• No results found

Grundläggande om Adjudication Bond 66

6   Adjudication Bond’s förhållande till svensk rätt 62

6.4   Bedömning av Adjudication Bond 66

6.4.1   Grundläggande om Adjudication Bond 66

Adjudication Bond torde av beskrivningen ovan utgöra en betalningsmekanism, och i sig inte konstituera en ny typ av bankgaranti. Anledningen att bankgarantier med denna betal- ningsmekanism har kommit att benämnas Adjudication Bond är enligt min mening sanno- likt densamma som avseende on demand-garantier – som i själva verket också endast är en betalningsmekanism. Betalningsmekanismen är nämligen så karaktäriserande för garantin att bankgarantin kan urskiljas främst med härledning av dess betalningsmekanism. Betal- ningsmekanismen, som kommer framgå i det följande, beaktas särskilt vid bedömningen av Adjudication Bond’s förhållande till svensk rätt.

Adjudication Bond’s konstruktion skiljer sig inte mot vad som ovan beskrivits avseende bankgarantier i allmänhet. Således uppdrar uppdragsgivaren åt en bank, eller liknande insti- tut, att ställa ut en bankgaranti till förmån för beneficienten för det fall att uppdragsgivaren inte skulle uppfylla sitt åtagande enligt det underliggande avtalet. Vidare ställer normalt uppdragsgivaren en motgaranti till förmån för banken.314 Dessutom torde även fler banker kunna ingå i konstruktionen, antingen som aviserande- eller instruerande bank, och olika

flöden av instruktioner förekomma. Moderbolag skulle vidare kunna behöva gå i god för uppdragsgivarens motgaranti.

Det finns dock vissa särdrag kring den allmänna konstruktionen som ska kommenteras. I adjudikatorns beslut framgår inte bara huruvida beneficienten är berättigad till ersättning enligt det underliggande avtalet, utan också hur stor denna ersättning är.315 Det torde såle- des normalt innebära att garantisumman är utformad som ett beloppstak som beneficienten som mest kan begära; om adjudikatorns beslut är lägre betalar banken endast ut det lägre beloppet. Jag anser inte att detta fråntar garantin dess möjlighet av att kunna vara självstän- dig. Även garantisumman hos självständiga bankgarantier kan justeras i enlighet med det underliggande avtalet. Så sker exempelvis i fullgörelse- och återbetalningsgarantin, vilka kan vara själständiga garantier. Enligt modellklausulen (punkt 2.1 och 2.2) uppställs att intyget eller avgörandet ska styrka att beneficienten är berättigad till garantisumman. Det framgår inte att den är utformad som ett beloppstak. Vidare framgår det inte heller hur banken ska behandla ett intyg eller avgörande som förvisso berättigar beneficienten till ersättning, men inte motsvarande garantisumman. Om det rör sig om en självständig garanti har banken vid sådana situationer två val: det ena, med motiveringen att garantivillkoren inte är uppfyllda, att vägra betalning och därmed riskera att ådra sig ersättningsskyldighet mot beneficienten för felaktigt vägrad betalning; det andra, att betala ut garantisumman och istället riskera er- sättningsskyldighet mot uppdragsgivaren för felaktig utbetalning. Mot bakgrund av vad som ovan anförts avseende strict compliance kan det vara svårt att med säkerhet avgöra ban- kens skyldigheter beträffande modellklausulen för det fall att den är självständig.

Adjudication Bond kan varieras enligt garantivillkoren, vari ett krav kan införas att garanti- summan inte ska betalas ut förrän beneficienten presenterar dels ett avgörande från en ad- judikator, dels ett intyg på att rättelse av uppdragsgivaren inte skett efter beslutet. Dixon & Gösswein anser det dock som föga sannolikt att beneficienten godtar ett så pass långtgåen- de krav, vilket inte heller återfinns i modellklausulen.316 Vidare kan kravet på domstolsavgö- rande vara avhängigt om detta begärs av uppdragsgivaren. Således kan det överenskommas att om beneficienten gör en begäran om garantisumman, banken ska informera uppdrags- givaren som sen har möjlighet att invända och påkalla att tvisten ska avgöras enligt adjudi-

315 Dixon & Gösswein, s. 27 och Mackie, s. 4. Dixon & Gösswein, a.st., anger vidare att garantivillkoren även

kan innehålla en möjlighet att när entreprenaden är färdigställd i efterhand korrigera adjudikatorns beslut om ersättningens storlek om denna väsentligen har ändrats.

cation. Påkallar uppdragsgivaren inte detta betalar banken ut garantisumman.317 Detta för- utsätter dock enligt min mening att det rör sig om en självständig bankgaranti. Är garantin istället accessoriska ska banken bedöma beneficientens begäran med ledning av det under- liggande avtalet och inte endast garantins villkor.

Enligt Dixon & Gösswein borde banken vara benägen att använda Adjudication Bond ef- tersom banken endast behöver granska det dokument vari adjudikatorns beslut finns. Såle- des torde det inte råda någon större ovisshet om det föreligger rättsmissbruk eller ej.318 Det- ta får förvisso hållas som troligt om det är en självständig bankgaranti, men som exempel- vis påpekats beträffande garantisummans utformning kan det uppkomma betydande svå- righeter för banken att avgöra, inte om det föreligger rättsmissbruk eller ej, utan om garan- tivillkoren är uppfyllda. Denna svårighet är dock, enligt min mening, inte större vid ban- kens bedömning av Adjudication Bond jämfört med en självständig bankgaranti som krä- ver att intyg eller beslut ska presenteras och granskas av banken. Således anser jag, likt Dix- on & Gösswein, att denna typ av garantin i detta avseende torde underlätta för banken om det är en självständig garanti.

Sammanfattningsvis anser jag att Adjudication Bond, trots dess särdrag, delar bankgaran- tins grundkonstruktion. Då bankgarantier inte är en avtalstyp sui generis kan andra institut än banker ställa ut Adjudication Bond. Flera uttalanden av Dixon & Gösswein om Adjudica- tion Bond’s särdrag förutsätter att den är självständig. Detta återstår dock att se.