Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär både att stödja den enskilde på vägen mot
självförsörjning och att under tiden pröva rätten till ekonomiskt bistånd. Här beskrivs riktlinjer för ärendehandläggningen. Verifiering av inkomna uppgifter beskrivs utförligare i kapitel 3,
”Utredningens innehåll”.
Ansökan
Ansökningsblanketten är utgångspunkten för utredningen. Den sökande ska få tydlig vägledning om hur blanketten fylls i. Informationsbladen ”Ifyllnadsguide för ansökan om ekonomiskt bistånd” och ”Bekräftelse på mottagen information” ska användas. En ofullständigt ifylld ansökningsblankett får inte utgöra underlag för utbetalning av bistånd.
Ansökningsblanketten ska i regel alltid användas. StällningMan måste dock tasta ställning till varje ansökan, ävenoavsett om det är en skriftlig ansökan i annan form eller en muntlig ansökan, eftersom dessa i principär också är giltiga (se 19 § FL). ManDäremot måste dockman skilja mellan en ansökan och ett rådgivande samtal, och om förhållandet är . Är det oklart var den enskilde vill ska handläggaren kontrollera med den enskilde om en ansökan föreligger. Om så är fallet ska den sökande uppmanas fylla i ansökningsblanketten för att möjliggöra en utredning.
En ofullständig ansökan ska i regel kompletteras genom att den sökande kallas till kontoret eller genom att en kopia på ansökan skickas hem till den sökande för komplettering. Kopian ska skrivas under av den sökande (se 21 § FL) och förvaras ihop med originalet. I vissa fall kan beslut om avslag fattas med hänvisning till att den sökande inte medverkar till genomförandet av
utredningen. Det är dock viktigt att komma ihåg socialnämndens
utredningsskyldighetserviceskyldighet (se 20 § FL)). Handläggaren ska aldrig skriva på
ansökningsblanketten. Om sökanden muntligt lämnar ytterligare uppgifter dokumenteras det i journalen som biläggs ansökan.
Om sökanden t.ex. på grund av funktionsnedsättning saknar förmåga att fylla i en ansökan kan undantag göras från det kravet under förutsättning att det dokumenteras tydligt. Handläggaren ska då själv, med den sökandes samtycke, inhämta relevanta uppgifternauppgifter innan beslut fattas (se 8 och 9 §§ FL). Inhämtande av uppgifter ska dokumenteras i journalen.
Utredning
När ansökan om ekonomiskt bistånd inkommer ska socialnämnden alltid och utan dröjsmål inleda utredning. Socialnämnden kan inte neka till att ta emot ansökningar. Syftet med utredningen är att ge beslutsfattaren ett tillförlitligt beslutsunderlag för valet av bistånd.inför beslut i ärendet. Utredningar rörande ekonomiskt bistånd görs med stöd av 11 kap. 1 § SoL. I samband med första ansökan om bistånd ska en grundutredning göras för att ta reda på orsakerna till att den enskilde inte kan försörja sig själv.
Grundutredningen ska kartlägga vilka behov som finns och vilka möjligheter, resurser och eventuella hinder som den enskilde har att själv tillgodose dessa. Utredningen ska dokumenteras i verksamhetssystemet och vara tillräckligt omfattande för att ge tillfredställande underlag för beslut, men inte vara mer djupgående än vad utredningens syfte kräver. I arbetet med grundutredningar ska standardiserat bedömningsinstrument användas.
Utredningen ska mynna ututmynna i ett beslut om där beslutsfattaren tar ställning till rätten till bistånd och eventuellt en handlingsplan innehållande det som krävs för att den enskilde ska nå självförsörjning. Om den enskilde inte delar beslutfattarens uppfattning i någon fråga, t.ex.
gällande vilken insats som är lämplig, ska det alltid dokumenteras.
18
Efter grundutredningen görs utredningar om rätten till bistånd inför varje beslut, som utgår från den dagsaktuella situationen och från uppgifterna i grundutredningen. Ny ansökan krävs vid varje tillfälle. Ny grundutredning ska göras var sjätte månad elleren gång om året tillsammans med en ny utredningsprocesseller om den sökandes situation förändras, vilket innebär att samma kontroller görs som vid första ansökningstillfället (se vidare under kapitel 34, ”Utredningens innehåll”)
Vägar till självförsörjning – handlingsplaner och insatser Utredning av behovet av stöd för att finna vägar till självförsörjning
Grundutredningens fokus är att utreda vad den enskilde behöver göra för att nå självförsörjning och vilket stöd socialnämnden bör erbjuda. Utredningen ska beskriva aktuellt försörjningshinder, den enskildes resurser, vilket stödbehov som finns och hur det ska tillgodoses.
