Utifrån den gemenförda analysen går det nu att fylla i uppsatsens analysschema. Den största förändringen som sker i Moderata Samlingspartiets hållning gentemot liberalism och
konservatism är de liberala idéernas intåg i partiet i och med idéprogrammet från 1978. Från att 1956 enbart i begränsad omfattning ge utryck för en av de liberala idéerna i form av värnandet av marknadsekonomin ger man i programmet från 1978 uttryck för samtliga tre liberala idéer. Dessa liberala idéer består och återfinns även i programmet från 1993 där de artikuleras än mer utförligt. Mellan 1978 och 1993 sker det även ett skifte i partiets
förhållningsätt till en av de konservativa idéerna i form av försiktighetsprincipen. Tanken om en stabil och långsam samhällsutveckling gick att återfinna i de två tidigare programmen men går inte att finna i programmet från 1993. Partiet har gått från att 1956 ge uttryck för två konservativa och en liberal idé till att 1993 ge uttryck för samtliga liberala idéer och enbart en konservativ sådan. Närvaron av konservativa idéer i partiers idéprogram har med andra ord minskat medan närvaron av de liberala idéerna kraftigt ökat.
Det går dock att tala om en kontinuitet för både liberala och konservativa idéer under hela den undersökta tidsperioden. Först och främst återfinns den konservativa idén om värnandet av gemensamma normkällor i samtliga idéprogram och ges genomgående stort utrymme och tillskriv stor vikt. För det andra går den liberala idén om värnandet av en fri ekonomi att återfinna i samtliga program. Dock är det värt att betona att denna idé i det första undersökta
1956 1978 1993
Konservativa idéer Gemensamma
normkällor
4 3 3
Försiktighetsprincipen 2 3 1
Negativ människosyn 1 1 1
Liberala idéer
Negativ frihet 1 4 4
Marknadsekonomi 2 3 4
Liten begränsad stat 1 3 3
programmet från 1958 ges begränsat utrymme medan den i programmet från 1993 är en av de mest framträdande av både konservativa och liberala idéer.
Det negativa frihetsidealets intåg
En av de mest slående förändringarna är den roll som det negativa frihetsidealet får för partiets ideologiska argumentation. I programmet från 1956 nämns frihetsbegreppet inte en enda gång men i nästa program från 1978 ges det en betydande roll. Införandet av
frihetsbegreppet ger även partiets ideologiska hållning en helt ny normativ grund. I det tidigare programmet är partiets ideologiska argumentation av en konsekvensialistisk natur, både de konservativa idéerna i form av värnandet av gemensamma normkällor och
försiktighetsprincipen och den liberala idén om en fri ekonomi motiveras genom att hävda att dessa idéer leder till bäst resultat för samhället. Men i och med införandet av det negativa frihetsidealet förändras detta och partiet börjar istället argumentera för sin ideologi på ett moraliskt plan med syftet att skydda människors enskilda frihet (Högerpartiet 1956;
Moderaterna 1978).
Frihetsbegreppet blir således 1978 det centrala i partiets ideologiska argumentation. Som tidigare nämnts kopplas både liberala och konservativa idéer tillbaka till den negativa friheten. Försiktighetsprincipen motiveras exempelvis främst inte längre genom att hävda vikten av att ta vara på tidigare generationers visdom utan istället genom att trycka på att det enbart är genom en långsam och kontrollerad samhällsutveckling som ett fritt samhälle kan bestå (Moderaterna 1978: 5).
Även de resterande två liberala idéerna i form av värnandet av en liten begränsad stat och en fri ekonomi kopplas tillbaka till det negativa frihetsidealet. Den fria ekonomin med
individuell äganderätt och ett fritt näringsliv målas upp som garanter för den individuella friheten. Partiet hävdar bestämt att utan ekonomisk frihet finns det ingen individuell frihet (Moderaterna 1978: 10). Även advocerandet för en liten och begränsad statsmakt kopplas som sagt även till den negativa friheten. Partiet betonar dels att statens grundläggande uppgift är att skydda enskilda människors frihet och dels att en allt för stor statsmakt är ett direkt hot mot människors frihet (Moderaterna 1978: 9).
Programmet från 1978 var första gången som Moderata Samlingspartiet benämnde sig som ett parti som anammade den liberala ideologin och värnandet av det negativa frihetsidealet kan ses som centrumet för detta liberala intåg då de två övriga liberala idéerna målas upp som strategier för att nå det negativa frihetsidealet. Den liberala idén om människans frihet visar även på hur de liberala och konservativa idéerna kunde samexistera i partiet 1978. Det var inte så att intåget av de liberala idéerna skedde på bekostande av de konservativa idéerna som kunde finnas i programmet från 1956 utan dessa idéer återfinns i programmet från 1978 och kopplas som sagt till partiet nya normativa mål i form av den negativa friheten. De
konservativa idéerna blev 1978 en strategi för att upprätthålla ett fritt samhälle. Som sagt motiveras exempelvis försiktighetsprincipen med grund av att den används som just en strategi för att garantera ett fritt samhälle (Moderaterna 1978: 5).
Övergivandet av försiktighetsprincipen
En annan slående förändring i partiets hållning gentemot liberalism och konservatism är att den konservativa idén av försiktighetsprincipen överges i och med 1993 års idéprogram.
Anledningen till detta tycks främst vara att försiktighetsprincipen inte längre används som en strategi för att upprätthålla liberala idéer utan partiet argumenterar 1993 istället för att
samhällsutvecklingen ska utgå från liberala idéer (Moderaterna 1993: 3).
