Inledning
Solna stads socialnämnd har som anges i kommunallagen befogenhet att besluta om styrande riktlinjer för socialförvaltningens verksamhet. Utgångspunkten för arbetet med ekonomiskt bistånd i Solna stad är socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om
ekonomiskt bistånd. Socialnämnden i Solna stad ansvarar för socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd.
Den viktigaste uppgiften i arbetet med ekonomiskt bistånd är att bidra till att finna lösningar på människors försörjningsproblem med målet att den enskilde ska bli självförsörjande och leva ett självständigt liv. Därför utreds både personens ekonomiska situation och hela livssituationen vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd.
Utgångspunkter
Socialtjänstens arbete regleras av SoL, förvaltningslagen (2017:900) (FL), offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) (OSL) och kommunallagen (2017:725) (KL). Vidare gäller för verksamheten en rad andra lagar; Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, bidragsbrottslagen (2007:612), lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet, äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB), sambolagen (2003:376), föräldrabalken (1949:381) (FB), lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser till vissa utlänningar, hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL), socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) m.fl. Vägledning finns i respektive lags förarbeten samt i prejudicerande domar. Riktlinjerna uppdateras inte fortlöpande med ny lagstiftning och rättsliga utslag i domstol men de måste ändå beaktas.
Solna socialförvaltnings gemensamma värdegrund är vägledande i arbetet med ekonomiskt bistånd.
Socialförvaltningen står för helhetssyn, människors lika värde, tro på individens egen förmåga och professionalism. Värdegrunden hjälper oss att bli tydliga så att medborgarna, uppdragsgivarna och våra samarbetspartners vet vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen. Värdegrunden stödjer oss i att ha klientfokus och att arbeta för stadens mål och förvaltningens vision.
Utöver lagstiftningen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd styrande och vägledande för arbetet. För att underlätta tillämpningen av regelverk för handläggning av ärenden och dokumentation av insatser för enskilda tar Socialstyrelsen kontinuerligt fram handböcker gällande nämndens
ansvarområden.
Innehållsförteckning
1 Förvaltningsövergripande ... 9 1.1 Socialnämndens verksamhetsplan och budget ... 9 1.2 Förvaltningens värdegrund ... 9 1.3 Kvalitetsdeklarationer ... 10 1.4 Synpunkter och klagomål ... 10 1.5 Lex Sarah ... 10 1.6 Familjeorienterat arbetssätt ... 11 1.7 Offentlighet och sekretess ... 11 2 Allmänt om handläggning av ekonomiskt bistånd ... 12 2.1 Socialtjänstlagen ... 12 2.2 Riktlinjernas syfte och tillämpning ... 13 2.3 Stadens övriga styrdokument ... 13 2.4 Våld i nära relationer ... 14 2.5 Att förebygga felaktiga utbetalningar ... 14 2.6 Socialakten - bevarande, rensning och gallring ... 15 3 Handläggningsprocessen ... 17 3.1 Ansökan ... 17 3.2 Utredning ... 17 3.3 Vägar till självförsörjning – handlingsplaner och insatser ... 18 3.4 Utredning av rätten till bistånd ... 19 3.4.1 Förutsättningar för rätten till ekonomiskt bistånd ... 19 3.4.2 Att pröva rätten till ekonomiskt bistånd ... 20 3.5 Beslut om ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd... 20 3.5.1 Beviljande och utbetalning av ekonomiskt bistånd ... 20 3.5.2 Avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd ... 21 3.5.3 Överklagan ... 21 3.6 Återtagen ansökan ... 22 3.7 Återkrav och återsökning av beviljat ekonomiskt bistånd ... 22 3.7.1 Återsökning hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ... 22 3.7.2 Återkrav enligt SoL ... 22 3.7.3 Ersättningstalan enligt 9 kap. 3 § SoL ... 23 3.7.4 Kraveftergift ... 23 4 Utredningens innehåll ... 24 4.1 Information och dokumentation ... 24 4.2 Kontroller ... 25 4.2.1 Hur genomförs kontrollerna vid ansökan om bistånd? ... 27 4.3 Inkomstberäkning ... 32 4.3.1 Jobbstimulans ... 32 4.3.2 Stimulansbidrag ... 33 4.3.3 Inkomster som i sin helhet reducerar ekonomiskt biståndet ... 33 4.3.4 Inkomster som delvis reducerar ekonomiskt biståndet ... 34 4.3.5 Inkomster som inte reducerar ekonomiskt bistånd ... 34 4.3.6 Överskjutande inkomst från tidigare månader ... 34 4.3.7 Tillgångar ... 35 4.4 Utgifter ... 36 4.5 Hushållstyper ... 37 4.5.1 Sammanboende med hushållsgemenskap ... 37 4.5.2 Gifta men inte sammanboende ... 37 4.5.3 Gymnasiestuderande ungdom ... 38 4.5.4 Inneboende ... 38 4.5.5 Underårig som bildat familj ... 38