Stöd till självförsörjning
Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd ska arbetslinjen gälla, och individens förmågor snarare än oförmågor sättas i fokus. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete och vid behov stöttas för att klara det. Utgångspunkten ska vara att människor både vill och kan ta ansvar för sin försörjning. Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd är den främsta uppgiften därför att genom aktiva insatser anpassade efter individens behov och genom motivations- och
förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta det ansvaret. Utifrån arbetssättet
”Solnamodellen” ska socialförvaltningen samarbeta med kompetensförvaltningen i Solna för att minimera hinder att nå arbetsmarknaden för den som är aktuell för ekonomiskt bistånd. Enskilda kan inte välja att leva på ekonomiskt bistånd framför att ta ett arbete.
Socialnämnden ska erbjuda relevanta insatser och samtidigt ställa krav på motprestationer utifrån den enskildes individuella förutsättningar. Insatser ska erbjudas både för att rehabilitera icke arbetsföra personer och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet. Innan krav på deltagande i en viss aktivitet ställs ska den biståndssökandes behov och förmåga utredas.
förslagsvis genom att använda instrument-x eller FIA. Insatser i form av arbetsträning ska även bedömas utifrån verksamhetens kvalitetskrav.
Vilka insatser som erbjuds beror på vilket hinder för självförsörjning den enskilde har. Den enskilde ska ges förutsättningar att ha inflytande över och vara delaktig i planeringen för att undanröja försörjningshindret och uppnå självförsörjning. Det innebär att individen inte kan välja bort ett enkelt arbete till förmån för en önskad insats.
Människor har i regel betydande resurser även då det många gånger finns sociala och medicinska problem av olika slag i livet. För att socialnämnden ska ställa andra krav på motprestation än de som ställs på arbetslösa ska den sökandes problematik vara allvarlig och omfattande. En sådan problematik kan vara ett allvarligt missbruk och svår fysisk eller psykisk ohälsa. Sökande som inte kan arbeta ska erbjudas arbetsrehabilitering till lämpligt arbete eller motiveras till att ansöka om sjukpenning eller sjukersättning/aktivitetsersättning.
Sjuka personer som behöver ekonomiskt bistånd ska kunna få samma insatser som sjuka med sjukpenning. Vid långvarig eller kronisk/återkommande sjukdom ska socialnämnden ta kontakt med sjukskrivande läkare för att planera arbetsförmågeutredning och arbetsrehabilitering.
Kontakt med läkaren ska föregås av den sökandes samtycke. Sökande som på grund av sociala eller medicinska skäl bedöms vara förhindrade att stå till arbetsmarknadens förfogande har oftast behov av insatser från andra myndigheter eller från landstinget. Därför bör bedömning av arbetsförmåga och rehabiliterande insatser planeras och erbjudas i samverkan med andra enheter på socialförvaltningen samt kompetensförvaltningen, konsultläkare, Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, kriminalvård och berörda sjuk- och friskvårdsmottagningar.
19 Handlingsplaner
En strukturerad handlingsplan ska alltid upprättas baserad på den information som framkommit av grundutredningen. Av handlingsplanen ska det framgå vilka insatser som den enskilde ska erbjudas och vilka krav på motprestationer som ställs för beviljande av ekonomiskt bistånd.
Handlingsplanen ska omfatta samtliga förändringar som är nödvändiga för att den enskilde ska uppnå självförsörjning. Förutom arbete kan det innebära att sänka sina boendekostnader om det nuvarande boendet bedöms vara för dyrt, eller att ansöka om sjukersättning eller bostadsbidrag.
Den enskilde ska vara delaktig i utformandet av handlingsplanen och om den enskildes bedömning skiljer sig från handläggarens i någon fråga så ska det dokumenteras.
Om den enskilde eller någon i hushållet är aktuell på andra enheter inom förvaltningen ska handläggare från den andra enheten informeras om och/eller involveras i handlingsplanen.
