Innehållsförteckning
5 Olika gruppers förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd
Gifta/sammanboende med hushållsgemenskap
En gemensam ansökan och båda parters sammanräknade inkomster ska ligga till grund för beräkningen av biståndsbehovet. Båda parter måste uppfylla nedanstående förutsättningar för att det gemensamma hushållet ska ha rätt till ekonomiskt bistånd.
Arbetslösa
För att öka arbetslösa personers möjligheter till anställning ska en arbetslös person som söker ekonomiskt bistånd erbjudas stöd i sitt arbetssökande genom strukturerade insatser. Insatserna ska föregås av en individuell bedömning av personens behov och förmågor. I varje fall ska en utredning av förutsättningarna för självförsörjning göras. Utifrån utredningen görs en planering tillsammans med den enskilde och en tidsbegränsad handlingsplan upprättas. Stöd- och
motivationssamtal ingår, liksom en skyldighet för den enskilde att redovisa sitt arbetssökande.
Handlingsplanen ska följas upp regelbundet och eventuella korrigeringar ska göras i samband med utvärderingen.
33
Kraven på en arbetslös biståndssökande kan ingå som ett led i prövningen jämlikt 4 kap. 1 § eller 4 och 5 §§ SoL. Det är viktigt att i utredning och beslut ange vilka lagrum som tillämpas.
Socialnämnden bör uppmana till och underlätta för flytt till arbete. Med kunskapen om att barn med yrkesarbetande föräldrar har bättre förutsättningar i sina liv än barn i familjer som uppbär ekonomiskt bistånd, kan det med barnets bästa som utgångspunkt vara motiverat att även barnfamiljer flyttar för att föräldrarna långsiktigt ska kunna försörja sig genom arbete. Arbetets omfattning och varaktighet och flyttens konsekvenser för övriga familjemedlemmar ska övervägas.
Uppsägning på egen begäran
Om sökande har sagt upp sig på egen begäran eller själv orsakat uppsägningen (se 43 b § lag [1997:238] om arbetslöshetsförsäkring) ska ekonomiskt bistånd i regel inte kompensera för avstängningen från arbetslöshetsersättning. Om sökanden uppfyller övriga förutsättningar är denne berättigad till bistånd från den dag som rätten till arbetslöshetsersättning inträder. Om den sökande har haft synnerliga skäl att säga upp sig ska denne uppmanas att i första hand försöka få avstängningen från arbetslöshetsersättning hävd. En enskild bedömning ska alltid göras.
Om sökande har blivit uppsagd på grund av misskötsel kan denne bli avstängd från
arbetslöshetsersättning. Då ska ekonomiskt bistånd i regel inte kompensera för avstängningen från arbetslöshetsersättning.
Samma regel gäller för personer som har sagt upp sig på egen begäran men inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Om den sökande uppfyller övriga förutsättningar är denne berättigad till ekonomiskt bistånd först när rätten till arbetslöshetsersättning skulle ha inträtt.
Att stå till arbetsmarknadens förfogande
I regel kan det krävas att en arbetslös sökande aktivt söker arbete och står till arbetsmarknadens förfogande på heltid. Den sökande ska vara anmäld på Arbetsförmedlingen, söka arbete inom pendlingsavstånd i hela Mälardalen och tacka ja till varje anvisat arbete som denne anses klara av.
Tillräckligt arbetssökande kan vara minst två sökta arbeten per arbetsdag. På deltidsarbetande kan krav ställas på heltidsarbete om det är möjligt att få.
Ett arbete är enligt 44 § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämpligt om:
• skälig hänsyn tagits till den sökandes förutsättningar för arbetet och personliga förhållanden,
• anställningsförmånerna är enligt kollektivavtal eller, om sådant inte finns, är skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och
kvalifikationer får vid jämförliga företag,
• arbetet inte hänför sig till arbetsplats där det råder arbetskonflikt till följd av stridsåtgärder, och
• förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning eller föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.
Att stå till arbetsmarknadens förfogande innebär också att delta i arbetsmarknadsutbildning, praktik, arbetsrehabiliterande åtgärder eller annan kompetenshöjande verksamhet för att förbättra sina möjligheter att få ett arbete. Hit räknas även grundutbildning i svenska och
arbetssökarverksamheter. All arbetsträning och praktik som sker med stöd av 4 kap. 1 och 4 §§
SoL ska göras i samverkan med Arbetsförmedlingen för att ta vara på deras kompetens i
utformningen av insatsen. Studier i svenska språket är en av flera möjliga insatser för att öka den
34
enskildes anställningsmöjligheter. Samma krav på motprestationer ska ställas som på övriga arbetslösa enligt ovan, och den enskilde ska vara beredd att avbryta kursen om denne blir erbjuden arbete.
