Allsidighetens samhälle 1993

3.3.1 Konservativa idéer Gemensamma normkällor

Likt tidigare program väljer partiet att 1993 lägga stort fokus på värnandet av gemensamma normkällor. Dock tar sig detta uttryck på ett annorlunda sätt än tidigare. I tidigare program har ett stort fokus legat på den kristna tron och nationen som normkällor men i 1993 års program läggs ett mycket större fokus på civilsamhället och det små gemenskaperna (Moderaterna 1993: 4).

Programmet centreras kring målet om vad partiet kallar för ”allsidighetens samhälle. Ett samhälle där olika samhällssfärer får styras efter sina egna interna regler. En sådan

samhällssfär beskrivs vara den ”lilla världen” Den lilla världen syftar på den samhällssfär som finns utanför politiken och marknaden, det vill säga de små gemenskaperna i form av

familjen, ideella organisationer och vänskapsband (Moderaterna 1993: 5). På ett klassiskt konservativt maner argumenterar partiet för att dessa små gemenskaper, som är ett typexempel på gemensamma normkällor, hjälper människor att leva ett gott liv:

…Vi inlemmas i en tradition och en social situation. Vi får en historia och vi får möjligheter att förstå vår samtid. I de personliga kontakterna med dem som står oss nära - familjemedlemmar, släktingar, vänner, församlingsmedlemmar, arbetskamrater - upplever vi det som gör livet värt att leva (Moderaterna 1993: 4).

I sin argumentation tycks partiet näst intill anta det lilla samhället som ett värde i sig. Värt att notera är att partiets betoning på att varje samhällssfär, speciellt det lilla samhället, ska få styras efter sin egen logik ger partiet den konservativa argumentationen en mer liberal prägel.

Då det är av stor vikt att det lilla samhället ska få styra sig själva målar partiet upp en snabbt växande stat som ett hot mot det lilla samhället:

Efterkrigstidens politik har ofta syftat till att minska medborgarnas beroende av varandra. I stället har deras beroende av det offentliga ökat. Institutioner som i andra länder är mer oberoende och därmed kan utgöra mer av en motkraft visavi politiken - universitet, kulturliv, kyrka, hjälporganisationer - domineras och finansieras i Sverige oftast av det offentliga…

Följden har blivit likriktning, bristande vitalitet och att de mänskliga gemenskaperna gradvis urholkats. (Moderaterna 1993: 4).

Sammanfattningsvis är idén om gemensamma normkällor fortfarande mycket framträdande och ges stort textutrymme. Dock är idén inte lika central för partiets argumentation likt programmet från 56 utan partiet väljer fortsatt att centrera sin argumentation runt liberala idéer. Iden om gemensamma normkällor ges således ett värde på 3.

Försiktighetsprincipen

En stor förändring gentemot tidigare program är partiets förhållning till

försiktighetsprincipen. Till skillnad från de tidigare programmen, där vikten av att föra med sig tidigare generationers visdom genom en långsam och kontrollerad samhällsutveckling skrevs ut uttryckligen, lyser nu försiktighetsprincipen med sin frånvaro. Partiet väljer istället att ha en mer individualistiskt och ekonomiskt förhållningssätt till samhällsförändring (Moderaterna 1993: 3).

Frihet för den enskilde, för människors gemenskaper och för vår nation är grunden för den politik som skall förnya och utveckla det svenska samhället. Friheten har värde i sig. Frihet förverkligas enbart när den är förenad med ansvar. Det är större frihet och personligt ansvarstagande som kan sätta mänskligt skapande i centrum för samhällsutvecklingen (Moderaterna 1993: 3).

Här menar partiet exempelvis att det är människans skaparkraft som ska ligga till grund för samhällsutvecklingen. Tyngdpunkten ligger inte längre i det långsamma och försiktiga utan istället att samhällsutvecklingen måste gå hand i hand med friheten. Partiet anammar även en mycket mer ekonomisk syn på samhällsutvecklingen:

Marknadsekonomin är förändringens ekonomi. Den ger hela tiden motiv och

möjlighet för initiativrika personer, entreprenörer, att finna nya vägar att skapa och tillfredsställa konsumenters önskemål (Moderaterna 1993: 22).

Denna dynamiska aspekt av marknadsekonomin har ofta kommit i skymundan, men den är i själva verket den fria ekonomins kärna… Välståndet och därmed tryggheten har denna ständiga omvandling som grund (Moderaterna 1993: 22).

