Allmänt om tolkning av bankgaranti 53

Inledningsvis kan nämnas att om bankgarantin innehåller en hänvisning till ett internatio- nellt regelverk, såsom URDG eller URCB, dessa innehåller normalt vissa bestämmelser hur bankgarantin ska tolkas.264 _{Således är också flera frågor redan reglerade i bankgarantin, ge-} nom regelverkens tillämplighet, varför det i mindre omfattning än annars torde uppstå tolkningsproblem.265 _{Hänvisning sker ej alltid till något liknande regelverk, och ett sådant} reglerar inte alltid en viss fråga, varför det finns skäl att beröra tolkning av bankgarantier. Till följd av bankgarantins och borgenförbindelsens likheter beaktas i detta avsnitt också vad som framförts beträffande tolkning av borgensförbindelsen.266

I allmänna termer kan noteras att även vid tolkning av bankgarantier måste traditionell av- talstolkning tillämpas.267 _{Som sådan har ordalydelsen stor betydelse.}268 _{I anslutning till tolk-}

264 _{Jfr. art. 3 URDG 758 och art. 2 URCB.}

265 _{Kurkela, s. 212. Bertrams, s. 211, framhåller på liknande sätt att det aldrig torde råda oklarheter kring en}

bankgarantis självständighet när hänvisning har gjorts till URDG 458.

266 _{Gorton (1993), s. 60, förtydligar att dessa regelverk inte är heltäckande varför nationell rätt likväl kan}

komma att tillämpas på sakrättsliga, konkursrättsliga och processrättsliga frågor.

ning av bankgarantier har beträffande tolkningsdata269 _{särskilt framhävts i svensk doktrin} bankgarantins syfte och funktion samt samband med avtalstypen, varmed torde avses bankga-

rantins rättsliga miljö.270 _{Det kan antas att beträffande bankgarantier, den ingress vari normalt} hänvisningar görs till det underliggande avtalet kan vara en omständighet som utvisar bankgarantins syfte. Vikten av bankgarantins funktion har bekräftats av HD i NJA 1972 s. 1, vari särskilt beaktades vad som krävs ”för att systemet skall fungera väl”. Detta torde rimma väl med vad som anförts i förarbetena till avtalslagen och torde vara ett uttryck för en samhällsorienterad tolkning.271 _{Sådant beaktande har HD också gjort i NJA 1988 s. 512} där vikt har fästs vid ”hur bankgarantier /…/ utnyttjas i det praktiska rättslivet”. Vidare torde dock bankgarantier i princip tolkas snävt.272

I samband med säkerhetsrättens rättsliga miljö kan följande anmärkas. Enligt Walin ska ut-

ställarens kompetens beaktas vid tolkning och en snäv tolkning torde främst vara påkallad när

enskilda personer är utställare.273 _{Enligt Ingvarsson ska vid tolkning av bankens ansvar för-} utom ordalydelsen och syftet även hänsyn tas till garantiavtalet i dess helhet och bankgarantins

betalningsmekanism.274 _{Även Bertrams och Bergström är av den uppfattningen och framhåller} vidare att sålunda kan inte en bankgaranti enbart tolkas med ledning av garantins benäm- ning. En helhetsbedömning måste anlitas där, förutom garantins riskallokering, även övriga garantivillkor, såsom garantins giltighetsperiod, samt avsaknaden eller förekomsten av andra bankgarantier till det underliggande avtalet beaktas.275 _{Således synes Bertrams och} Bergström anse att bankgarantin, delvis, kan tolkas i negativa termer av andra säkerhetsrät- ter. Adlercreutz tillägger dessutom att det säkerhetsintresse en borgensförbindelse utgör i pro- fessionella sammanhang kan tillskrivas särskild betydelse vid tolkningen av en accessorisk bankgaranti.276 _{Gorton påpekar att det kan vara fråga om att balansera uppdragsgivarens in-}

268 _{Gorton (2001), s. 38 och Walin (2000), s. 101. Jfr. motsvarande åsikt beträffande tolkning av borgen,}

Smith (Garantirett III), s. 51.