Sökanden som inte står till arbetsmarknadens förfogande
Om den sökande inte uppfyller kraven på att stå till arbetsmarknadens förfogande påverkar det rätten till bistånd för hela hushållet. Exempel på det är att inte söka arbete, vägra delta i
arbetspraktik eller arbetssökarverksamhet, eller utan giltiga skäl frånvara från aktivitet.
Sjukdom som leder till frånvaro mer än fem sammanhängande arbetsdagar ska styrkas med läkarintyg. Detsamma gäller vid vård av sjukt barn. Vid upprepad sjukfrånvaro kan VAB- eller sjukintyg krävas från första frånvarodag. Vid besök hos läkare eller myndighet som hindrar deltagande i arbetssökarverksamhet ska skriftlig dokumentation alltid uppvisas.
Ordinarie förskolas semesterstängning är inget hinder för att stå till arbetsmarknadens förfogande eftersom föräldrarna alltid erbjuds alternativ barnomsorgsplats. De av riksdagen beslutade
helgdagarna gäller för ledighet från arbetssökarverksamhet eller praktik i samband med helgdagar.
Arbetslösa med otillräcklig arbetslöshetsersättning
Sökande med ersättning från A-kassa eller Alfakassa kan förlora denna om de deltar i kommunal aktivering, beroende på vilken kassa det gäller. För att kunna delta i av kommunen anordnad verksamhet måste den sökande ha fått ett godkännande från sin kassa som är styrkt med ett intyg, annars kan deltagande i aktiviteter få konsekvensen att biståndsbehovet ökar.
Arbetslösa med otillräcklig föräldrapenning
Barnet ska anmälas till barnomsorgskön omgående och bekräftelse på platsansökan ska visas upp.
Så snart det är praktiskt möjligt, som huvudregel när barnet har fyllt ett år, ska hemmavarande förälder stå till arbetsmarknadens förfogande. Så snart barnomsorgsplats erbjuds ska den accepteras. Efter att barnomsorgsplats fåtts finns ingen rätt att vara föräldraledig viss tid. Lagen om föräldraledighet reglerar endast förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Företagare
I regel beviljas ekonomiskt bistånd inte till den som är egen företagare. Företagare konkurrerar med andra näringsidkare och beviljat bistånd skulle leda till att näringsidkare som inte behövde ta ut lön skulle får en otillbörlig konkurrensfördel. Om en sökande har eget företag eller uppdrag i företag ska företagets eventuella inkomster och tillgångar utredas.
Egenföretagare som ansöker om ekonomiskt bistånd ska hänvisas att ta ut avtalsenlig lön eller stå till arbetsmarknadens förfogande. En individuell prövning ska göras i varje enskilt fall.
Aktiebolag samt vissa handelsbolag eller enskilda firmor kan vara en realiserbar tillgång. Vissa enskilda firmor utgör ingen tillgång och bedriver i princip ingen verksamhet. Sådana firmor ska avregistreras hos Bolagsverket och Skatteverket. Det är svårt att kontrollera inkomster som en enskild har genom sitt företag och därför kontrolleras i första hand om den sökande har ett företag eller ett funktionärsuppdrag/styrelseuppdrag i ett företag/förening. En sökande som har ett sådant uppdrag får ofta någon form av ersättning. Det bör göras en kontroll av om den sökande innehar F- eller FA-skatt, är registrerad för moms eller har ett företag. Kontakta Skatteverket eller Bolagsverket vid oklarheter. Om företagets namn är känt kan information sökas på internet.
35
Inskrivna för kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård
Kriminalvårdsmyndigheten svarar för alla kostnader för personer inskrivna inom kriminalvården under verkställighetstiden. Särskilda regler gäller i vissa fall för hyra och andra kostnader
förknippade med eventuell bostad. Sökandens möjlighet till inkomst från arbete inom kriminalvårdsanstalten ska utredas innan ekonomiskt bistånd beviljas.
Häktade, samt sökande som genomgår rättspsykiatrisk undersökning, får häktesbidrag från kriminalvården och ska inte beviljas fickpengar.