4.5.6 Hushåll med underåriga barn ... 38 4.5.7 Barn som bor växelvis hos föräldrarna ... 38 5 Olika gruppers förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd ... 39 5.1 Gifta/sammanboende med hushållsgemenskap ... 39 5.2 Arbetslösa ... 39 5.2.1 Uppsägning på egen begäran ... 39 5.2.2 Att stå till arbetsmarknadens förfogande ... 39 5.2.3 Sökanden som inte står till arbetsmarknadens förfogande ... 40 5.2.4 Arbetslösa med otillräcklig arbetslöshetsersättning ... 40 5.2.5 Arbetslösa med otillräcklig föräldrapenning ... 40 5.3 Företagare ... 41 5.4 Inskrivna för kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård ... 41 5.5 Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten ... 42 5.6 Barn som bor i stöd- eller träningsboende ... 43 5.7 Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ... 43 5.7.1 Sjukersättning eller aktivitetsersättning ... 43 5.8 Personer med sociala och medicinska problem ... 43 5.8.1 Psykisk ohälsa ... 46 5.9 Personer med äldreförsörjningsstöd eller pension ... 46 5.10 Studerande ... 46 5.11 Utländska medborgare ... 48 5.11.1 Allmänt ... 48 5.11.2 Personer med uppehålls- och arbetstillstånd ... 49 5.11.3 Personer utan uppehållstillstånd ... 49 5.11.4 Asylsökande ... 49 5.11.5 Flyktingar som omfattas av etableringslagen ... 50 5.11.6 EU-medborgare ... 51 6 Försörjningsstöd... 55 6.1 Riksnorm ... 55 6.1.1 Poster som ingår i normen ... 55 6.1.2 Förhöjning av normen ... 55 6.2 Försörjningsstöd till övriga kostnader ... 57 6.2.1 Arbetsresor ... 57 6.2.2 Avgift till fackförening och A-kassa ... 57 6.2.3 Boende och boendekostnader ... 58 6.2.4 Hemförsäkring ... 59 6.2.5 Hushållsel ... 60 6.3 Utlandsvistelse ... 60 6.4 Institutionsvistelse ... 60 6.5 Nödprövning och akut bistånd ... 61 6.5.1 Avslag på försörjningsstöd ... 61 6.5.2 Om behovet inte kan tillgodoses ... 61 6.6 Beslut som löper över flera månader ... 62 7 Bistånd till livsföring i övrigt ... 63 7.1 Barns fritidsaktiviteter ... 63 7.2 Begravningskostnad ... 63 7.3 Internet ... 64 7.4 Dator ... 65 7.5 Diskmaskin ... 65 7.6 Flyttkostnader ... 65 7.7 Färdtjänst ... 65 7.8 Förskole- och skolbarnsomsorgsavgift ... 65 7.9 Glasögon eller kontaktlinser ... 66
7.10 Hemtjänstavgift ... 66 7.11 Hemutrustning ... 66 7.12 Juridiska kostnader och stämpelavgifter/identitetskort... 67 7.13 Läkarvård och mediciner ... 68 7.14 Magasineringskostnad ... 68 7.15 Psykoterapikostnader ... 68 7.16 Kommunens ansvar vid spelmissbruk ... 68 7.17 Resor ... 68 7.18 Skulder ... 70 7.19 Spädbarnsutrustning ... 71 7.20 Tandvård ... 71 7.20.1 Akut tandvård ... 71 7.20.2 Nödvändig uppehållande tandvård ... 72 7.21 Tekniska hjälpmedel ... 72 7.22 Telefonabonnemang ... 72
9
1 Förvaltningsövergripande
Socialnämndens verksamhetsplan och budget
Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten.
Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument.
Kommunfullmäktige beslutar i stadens verksamhetsplan och budget om mål för socialnämnden.
Nämndmålen pekar ut kommunfullmäktiges övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden för respektive nämnd.
Socialnämnden ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och
fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i
befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten.
Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare.
Målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål.
Förvaltningens värdegrund
Vår gemensamma värdegrund hjälper oss bli tydliga så att medborgarna, uppdragsgivarna och våra samarbetspartners vet vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen. Värdegrunden stödjer oss i att ha klientfokus, arbeta för stadens mål och förvaltningens vision. Socialförvaltningen står för helhetssyn, människors lika värde, tro på individens egen förmåga och professionalism.