269 _{För en allmän presentation av tolkning och tolkningsdata hänvisas till Adlercreutz (2004), s. 11 ff.}

270 _{Gorton (2000), s. 532 och s. 535. Jfr. Adlercreutz (1990), s. 2 särskilt fotnot 5 samt Adlercreutz (2004), s.}

11 f., s. 15 och (om naturalia negotii) s. 17. Jfr. till sist även för motsvarande åsikt beträffande borgen, Smith (Garantirett III), s. 51.

271 _{Jfr. Adlercreutz (2004), s. 31 och s. 33 f.} 272 _{Adlercreutz (1990), s. 7.}

273 _{Walin (2000), s. 101 f.}

274 _{Ingvarsson, s. 122. Detta bekräftas beträffande remburs av Gorton (1980), s. 347.}

275 _{Bertrams, s. 37 och s. 226 ff., med flertal däri hänvisade rättsfall från England och Frankrike, samt Berg-}

ström, s. 26.

tresse av att säkra sig mot rättsmissbruk emot beneficientens intresse av att kunna begära att få garantisumman utbetald.277

För utländsk rätt kan beträffande tolkning följande nämnas. Har ingenting annat avtalats i bankgarantin, uppställs fyra tolkningsregler:278 _{i) objektiv tolkning av en rådlig utomstående} person; ii) den objektiva tolkningen ska vara förenlig med samhällsorienterade intressen; iii) tolkning ska inte ske genom billig ordalydelse;279 _{iv) en erfaren bank kan utgöra den sista} utvägen vid tolkningen. Enligt Kurkela kan vidare garantins funktion ges företräde framför dess självständighet. Vid flerpartsförhållande, där garantins självständighet endast var ett önskemål hos en eller två utav parterna, skulle funktionen beaktas särskilt.280 _{Bankgarantier} utgör i någon mening alltid ett trepartsförhållande, åtminstone i dess konstruktion, varför jag anser att Kurkelas ståndpunkt är ett uttryck för att garantins rättsliga miljö ska beaktas. Beträffande borgen synes Smith för norskt vidkommande göra en liknande observation och framhåller att det ordinarie obligationsrättsliga resonemanget, som i stor utsträckning bygger på föreställningen om endast två parter, ofta inte är tillräckligt vid tolkning av bor- gen där tre parters intresse måste beaktas. I sådana situationer bör ett mer nyanserat betrak- telsesätt användas.281 _{Detta torde enligt min mening också kunna anses gälla beträffande} bankgarantier i allmänhet och accessoriska sådana i synnerhet där kopplingen mellan de tre parterna är tydligast.

Sammanfattningsvis kan konstateras att tolkning av bankgarantin i allmänhet bör ske med ut- gångspunkt i bankgarantins ordalydelse. Men vidare ska även garantins syfte och funktion samt dess rättsliga miljö beaktas. Vid beaktande av garantins rättsliga miljö kan hänsyn tas till utställarens kompetens och garantiavtalet i dess helhet, däribland riskallokeringen och de tre ”parternas” intressen. Jag har inte observerat en stark hierarki mellan dessa tolk- ningsdata utan anser att allt detta står den till buds som har att tolka en bankgaranti.

277 _{Gorton (1993), s. 45. Gorton nämner dock inte att denna ”balansgång” uttyckligen ska iaktas vid tolkning}

av bankgarantin, men jag ser den som en del av tolkningen av bankgarantins syfte, vilket i sig ska beaktas i tolkningen.

278 _{Kurkela, s. 214.}

279 _{Denna tolkningsregel torde enligt Kukrkela, s. 124, innebära att till ordalydelsen ska kopplas ett mått av}

nyansering. Kurkela exempelifierar detta på följande sätt: - En erövrare lovar att inget blod ska spillas om fi- enden överlämnar sig. Fienden överlämnar sig varpå denne av erövraren begravs levande. Inget blod spills. Förivsso har erövraren inte brutit mot sitt löft i ljuset av ordalydelsen men däremot i ljuset av ordalydelsens andemening.

280 _{Kurkela, s. 219. Kurkelas uttalande sker i ljuset av s.k. ”confirming”, vilket kan liknas vid en remburs och}

innebär att banken bekräftar till beneficienten, att för uppdragsgivarens räkning vid presentation av faktura betala fakturabeloppet, jfr. härom Gorton (1980), s. 347 och Bertrams, s. 21.