Sökande dömda till fängelsestraff ska själva undersöka möjligheten att påbörja verkställigheten omgående och om möjligt göra det. I sådant fall kan biståndsbehovet tillgodoses genom att den sökande inställer sig hos kriminalvården.
Vid avslutande av kriminalvård ligger ansvaret för bistånd under en övergångsperiod på cirka en månad hos folkbokföringskommunen (se 2 a kap. 5 § SoL). Därefter har vistelsekommunen ansvaret.
Sökande som genomgår rättspsykiatrisk vård eller är omhändertagna enligt smittskyddslagen har rätt till ekonomiskt bistånd på samma villkor som personer inskrivna för vård inom
socialtjänsten. Dömda till rättspsykiatrisk vård kan ha kvar rätten till vissa ersättningar från Försäkringskassan, vilket bör utredas innan bistånd beviljas.
Hyreskostnad
Om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt har häktade sökanden efter sedvanlig ekonomisk prövning rätt till bistånd från socialnämnden till hyra.
I vissa fall kan sökanden dömda till kriminalvård beviljas bistånd till hyra under
verkställighetstiden. Den sökandes hyresförhållande, straffets längd, egen förmåga att betala hela eller del av hyran samt rehabiliteringsaspekten ska vara vägledande.
Vid högst sex månaders vårdtid kan ekonomiskt bistånd till hyra beviljas om det är olämpligt eller omöjligt att hyra ut lägenheten i andra hand. Om rätten att hyra kvarstår efter frigivning kan bistånd beviljas till andrahandslägenhet eller inneboenderum. Om hyresavtal sägs upp kan det bli aktuellt med bistånd till förvaringskostnad. Förvaringskostnaden ska jämföras med kostnad för nyinköp av möbler och husgeråd samt förvaring av en mindre del personligt lösöre.
Om vårdtiden överstiger sex månader ska den sökande försöka hyra ut sin lägenhet i andra hand eftersom bostad efter frigivning är viktig för fortsatt rehabilitering. Den sökande bör undersöka möjligheten att få ett ”tillgodohavande” hos hyresvärden eller bostadsförmedlingen.
Intensivövervakning med elektronisk kontroll – s.k. fotboja
Fotboja förekommer som påföljd vid korta straff och vid förberedelser för frigivning, s.k. IÖV-utsluss. Personer som avtjänar straff med fotboja jämställs med frivårdsklienter och har t.ex. rätt att uppbära eventuell pension eller sjukpenning, dock inte ersättning från A-kassa. Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt har personen rätt till ekonomiskt bistånd till sin försörjning. Om verkställigheten med fotboja övergår till anstaltsvård gäller reglerna för inskrivna inom
kriminalvården.
Bistånd till merkostnader på grund av intensivövervakningen, som avgifter, telefoninstallation eller resor till och från aktiviteter, beviljas inte då det bekostas av kriminalvårdsmyndigheten.
Vid utslussningsåtgärder gäller reglerna för inskrivna inom kriminalvården eftersom personen fortfarande är inskriven i anstalt och inte har rätt till försörjningsstöd.
36 Kontraktsvård
Genom påföljden kontraktsvård får den dömde istället för fängelsestraff genomgå
missbruksbehandling utifrån en av kriminalvården och socialtjänsten gemensamt upprättad behandlingsplan. Kriminalvården har kostnadsansvaret för behandlingen fram till tänkt dag för villkorlig frigivning efter 2/3 av det alternativa fängelsestraffet.
Vid institutionsbehandling står kriminalvården för alla kostnader till vårdgivaren såsom
fickpengar, drogkontroller, sjukvårdskostnader, resor, klädutrustning, fritids- och sportutrustning och hygienartiklar. Försörjningsstöd ska inte beviljas i dessa fall.
Vid öppenvård bekostar kriminalvården enbart behandling och kontroller enligt
behandlingsplanen. Den enskildes behov av försörjningsstöd ska prövas av socialnämnden. Om den enskilde avbryter eller missköter behandlingsplanen gäller reglerna för inskrivna inom kriminalvården.
Samhällstjänst
Samhällstjänst utförs under kontroll av frivårdsmyndigheten under den dömdes fritid. Den dömde kan fortsätta ordinarie arbete, studera eller aktivt söka arbete. Att en person är dömd till samhällstjänst påverkar inte socialtjänstens krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande på heltid, och t.ex. delta i praktik.
Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten
Sökande som beviljas insats i form av heldygnsvård eller behandling med stöd av SoL är berättigade bistånd på samma villkor som andra. Försörjningsstödets nivå ska reduceras för kostnader som den sökande inte har under vårdperioden. Se vidare under rubriken
”Institutionsvistelse ” nedan.
Resekostnader
Bistånd till resor vid institutionsvård, t.ex. för informationssamtal, in- och utskrivning på institutionen och möten med socialsekreterare, ska betalas ur socialnämndens konto för vårdkostnader. Vissa resor kan ingå i vårdavgiften, t.ex. resor till läkare eller tandläkare.
Barn som bor i stöd- eller träningsboende
Barn under 18 år som inte kan bo hemma utan måste erhålla boende utanför hemmet genom socialnämndens försorg ska ha ett placeringsbeslut där omsorgen om barnet tillgodoses genom placeringen. Barnets boende och omsorg tillgodoses i dessa fall annars av vårdnadshavaren.
Kostnaderna för uppehället ska täckas av vårdkostnaden och inte genom försörjningsstöd.
Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom
För att arbetsoförmåga vid sjukdom ska godkännas ska den sökande uppvisa ett relevant läkarintyg som styrker oförmåga att helt eller delvis arbeta eller delta i insatser. Det är arbetsförmågan och inte sjukdomen i sig som bedöms. Arbetslösa som är sjuka ska erbjudas rehabiliterande insatser om det utifrån medicinsk utredning bedöms lämpligt. Om
Försäkringskassan, men inte den sökandes läkare, bedömer att sökanden har arbetsförmåga ska Försäkringskassans bedömning gälla.
Den sökande ska medverka till behandling och rehabilitering i syfte att bli arbetsför för att vara berättigad till bistånd. Arbetslösa som är deltidssjukskrivna ska delta i arbetssökarverksamhet i förhållande till sjukskrivningens omfattning. Insatser ska erbjudas genom samverkan med konsultläkare, berörda sjuk- eller friskvårdsmottagningar och Försäkringskassan.
37
Sjukersättning eller aktivitetsersättning
Om sjukskrivande läkare bedömer att den sökande inte kommer återfå arbetsförmågan inom all överskådlig framtid kan ansökan om sjukersättning göras. Om den sökande är under 30 år kan ansökan om aktivitetsersättning göras om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt i minst ett år. Det gäller även om den unge kommer behöva behandling/utredning som beräknas pågå minst ett år.
Om Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan är nedsatt med minst ¼ kan de byta ut personens sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. För sjukersättning krävs att arbetsförmågan är nedsatt för all överskådlig framtid1. För aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt under minst ett år på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.
Personer med sociala och medicinska problem
Socialtjänstens verksamhet ska bygga på frivillighet och samförstånd men det innebär inte att den ska vara kravlös. Det innebär bl.a. att en person som är arbetslös och bedöms kunna arbeta är skyldig att söka arbete för att ha rätt till ekonomiskt bistånd liksom en skyldighet att i första hand använda sig av de generella förmåner och ersättningar som personen har rätt till. Rätten till ekonomiskt bistånd ska alltid utgå ifrån en individuell behovsprövning. En sådan bedömning ska präglas av ett helhetsperspektiv på den enskildes eller hushållets totala situation.
Om den enskilde av olika skäl inte kan klara sin försörjning genom arbete behöver personen erbjudas andra typer av insatser. Det kan till exempel gälla människor med olika typer av psykosociala svårigheter. Socialtjänsten måste därför noggrant utreda den enskildes förutsättningar och skaffa sig en helhetsbild av den enskildes behov, resurser och
försörjningshinder för att hitta lösningar på försörjningsproblemen. Detta förutsätter en väl fungerande och tät samverkan mellan socialnämndens olika verksamhetsområden såväl när det gäller utredningar och bedömningar som i samband med beslut och genomförande av olika biståndsinsatser.