Enheten har gemensamma rutiner för det arbetet med omvårdnadsförvaltningen och vuxenenheten.
Uppföljning
Handlingsplanen ska följas upp regelbundet och insatsernas resultat ska utvärderas.
Uppföljningsdatum ska framgå av dokumentet. Planen justeras utifrån resultatet och nya insatser kan beslutas.
Flöde för arbetet mot självförsörjning
Handlings- Upp- Reviderad Uppdaterad
Grundutredning plan Insats följning utredninggrund- handlingsplan Insats
Utredning av rätten till bistånd
Grundutredningens parallella fokus är att utreda den sökandes rätt till bistånd under tiden fram till att denne blir självförsörjande.
Förutsättningar för rätten till ekonomiskt bistånd
Den sökande ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd. Det innebär att den enskilde är inskriven på Arbetsförmedlingen, söker arbete aktivt (dvs. söker minst två jobb/dag) och vid behov deltar i arbetssökarverksamhet, av kommunen anordnad arbetsverksamhet, praktik, svenskundervisning eller annan enligt handlingsplanen lämplig insats.
Sökande som av sociala eller medicinska skäl är förhindrade att arbeta ska medverka till planering, rehabilitering och behandling i syfte att bli arbetsföra eller att bli självförsörjande genom förmåner eller ersättning ur det allmänna socialförsäkringssystemet. För att
arbetsoförmåga ska godkännas vid sjukdom ska den sökande ha ett relevant läkarintyg som styrker oförmåga att arbeta eller delta i aktiviteter. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan.
Intyg om sjukskrivning ska vara korrekt ifyllt och det ska framgå konkreta ordinationer som är nödvändiga för att den enskilde ska kunna återfå sin arbetsförmåga. Alla intyg om sjukskrivning ska granskas kritiskt med hjälp av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd och vid behov ska socialförvaltningens konsultläkare rådfrågas. Om sjukskrivande läkare bedömer att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt med minst 25 % och att den sökande inom överskådlig framtid inte kommer återfå sin arbetsförmåga ska ett läkarutlåtande om hälsotillstånd (LuH) begäras. LuH begärs från sjukskrivande läkare. Detta skickas därefter till Försäkringskassan med begäran om sjukersättning.Flöde för utredning av rätten till ekonomiskt bistånd
20 Flöde för utredning av rätten till ekonomiskt bistånd
Att pröva rätten till ekonomiskt bistånd
Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär utredningsarbete och beslutsfattande med krav på rättssäkerhet, gemensamt synsätt och likvärdiga bedömningar. Rätten till bistånd prövas i flera steg där följande frågor ska utredas:
▪ Är förutsättningarna för bistånd uppfyllda? Här bedöms om sökanden uppfyller de krav som kan ställas för att denne ska uppnå självförsörjning.
▪ Kan biståndsbehovet tillgodoses på annat sätt? Annat sätt kan vara genom
försörjningsskyldiga (vårdnadshavare, make/maka, sammanboende), inkomster eller tillgångar, socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar. I vissa fall ska behovet tillgodoses genom andra huvudmän, som Försäkringskassan, landstinget, Migrationsverket eller Kriminalvården.
▪ Vilket bistånd ska beviljas? Utöver av regeringen fastställd riksnorm ska en bedömning göras med utgångspunkt i SoL och socialnämndens riktlinjer av vilket behov som föreligger och vad som för den enskilde är en skälig levnadsnivå.
Beslut om ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd
Alla biståndsbeslut ska fattas medutifrån underlag i form av en utredning. Socialnämndens delegationsordning ska beaktas när beslut fattas. Alla beslut ska registreras och journalföras enligt socialnämndens riktlinjer och dokumenthanteringsplan. Besluten ska vara tydligt formulerade och meddelas den sökande omgående. Motivering till beslutet ska journalföras. Socialnämnden får bestämma om beslutsunderrättelse ska ske muntligt, genom brev, delgivning eller på annat sätt (se 33 § FL). Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt om sökanden begär det.
Beviljande och utbetalning av ekonomiskt bistånd
När ekonomiskt bistånd beviljas ska det framgå vad den sökande ansökt om, vad som beviljats och vilka omständigheter som gör att sökanden är berättigad biståndet. Om biståndet beviljas med förbehåll ska en beskrivning av beslutets villkor framgå. Det ska journalföras hur det beviljade biståndet utbetalas till sökanden.