De liberala idéer som särskilt kopplas ihop med samhällsutvecklingen är återigen det negativa frihetsidealet men också tanken om en fri ekonomi. Partiet inleder hela 1993 års program med att återigen ta en normativ ställning för det negativa frihetsidealet och hävdar att den enskildes frihet är ett värde i sig. Den negativa friheten kopplas sedan ihop med samhällsutvecklingen när partiet hävdar att den enskildes frihet och mänskligt skapande ska stå i centrum för all samhälleligutveckling (Moderaterna 1993: 3). Det är dock den liberala idén om värnandet av en fri ekonomi som till största grad kopplas ihop med samhällsutvecklingen. Som tidigare nämnts ges diskussionen kring marknadsekonomi störst utrymme i programmet av alla liberala idéer och partiet har ett helt underkapitel vid namn ”Förändringens ekonomi”. Där uppmålas dynamisk förändring som marknadsekonomins kärna och partiet ägnar stort utrymme åt att beskriva hur ekonomier bygger på att företaga och entreprenörer ständigt prövar nya idéer och lösningar. Den skrivning som sticker i kontexten och som tidigare tagits upp är att ” Välståndet och därmed tryggheten har denna ständiga omvandling som grund.”
Formuleringen skapar en mycket stor kontrast om man jämför med hur partiet i föregående
program formulerade sig om samhällsutvecklingen. Där beskrevs en långsam och kontrollerad samhällsutveckling vara garanten för ett tryggt och fritt samhälle (Moderaterna 1993, 22).
I 1993 års program går det med andra ord inte att finna samma samexistens mellan liberala och konservativa idéer som 1978. Försiktighetsprincipen som tidigare motiverats som en strategi för att upprätthålla liberala idéer får nu stiga åt sidan och de liberala idéerna i form av värnandet av den negativa friheten och marknadsekonomin blir strategin i sig.
Sammanfattning
För att avslutningsvis återknyta till Jan Hylén och Stig-Björn Ljunggrens diskussion landar den här uppsatsen i en slutsats som delvis kan sägas ge de båda forskarna fel. Det går likt Hyléns förändringstes till en viss del att tala om en tydlig förändring i Moderata
Samlingspartiets förhållande till liberalism och konservatism. 1956 ger partiet utryck för två av tre konservativa idéer och centrerar stora delar av sin argumentation kring den
konservativa idén om värnandet av gemensamma normkällor och en bart i begränsad form ger man uttryck för en av de liberala idéerna i form av en fri ekonomi. 1993 ger dock partiet enbart uttryck för en av de konservativa idéerna i form av värnandet av gemensamma normkällor men samtliga tre liberala idéer. Partiet har även förändrat sin argumentation och centrerar den kring värnandet av det negativa frihetsidealet och upprätthållandet av en fri ekonomi. Det Hylén dock i sin slutsats missar är det tydliga konservativa drag som kontinuerligt går att finna i partiet mellan 1956-1993.
Enligt den här uppsatsens analys består denna konservativa kontinuitet inte i
försiktighetsprincipen som Ljunggren menar utan istället i partiets värnande om gemensamma normkällor. Partiets argumentation kring vikten av samhällets små gemenskaper och
värderingssystem som den kristna tron går genomgående att finna i samtliga idéprogram.
Faktum är att det sista undersökta programmet från 1993 är det program där argumentationen kring gemensamma normkällor ges störst utrymme i och med partiets vision
om ”Allsidighetens samhälle”. Det är tydligt att värnandet av försiktighetsprincipen som Ljunggren menar skulle vara genomgående i Moderaternas ideologiska hållning överges i och med 1993 års idéprogram. Här lägger partiet istället ett mycket större fokus på människans negativa frihet och vikten av en fri ekonomi och argumenterar för att dessa ideal ska vara det som samhällsförändring baseras på. Citatet ” Välståndet och därmed tryggheten har denna
ständiga omvandling som grund (Moderaterna 1993, 22).” Får återigen utgöra det yttersta beviset för detta.
Sammanfattningsvis är det dock tydligt att de konservativa uttrycken i partiets idéprogram minskat i och med övergivandet av försiktighetsprincipen medan de liberala idéernas uttryck kraftigt ökat och blivit centrala för partiets ideologiska argumentation.
Brister och vidare forskning
Det är dock viktigt att påpeka att en undersökning likt denna har en rad begränsningar. Den främsta är att idétraditioner som liberalismen och konservatismen är oerhört komplexa och att förenkla dem till ett fåtal sammanfattade idéer kan göra att många aspekter från de båda ideologierna undanträngs och inte får plats i analysen.
Därtill är det material i form av partiets idéprogram som ligger till grund för uppsatsen långt ifrån det enda material som kan analyseras för att klassificera ett partis ideologiska
tillhörighet. Saker som den förda politiken under tidsperioden eller partiledares uttalanden och anföranden är likväl material som skulle kunna studeras. För att ytterligare belägga
Moderaternas förhållande till liberalism och konservatism är forskning som tar hänsyn till ett bredare material ett måste. Något som även bör påpekas är att denna uppsats enbart tar hänsyn till Moderaternas förhållningsätt till liberalism och konservatism. Det skulle mycket väl kunna vara så att partiet påverkats av och anammat andra idéströmningar. För att skapa en ytterligare förståelse för Moderaternas ideologiska utveckling vore det intressant med forskning som i sin teoretiska ansatts utgår från ett bredare ideologiskt ramverk.
5 Referenslista