Personer med missbruksproblematik
De grundläggande reglerna om rätten till bistånd gäller även för personer med
missbruksproblematik. Det är inte förenligt med socialtjänstens mål att passivt betala ut
ekonomiskt bistånd till personer med missbruk eller som befinner sig i riskzonen för att utveckla ett missbruk. I de fall det visar sig att den enskilde till följd av missbruk inte bedöms kunna försörja sig genom arbete måste socialtjänsten söka andra lösningar på försörjningsproblemen. I sådana fall är visserligen försörjningsstöd en av de biståndsformer som kan komma ifråga men socialtjänsten kan inte begränsa sina insatser till att trygga en grundläggande försörjning. I första hand måste socialtjänsten motivera dessa personer så att de kan få det stöd och den behandling som behövs för att komma ifrån missbruket och tillsammans med dem planera så att de på sikt ska kunna nå en självförsörjning. Det är därför viktigt att det förekommer ett samarbete mellan ekonomi- och arbetsmarknadsenheten och vuxenenheten kring dessa personer, se vidare nedan.
De allmänna reglerna om möjligheten att ställa krav på biståndssökande kan inte i samma utsträckning användas för människor med missbruksproblematik. Socialtjänsten kan inte kräva att personer med allvarliga missbruksproblem ska följa en viss behandlingsplan för att
1 ”All överskådlig framtid” betyder inte för all framtid. Det avser den tid behandlande läkare kan överblicka vilket skiljer sig från fall till fall.
38
vara berättigad till ekonomiskt bistånd. Däremot kan det krävas att sökanden som har pågående missbruk men inte av medicinska skäl är arbetsoförmögen, deltar i arbetssökarverksamhet för att ha rätt till bistånd.
Med allvarligt missbruk menas i detta sammanhang att missbruket bedöms utgöra ett hinder för att personen ska kunna ordna sin försörjning genom arbete. Däremot kan personer med lindrigt missbruk i vissa fall bedömas klara sin försörjning genom arbete. Det gäller även när en person bedöms ha haft en längre period utan aktivt missbruk eller att det gått en viss tid sedan eventuell institutionsvård avslutats som planerat. För de med lindrigt missbruk kan det i vissa fall ställas individuellt anpassade krav på arbetssökande eller att de ska delta i praktik och
kompetenshöjande verksamhet i enlighet med vad som sägs i 4 kap. 4 § SoL. Detta kan i vissa fall verka förebyggande vid begynnande missbruk eller komplettera andra insatser.
De krav som kan ställas på enskilda med lindrigare missbruk om arbetssökande eller deltagande i praktik och kompetenshöjande verksamhet ska utformas i samverkan mellan ekonomi- och arbetsmarknadsenheten och vuxenenheten. Dessa krav kan dock inte ersätta vård och
behandling. Krav på deltagande ska vara relevanta och sakligt grundade på eventuella behov av kompetensutveckling och ska alltid föregås av övervägande om den sökandes närvaro på en eventuell praktikplats är lämplig.
Bedömningar av huruvida enskilda personer har ett allvarligt eller lindrigt missbruk görs av Vuxenenheten. I de fall personen är aktuell för ekonomiskt bistånd ska vuxenheten göra dessa bedömningar efter samråd med ekonomi- och arbetsmarknadsenheten. Ekonomi- och
arbetsmarknadsenheten ska så snart det finns skäl erbjuda personer med missbruk kontakt med vuxenheten för eventuella stödinsatser samt bedömning av i vilken grad missbruket utgör ett hinder för att försörja sig genom arbete.
Utredning och beslut om ekonomiskt bistånd till personer med missbruk, samt beslut om hur biståndet ska betalas ut, handläggs av ekonomi- och arbetsmarknadsenheten. Besluten ska föregås av samråd med vuxenenheten och fattas i enlighet med vad som överenskommits i upprättad gemensam planering. Efter samråd med vuxenenheten kan ekonomi- och
arbets-marknadsenheten undersöka möjligheterna till sjukersättning eller aktivitetsersättning samt möjligheterna för personer tillhörande denna målgrupp att vara inskrivna på arbetsförmedlingen för att på sikt underlätta ett inträde på arbetsmarknaden.
I de fall personer under en längre tid, som regel mer än tre månader, har behov av både ekonomiskt bistånd och missbruksvård ska ekonomi- och arbetsmarknadsenheten och
vuxenenheten snarast upprätta en gemensam plan. Denna ska om möjligt tas fram tillsammans med den enskilde och utformas i enlighet med förvaltningens rutiner. Av planen ska framgå vilka
vuxenenheten snarast upprätta en gemensam plan. Denna ska om möjligt tas fram tillsammans med den enskilde och utformas i enlighet med förvaltningens rutiner. Av planen ska framgå vilka