Utbetalning av ekonomiskt bistånd ska normalt göras till den sökandes bankkonto via ”SUS”.
Utbetalning via check, laddat kort och rekvisition ska ske mycket restriktivt och motivering måste då journalföras. När beviljat bistånd utbetalas via rekvisition ska möjligheten att använda
rekvisitionen tidsbegränsas, vilket måste antecknas på rekvisitionen.
I följande fall kan utbetalning via check, rekvisition och betalkort ska ske undantagsvis
• ▪ i akuta situationer som inte har gått att förutse
•
▪ om socialnämnden är orsak till att den sökande inte har fått utbetalningen som tidigare överenskommet
•
▪ om personen i fråga är bostadslös och saknar adress, eller av andra skäl inte kan öppna ett konto på banken, eller
Grundutredning Bedömning av rätten till
bistånd Ny ansökan Utredning Bedömning av rätten till
bistånd Ny ansökan Utredning
21
•
▪ om den sökande har missbruksproblem och det är uppenbart att beviljat bistånd kommer att användas till att finansiera missbruket.
Vid behov kan socialnämnden hjälpa den sökande att direktbetala räkningar med beviljat bistånd.
Det ska göras efter överenskommelse med sökanden och måste dokumenteras.
Avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd
Om förutsättningarna för rätt till ekonomiskt bistånd inte uppfyllsär uppfyllda ska ansökan avslås. I regel avslås ansökan för hushållet som helhet. Underhållsskyldighet mot övriga familjemedlemmar (sambo, gifta, vårdnadshavare) går före deras rätt till ekonomiskt bistånd.
Föräldrar ska därför informeras om det ekonomiska ansvaret som föräldraskapet innebär.
Om sökanden inte beviljas fullt bistånd aktuell månad på grund av normöverskott tidigare månader ska beslut om avslag fattas gällande det tidigare normöverskottsbeloppet.
Skälen till att sökt bistånd ska avslås (motivering för avslaget) ska vara sakliga och anges så att den enskilde förstår orsaken till beslutet. Att personen inte medverkar i utredningen kan vara grund för avslag.
Den sökande ska alltid meddelas om ett avslagsbeslut. Av beslutet, som alltid ska vara skriftligt, ska motiveringen framgå. Beslutsdokumentet sparas i original i akten. En kopia eller ytterligare ett originaldokument skickas eller överlämnas till den sökande. Besvärshänvisning ska lämnas liksom hjälp att överklaga beslutet om den sökande behöver och önskar det.
Av beslutet ska följande framgå:
• Vad ansökan avser
• Hänvisning till lagrum i SoL
• Eventuell tidsperiod
• Motiv till avslaget. Vid flera skäl till avslag ska samtliga anges i beslutet och en närmare motivering i det enskilda fallet framgå.
• Överväganden och ställningstaganden av beslutets konsekvenser för eventuella barn.
Överklagan
En överklagan som kommer in för sent ska avvisas av socialnämnden avvisas,, avvisningsbeslutet ska förses med en besvärshänvisning. Däremot ska socialnämnden inte ta ställning till om ett beslut är överklagbart, om den enskilde har rätt att överklaga beslutet eller ha synpunkter på skrivelsen, som att det exempelvis saknas underskrift.
Observera att efter ändringar i FL som trädde i kraft den 1 juli 2018 ska ett överklagande alltid sändas till förvaltningsrätten utan dröjsmål. Detta gäller även om socialnämnden efter
överklagandet har ändrat beslutet helt i enlighet med sökandens överklagande (se 45 och 46 §§
FL). Enligt praxis bör överklagandet sändas till förvaltningsrätten inom en vecka. Överklagade beslut som överlämnats till förvaltningsrätten får inte ändras av socialnämnden (se 39 § FL).
Socialnämnden ska inte begära in kompletterande uppgifter med syftet att kunna ompröva fattat beslut. Om den enskilde vill återta överklagan ska det handläggas av förvaltningsrätten.
Det är socialnämndens ansvar att följa upp ett överklagat ärende som ligger hos domstol. Senast fyra månader efter att överklagan har skickats till domstolen ska ansvarig handläggare kontrollera målets status med domstolen. Detta ska dokumenteras.