Ovan lägger partiet vikt vid att förändringar och ständig utvecklingen är grundbultar i en fri ekonomi. Man går till och med så långt som att säga att samhällets ständiga omvandling är

grunden för välstånd och trygghet. Detta är ganska långt ifrån den hållning partiet hade i föregående program från 1978 där man menade att en långsam och kontrollerad

samhällsutveckling var det enda sättet att garantera ett fritt och rikt samhälle (Moderaterna 1978: 5).

Sammanfattningsvis är det tydligt att Moderaterna i detta program överger den konservativa idén om försiktighetsprincipen till förmån för mer liberala värden. Idén ges därmed ett värde på 1.

3.3.2 Liberala idéer

Negativ frihet

Likt i programmet från 1978 ges det negativa frihetsidealet stor vikt. Redan i det första stycket slås friheten fast som ett egenvärde:

Frihet för den enskilde, för människors gemenskaper och för vår nation är grunden för den politik som skall förnya och utveckla det svenska samhället. Friheten har värde i sig (Moderaterna 1993: 3).

Det är även tydligt att partiet när man argumenterar för frihet syftar på det negativa frihetsidealet. I nedanstående citat ger man uttryck för den klassiskt liberala iden att varje människa har rätten att forma sitt eget liv efter sina egna önskemål och interagera med andra människor. Resonemanget ligger återigen mycket nära Lockes ide om självägarskapet (Locke 2016: 40).

Varje medborgare måste tillförsäkras rätten att själv styra och ta ansvar för sitt liv och sin tillvaro samt rätten att ensam och i frivillig samverkan med andra forma sitt liv. Friheten ger inga garantier men den ger alla möjlighet att söka förverkliga sina drömmar och

förhoppningar (Moderaterna 1993: 3).

Något i ovanstående citat som även visar på att partiet åsyftar det negativa frihetsidealet är att man är tydlig med att friheten att styra över sitt eget liv inte ger några garantier. Friheten att fritt skapa och byta värde ger exempelvis ingen garanti till rikedom. Detta är något som särskiljer den negativa friheten mot dess motsats i form av den positiva friheten (Berlin 2011:

91).

Värt att påpeka är att det negativa frihetsidealet inte bara målas upp som ett måste för individens välbefinnande. Den negativa friheten beskrivs även vara en central del i

allsidighetens samhälle. Tanken om samhället som uppbyggt av olika sfärer som drivs utefter sina egna interna regler bygger på idealet att just varje samhällssfär tillåts vara ifred, att staten inte försöker styra olika sfärer i en viss riktning.

I allsidighetens samhälle är den individuella friheten stor och den lilla världens gemenskaper oberoende och vitala. Politisk debatt och politiska beslut spelar en viktig roll men tillåts inte dominera hela samhället. etik, ekonomi, konst, religion och

vetenskap får utvecklas på sina egna villkor och enligt sina egna traditioner.

(Moderaterna 1993: 5).

Det är tydligt att det negativa frihetsidealet även i detta program ges stort utrymme och är ytters centralt för partiets argumentation. Frihetsidealet kopplas återigen starkt till övriga idéer så som vikten av en fri ekonomi och vikten av en liten begränsad stat. Det är tydligt att

människors rätt till frihet fortsatt är partiets normativa mål. Idén ges därmed ett värde på 4 Marknadsekonomin

Som tidigare nämnts ges idén om vikten av en fri ekonomi stort textutrymme i programmet.

Hela 17 sidor ägnas åt olika ekonomiska aspekter (Moderaterna 1993, 2). Likt tidigare program ger partiet fortsatt uttryck för vikten av äganderätt och att ekonomin styrs efter marknadens lagar:

Sverige skall vara en marknadsekonomi med enskild äganderätt, etableringsfrihet, avtalsfrihet, fri konkurrens, fri prisbildning, frihandel och rättssäkerhet (Moderaterna 1993: 20).

Argumentationen är dock mycket mer artikulerad än tidigare och partiet går systematiskt igenom de olika delarna som är ett måste för en fri ekonomi. Som tidigare visats i avsnittet om konservativa idéer går man exempelvis in på ekonomins konsekvenser för

samhällsutvecklingen och argumenterar för att ekonomin måste vara dynamisk och låtas förändra samhället fritt för att lägga grunden till välstånd. Man argumenterar vidare för att staten många gånger försökt gå in i ekonomin för att försöka förhindra förändring och därmed skadat välståndsutvecklingen (Moderaterna 1993: 20).