Helhetssyn
Helhetssyn på människan och organisationen präglar allt vårt arbete. Vi arbetar utifrån
individens/familjens samlade behov. Vi tar tillvara varandras kunskaper och erfarenheter samt samverkar med alla berörda.
Människors lika värde
I vårt arbete utgår vi från att alla människor har lika värde oavsett religion, kön, etnisk
tillhörighet, språk, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Vi arbetar i alla sammanhang aktivt för att motverka fördomar.
Tro på individens egen förmåga
Vi tror på alla människors möjligheter och vilja till utveckling. Vi arbetar för att öka individens möjligheter till ett självständigt liv. Delaktighet och ansvarstagande är en förutsättning för att lyckas.
Professionalism
Vårt arbete kännetecknas av tydlighet, tillgänglighet och rättssäkerhet. Varje möte präglas av ett respektfullt bemötande, förståelse och öppenhet. Vi värdesätter och utvecklar varandras
10
kompetens. Vårt arbete utgår från forskning och beprövad erfarenhet. Värdegrunden ska prägla allt vårt arbete. Tillsammans har vi alla ett ansvar att hålla värdegrunden levande.
Kvalitetsdeklarationer
Socialnämnden har fastställt ett antal kvalitetsdeklarationer inom nämndens verksamhetsområde.
Stadens kvalitetsdeklarationer beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av stadens verksamheter. Kvalitetsdeklarationerna hjälper medborgaren/brukaren att bedöma kvaliteten på våra tjänster och tydliggör vilka krav som kan ställas på stadens tjänster. Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten har fyra kvalitetsdeklarationer kopplade till sin verksamhet:
• Budget- och skuldrådgivning
• Dödsboanmälan
• Ekonomiskt bistånd
• Hyresrådgivning
Synpunkter och klagomål
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska den som bedriver socialtjänst ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från bl.a. vård- och omsorgstagare och deras närstående.
Utifrån den kvalitetspolicy som kommunfullmäktige antog 2010 har Solna stad sedan 2011 en stadsgemensam hantering av synpunkter och felanmälan som en del i stadens kvalitetsarbete.
Socialförvaltningen ska uppmuntra och ta till vara synpunkter och klagomål från brukare, deras näststående och ev. företrädare för brukare och anhöriga.
Möjligheten till att lämna synpunkter och klagomål framgår dels i stadens kvalitetsdeklarationer och dels på stadens hemsida där det finns en webbtjänst för synpunkter och klagomål. På
förvaltningen finns även förfrankerade synpunktskort som kan lämnas ut till brukare. Synpunkter och klagomål kan dock även inkomma muntligt, vanligt brev eller e-post eller via Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Lex Sarah
Lex Sarah brukar man benämna de bestämmelser i socialtjänstlagen (SoL, 14 kap. 2–7 §§ och 7 kap. 6 § SoL) som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden.
I lex Sarah ingår också en skyldighet för den som bedriver verksamheten att efter att ha tagit emot en rapport utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande. Vidare ingår en skyldighet för den som bedriver
verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah, (SOSFS 2011:5) gäller skyldigheten att till socialnämnden respektive gemensamma familjerättsnämnden rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden för alla som fullgör uppgifter inom förvaltningens socialtjänstverksamhet och som är anställd, uppdragstagare, praktikant eller deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program. Rapporteringsskyldigheten till nämnden omfattar även de som fullgör socialtjänstverksamhet inom kommungemensam verksamhet där nämnden är huvudman.
11 Familjeorienterat arbetssätt
Att arbeta familjeorienterat innebär att man går från individperspektivet till familjeperspektivet.
Att arbeta utifrån ett familjeorienterat arbetssätt förutsätter intern samordning mellan
verksamhetens olika enheter för att förbättra stödet till familjen. Genom fördjupad kunskap och kompetens om barn och anhörigas situation i familjer med risk- eller missbruk, våld, ekonomiska problem och/eller psykiska ohälsa ökar förutsättningarna att kunna möta barnets, respektive förälders och hela familjens behov av stöd.
Det stöd som erbjuds behöver vara familjeorienterat och inriktas på såväl hela familjens,
respektive föräldrarnas och barnens behov. Barns behov kan handla om att stärka skyddsfaktorer genom exempelvis stöd i skolarbetet, trygga relationer till någon stödjande vuxen och att låta barnen ge uttryck för sin oro och sina upplevelser. Stödet bör också inriktas på att stärka föräldraförmåga, hjälpa föräldrar med egna problem och ge avlastning genom till exempel praktiskt stöd. Barnet behöver även stöd för att få förståelse för sin situation. Barn vill veta vad som händer med en förälder som till exempel genomgår en missbruksbehandling, brist på information kan bidra till ökad oro.
