

42.3.3 Näringsverksamhet bedriven i annan form Aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, kommandit-bolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar behandlas i avsnitt 43 och 44.

Civilrättsliga regler

Skatterättsliga regler

Ett dödsbo utgör ett särskilt skattesubjekt. För dödsåret gäller de regler som skulle ha gällt för den avlidna. För senare beskattningsår gäller de bestämmelser som gäller för fysiska personer dock med vissa särregler. För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag (4 kap. 3 § IL, 2 kap. 5a § IL). En utförlig beskrivning av dödsbobeskattningen finns i avsnitt 88.

Huruvida ideell förening eller stiftelse ska beskattas för viss näringsverksamhet eller inte är särskilt reglerat. En mer utför-lig redogörelse för beskattning av ideella föreningar och stiftel-ser finns i Handledning för stiftelstiftel-ser och ideella föreningar (SKV 327).

Även för försäkringsföretag, investmentföretag och värdepap-persfonder m.fl. gäller särskilda skatteregler, se avsnitt 45.

Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menig-heter, allmänna pensionsfonden samt pensionsstiftelser enligt TrL är helt frikallade från inkomstskatt. Begreppet staten inbegriper även affärsverken men inte statliga bolag. Kom-munalförbund är i detta sammanhang jämställt med kommun (RÅ 1994 ref. 92).

42.3.4 Beskattningstidpunkten

Enligt 14 kap. 2 § IL ska inkomst av näringsverksamhet beräk-nas enligt bokföringsmässiga grunder. För enskild närings-idkare som upprättar förenklat årsbokslut kan denna grundsats sättas ur spel av särbestämmelser.

Tillämpning av bokföringsmässiga grunder innebär att inkomster och utgifter i näringsverksamhet ska periodiseras. Vid beräkning av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte annat är särskilt föreskrivet i lag.

Vad som är god redovisningssed fastställs i praktiken av normgivande organ genom utfärdande av olika redovisnings-rekommendationer. Om räkenskaper förs för näringsverksam-heten, och dessa förs i enlighet med god redovisningssed, ska beskattningstidpunkten bestämmas utifrån räkenskaperna.

42.3.5 Vem ska beskattas?

Den subjektiva skattskyldigheten reglerar för särskilda skatte-subjekt om de ska beskattas, d.v.s. om de överhuvudtaget är skattesubjekt, och i så fall i vilken utsträckning de ska Dödsbo

Ideell förening och stiftelse

Försäkrings-företag m.fl.

Staten,

kommuner m.fl.

beskattas. Skattskyldigheten är antingen obegränsad (omfattar all inkomst) eller begränsad (omfattar endast vissa inkomster).

Skattskyldigheten behandlas utförligt i avsnitt 9, 10 och 11.

42.3.6 Statlig och/eller kommunal beskattning?

Juridiska personer frånsett dödsbon beskattas enbart statligt.

Fysiska personer och dödsbon beskattas både statligt och kommunalt.

Beskattningen av samtliga fysiska personer sker i princip i hemortskommunen oavsett i vilken kommun inkomsten förvär-vats, se avsnitt 7.