22 Återtagen ansökan
Om den sökande av olika skäl tar tillbaka en ansökan ska det journalföras. Sökanden ska informeras om att vidare handläggning av ansökan inte kommer att ske och att en ny ansökan måste lämnas in om sökanden återigen behöver ansöka om ekonomiskt bistånd. Har sökanden återtagit sin ansökan ska ärendet avskrivas. Detta görs i ett slutligt beslut.
Återkrav och återsökning av beviljat ekonomiskt bistånd
Bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL beviljas i princip utan återbetalningsplikt för den enskilde. Undantag från denna princip regleras i 107 kap. 5 § SFB och 9 kap. 1 och 2 §§ SoL. När ekonomiskt
bistånd beviljas som förskott på förmån/ersättning eller med villkor om återbetalning ska den sökande informeras om att beviljat ekonomiskt bistånd kommer att återkrävas eller återsökas.
Alla beslut om återkrav eller återsökning ska bevakas. Vid återsökning ska beslutet följas upp hos Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten följas upp. Vid återkrav ska utebliven återbetalning utredas.
Återsökning hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten
Det bistånd som den enskilde beviljas under den tidtiden
Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten prövar en periodisk förmån som kan utbetalas retroaktivt, kan återsökas av socialnämnden. Villkoret är att den enskilde för den period som Försäkringskassans beslut om ersättning gäller genom bistånd från socialnämnden fått minst 1000 kr till sin och sin familjs försörjning (107 kap. 5SFB5 § SFB). Om Försäkringskassan felaktigt betalar ut retroaktiv ersättning till den enskilde, som kommunen har rätt till, kan socialnämnden kräva Försäkringskassan på motsvarande belopp i skadestånd.
Om beslut eller uträkning av ersättningen dröjer men det är troligt att ersättningen kommer att beviljas kan Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ge förskott på ersättning (112 kap. 2 § SFB). Den möjligheten ska undersökas innan bistånd beviljas som förskott på sökt ersättning.
När ekonomiskt bistånd beviljas i avvaktan på beslut från Försäkringskassan eller
Pensionsmyndigheten ska blanketten ”Begäran från socialnämnden – utbetalning av retroaktivt beviljad ersättning från Försäkringskassan” eller ”Begäran från socialnämnden – utbetalning för retroaktiv tid från Pensionsmyndigheten” fyllas i och sändas till den berörda myndigheten för återsökning. En detaljerad rutinbeskrivning finns i särskilda rutiner för handläggning av återsökning.
Återkrav enligt SoL
Utifrån 9 kap. SoL får socialnämnden återkräva beviljat ekonomiskt bistånd i följande fall:
1. Om den sökande genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på något annat sätt förorsakat att biståndet enligt 4 kap. 1 § SoL beviljats obehörigen eller med för högt belopp (9 kap. 1 § SoL). Biståndet kan även återkrävas enligt denna paragraf om någon i annat fall än som avses ovan tagit emot biståndet obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett det.
2. Om biståndet beviljats enligt 4 kap. 1 § SoL antingen som förskott på förmån/ersättning eller till den som är indragen i arbetskonflikt eller på grund av förhållanden som denne inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar (9 kap.
2 § första stycket SoL).
3. Om biståndet beviljats med villkor om återbetalning med stöd av 4 kap. 2 § SoL (9 kap. 2
§ förstaandra stycket SoL).
Akut bistånd till matpengar av sociala eller medicinska skäl ska inte återkrävas, om inte det akuta biståndet beviljas på grund av att någon tillfälligt är förhindrad att disponera sina inkomster eller
23
tillgångar. Akut bistånd till exempelvis en hyresskuld för att undvika avhysning kan återkrävas om hushållet har normöverskott. Återkrav får inte göras på så sätt att beloppet räknas av mot
framtida ekonomiskt bistånd. Arbetsgången enligt gällande rutinbeskrivningar ska alltid tillämpas vid handläggning av återkrav. De formella reglerna kring handläggning av återkrav är absoluta
framtida ekonomiskt bistånd. Arbetsgången enligt gällande rutinbeskrivningar ska alltid tillämpas vid handläggning av återkrav. De formella reglerna kring handläggning av återkrav är absoluta