Målet med ett familjeorienterat arbetssätt är en socialtjänst där ingen faller mellan stolarna. Att tidigt erbjuda familjer socialförvaltningens samlade kompetens för att så effektivt som möjligt stärka dessa familjers förmåga att upprätthålla trygga och stabila uppväxtförhållanden för barn.
Barn och ungdomar ska i möjligaste mån ges förutsättningar att växa upp inom sitt nätverk.
Offentlighet och sekretess
Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslagen, OSL). Varje gång du ställs inför frågan att lämna ut uppgiften måste du pröva om den enskilde eller närstående kommer lida men av att uppgiften lämnas ut. Bara om du kommer fram till att den enskilde eller närstående inte lider men, kan uppgiften lämnas ut.
Sekretessen gäller utåt, det vill säga gentemot enskilda och andra myndigheter. I en kommunal nämndorganisation är varje nämnd med underlydande förvaltning en myndighet. Därför gäller sekretess även mellan olika nämnder. Även inom samma nämnd kan det finnas sekretessgränser.
Verksamhetsgrenar anses vara självständiga om de styrs av olika sekretessbestämmelser och är självständiga i förhållande till varandra. Om det finns en sekretessgräns kan uppgiften bara lämnas ut om det står klart att den enskilde eller närstående inte kommer lida men. Utifrån gällande regelverk följer att det inom förvaltningen råder sekretess mellan den verksamhet som bedrivs inom socialnämnden och den verksamhet som bedrivs inom den gemensamma
familjerättsnämnden. Dessutom är vissa verksamheter, som t.ex. serveringstillstånd och
arbetsmarknadsåtgärder, att betrakta som självständiga verksamhetsgrenar inom förvaltningen. I detta sammanhang bör också noteras att det råder sekretess i relation till förvaltningens öppna verksamheter, dvs. insatser som ges utan biståndsbeslut.
Om den enhet du avser kontakta ligger inom samma nämnd och inte utgör någon självständig verksamhetsgren, då gäller inte sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Däremot gäller så kallad inre sekretess, vilket innebär att uppgifter bara får lämnas ut i den utsträckning som är normal eller behövlig för ett ärendes handläggning eller för verksamhetens bedrivande i övrigt.
Inre sekretess handlar förenklat om att du har en skyldighet att hantera uppgifter om den enskilde på ett ansvarsfullt sätt, även internt. Viktigt att notera är att även om sekretessen inte utgör något hinder för att lämna ut uppgiften, kan det ändå vara olämpligt att uppgiften lämnas ut.
12
2 Allmänt om handläggning av ekonomiskt bistånd
Socialtjänstlagen Mål och principer
Socialtjänstens mål och lagens intention regleras i portalparagrafen (1 kap. 1 § SoL). Målet är att den enskilde ska kunna leva ett självständigt liv, och arbetet ska inriktas på att frigöra och
utveckla individens egna resurser. Varje människa har ansvar för sitt liv och socialtjänsten ska inte överta det ansvaret. I kontakten med den enskilde ska frivillighet och självbestämmande vara vägledande.
Verksamheten ska präglas av helhetssyn och kontinuitet. Den enskildes sociala situation och de problem som personen upplever ska ses i förhållande till hela den sociala miljön. Hänsyn ska inte bara tas till familjen utan också till den enskildes situation gällande arbete, bostad och
fritidsaktiviteter. Socialtjänsten ska sträva efter en samlad lösning på de sociala svårigheterna i den enskildes situation.
God kvalitet
De insatser som socialtjänsten erbjuder ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 § SoL). Med kvalitet menas att verksamheten uppfyller gällande krav och mål i enlighet med de lagar och föreskrifter som styr verksamheten.
God kvalitet kan till t.ex. vara:
•
▪ Att den enskilde anser sig bli bemött med respekt
•
▪ Att den enskilde får tillräcklig information så att den kan ta till vara sina rättigheter och att verksamheten bedrivs på ett sätt som garanterar den enskildes rättssäkerhet
• ▪ Att insatserna utformas efter den enskildes behov och så långt det är möjligt i samråd med den enskilde
• ▪ Att insatserna utformas så att de inriktas på att frigöra och utveckla den enskildes resurser
• ▪ Att barnperspektivetbarnrättsperspektivet särskilt beaktas i verksamheten Rätten till bistånd – 4 kap 1 § SoL
Ekonomiskt bistånd är det yttersta skyddsnätet för människor som inte själva kan tillgodose sina behov, och är tänkt som en tillfällig lösning i ett akut skede. Den enskilde har ett eget ansvar för sitt liv, vilket innebär att utnyttja alla möjligheter som finns för att klara sin försörjning innan rätten till bistånd träder in. Biståndet ska säkerställa en skälig levnadsnivå för den enskilde.