Partiet går vidare igenom den fria ekonomins delar och för resonemang om allt ifrån penningpolitik, arbetsmarknad och i citatet nedan, vikten av fungerande prismekanismer.

Genom den fria prisbildningen hålls hela tiden konsumenterna informerade om vilka resurser det finns god tillgång på och var det råder knapphet. När en råvara blir mer sällsynt ökar dess pris, varvid producenterna söker ny teknik eller nya produkter och konsumenterna söker sig till andra alternativ (Moderaterna 1993: 21).

Att partiet på detta sätt lämnar så stort utrymme och diskussionen om marknadsekonomi och går på djupet inom olika delar av ekonomin visar på att idén om en fri ekonomi vid den här tiden blivit en mycket central del av partiets ideologi.

Värt att notera är även att det frihetsideal som fördes in i diskussionen kring

marknadsekonomin i programmet från 1978 fortfarande finns kvar och marknadsekonomin målas upp som en garant för allsidighetens samhälle och den individuella friheten. I

nedanstående citat argumenterar partiet exempelvis för att äganderätten, som en del i marknadsekonomin, är ett måste för att garantera den individuella friheten.

Friheten kräver en väl skyddad rätt till personligt ägande. Väl definierade,

respekterade och konstitutionellt skyddade äganderätter är nödvändiga inte bara för marknadernas utan också för de frivilliga gemenskapernas stabilitet (Moderaterna 1993: 5).

Det är som sagt tydligt att partiet i detta program lägger ett ökat fokus på vikten av en fri ekonomi. Idén ges inte bara mer utrymme utan den blir även mer central i partiets argumentation. En fri ekonomi målas exempelvis upp som ett måste för att det negativa frihetsidealet ska kunna upprätthållas men också för att den konservativa idén om vikten av gemensamma normkällor ska kunna realiseras. Utan den fria ekonomin finns med andra ord inte friheten för människan eller allsidighetens samhälle. Idén ges således ett värde på 4.

En liten och begränsad stat

Likt i programmet från 1978 lägger partiet fortsatt stort vikt vid statens kärnuppgifter och att begränsa dess maktutövning. Som beskrivits i avsnittet om konservativa idéer argumenterar partiet även för att statens expansion hotar det lilla samhället och människors små

gemenskaper (Moderaterna 1993: 4). Men framförallt läggs stor vikt vid statens roll som garant för den enskildes frihet men även som ett stort hot mot den. Partiet fastslår direkt i det avsnittet i programmet som behandlar rättsstaten att värnandet av friheten ska vara statens grundläggande uppgift:

Den enskildes frihet och rätt skall vara grunden för den offentliga maktens utövning (Moderaterna 1993: 7).

Partiet betonar även som sagt att en för stor stat är ett stort hot mot människans frihet. Detta gör, likt partiets skrivelser från 1978 års program, att argumentationen för en begränsad stat blir av en normativ natur då den kopplas ihop med det negativa frihetsidealet.

Många av de problem som präglar dagens svenska samhälle - maktlöshet,

främlingskap, svag framtidstro och bristande tilltro till den egna förmågan
- bottnar i att den politiska makten tillåtits växa på bekostnad av den enskildes frihet och ansvar.

(Moderaterna 1993: 3)

Fortsatt argumenterar partiet för att det enda sättet att hindra staten från att allt för snabbt expandera och därmed hota den enskildes frihet är genom en fungerande maktdelning:

Makten skall utövas under lagarna. De medborgerliga fri- och rättigheterna skall vara grundlagsfästa. Grundlagarna skall garantera det svenska statsskicket samt tillförsäkra medborgarna frihet och oberoende gentemot den politiska makten. Rätten till fri opinionsbildning, fri trosutövning, fri näringsverksamhet, organisationsfrihet och enskild egendom skall skyddas i grundlag (Moderaterna 1993: 15).

Värt att betona är att i tidigare program uttrycktes bara vikten av att begränsa staten för att skydda enskildas frihet. Här går partiet längre och yttrar dels den principen men föreslår även konkreta politiska reformer likt att begränsa staten genom grundlagsskydd.

Sammanfattningsvis ges idén om vikten av en liten och begränsad stat stort utrymme även i detta program. Dock är det tydligt att idén inte alls är så central för partiets argumentation som idéerna om negativ frihet och marknadsekonomi utan istället fortsatt används som strategi för att uppnå dessa två andra liberala idéer. Idén om vikten av en liten begränsad stat får därmed även i detta program ett värde på 3.