Insatserna ska inte bara avhjälpa det aktuella behovet utan även underlätta för den enskilde att själv klara sin försörjning i framtiden.
Socialförvaltningens värdegrund
Helhetssyn
Helhetssyn på människan och organisationen präglar allt vårt arbete. Vi arbetar utifrån
individens/familjens samlade behov. Vi tar vara på varandras kunskaper och erfarenheter samt samverkar med alla berörda.
Människors lika värde
13
I vårt arbete utgår vi från att alla människor har lika värde oavsett religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, språk, funktionsnedsättning, ålder och sexuell läggning. Vi arbetar i alla sammanhang aktivt för att motverka fördomar.
Tro på individens egen förmåga
Vi tror på alla människors möjligheter och vilja till utveckling. Vi arbetar för att öka individens möjligheter till ett självständigt liv. Delaktighet och ansvarstagande är en förutsättning för att lyckas.
Professionalism
Vårt arbete kännetecknas av tydlighet, tillgänglighet och rättssäkerhet. Varje möte präglas av ett respektfullt bemötande, förståelse och öppenhet. Vi värdesätter och utvecklar varandras
kompetens. Vårt arbete utgår från forskning och beprövad erfarenhet.Värdegrunden ska prägla allt vårt arbete. Tillsammans har vi alla ett ansvar att hålla värdegrunden levande.
Riktlinjernas syfte och tillämpning
Riktlinjernas syfte är likabehandling och rättssäkerhet för den enskilde gällande bidragsnivå, förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd och vilka insatser som socialtjänstens ska erbjuda.
Med utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ger riktlinjerna stöd och vägledning vid handläggning av ekonomiskt bistånd i Solna stad.
Riktlinjerna beskriver vad som i normalfallet är en skälig levnadsnivå, men de ska inte tolkas som absoluta regler. En individuell behovsprövning ska göras i varje enskilt fall enligt SoL. Sakliga skäl kan motivera undantag från riktlinjerna motiveras av om sakliga skäl finns. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra kommuninvånare i samma situation. De krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter den enskildes individuella förmåga och förutsättningar.
Riktlinjerna redogör för vanligt förekommande situationer och behov, men det är inte möjligt att beskriva alla slags situationer eller behov som kan uppstå. Ytterligare vägledning bör hämtas från rättsfall samt från Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter.
Stadens övriga styrdokument
Arbetet med handläggning av ekonomiskt bistånd påverkas även av stadens övriga riktlinjer och styrdokument, som finns tillgängliga på Solna stads intranät. Dessa är bl.a.:
• ▪ Särskilda rutiner för återkrav av ekonomiskt bistånd på grund av felaktiga utbetalningar.
• ▪ Riktlinjer och rutiner för våld i nära relationer.
• ▪ Rutiner för egna medel.
• ▪ Rutiner för dödsboärenden.
Lex Sarah
Den 1 juli 2011 infördes nya bestämmelser om Lex Sarah i SoL. Syftet är att säkerställa insatser av god kvalitet för personer i behov av socialtjänstens insatser. Bestämmelserna innebär:
• ▪ skyldighet för anställda att medverka till god kvalitet
▪ rapporteringsskyldighet av missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden
▪ anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen vid allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarliga missförhållandenRutiner för ensamkommande flyktingbarn
14
Ytterligare vägledning i arbetet med Lex Sarah kan hämtas från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah och i Solna stads riktlinjer för Lex Sarah.
Barnperspektiv
I hushåll med barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärksammas, och när beslut rör barn ska det särskilt beaktas vad som med hänsyn till barnets bästa kräver. Konsekvenserna för barnen ska alltid övervägas innan beslut fattas i ärenden där det finns barn i familjen. Föräldrarna ska göras delaktiga när barnets bästa analyseras. Vid avslagsbeslut ska överväganden och
ställningstaganden tydligt dokumenteras. Föräldrarna har inom ramen för sin förmåga och ekonomiska resurser huvudansvaret för att säkerställa nödvändiga levnadsvillkor för barnet.
Målet är att föräldrar ska vara självförsörjande. Vid en barnkonsekvensanalys är det viktigt att väga in att forskningsresultat har visat att föräldrarnas arbete och en fast inkomst är en starkt positiv faktor för barnen.
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer