Idéprogram 1978

I nedanstående citat betonar partiet ytterligare en gång fördelarna med privat ägande och företagsamhet men här lyfts också vikten av att produktionen i ekonomin bör styras efter konsumenters efterfrågan. Just detta, att produktion inte ska centralstyras för att tillgodose särskilda syften utan styras av marknadens lagar, är det som särskiljer liberaler syn på ekonomi från andra idéströmningar (Larsson 2014: 40).

Högerpartiet vill verka för en egendomsägande demokrati, byggd på fri företagsamhet och utbredd personlig äganderätt. Näringslivet skall beredas möjlighet att växa sig starkt, öka produktiviteten och höja välståndet. Konsumenternas efterfrågan skall avgöra produktionens inriktning (Högerpartiet 1956: 2).

Idén om en fri ekonomi ges dock en relativt liten plats i programmet och när det kommer till dess centralitet är det tydligt att partiet vid denna tidpunkt inte ser marknadsekonomi som central i sin argumentation utan vikten ligger på att betona värnandet och utvecklandet av gemensamma normkällor (Högerpartiet 1956: 2). Idén ges därmed ett värde på 2.

Då de övriga två liberala idéerna i from av det negativa frihetsidealet och vikten av en liten begränsad stat inte går att finna i programmet ges de båda ett värde på 1.

3.2 Idéprogram 1978 3.2.1 Konservativa idéer Gemensamma normkällor

Likt tidigare program tar sig den första konservativa idéen i form av värnandet av

gemensamma normkällor sig uttryck genom partiets skrivelser om vikten av den kristna tron:

Vi moderater ser som en av våra främsta uppgifter att slå vakt om de värderingar och den människosyn som utgår från kristendomen och som utgör grunden för den

västerländska civilisationen. (Moderaterna 1978: 11)

Som tidigare nämnts är den kristna tron ett typexempel på en gemensam normkälla. Partiet skriver uttryckligen att värnandet av den kristna tron och dess värderingar är grunden för ett fungerande samhälle vilket med andra ord är ett tydligt exempel på att partiet fortsatt ger uttryck för den första konservativa idén. Även i detta program tar sig värnandet av

gemensamma normkällor sig uttryck i partiets betoning på familjen som en grundläggande beståndsdel i ett samhälle.

Familjen utgör den naturliga grunden för individernas strävan efter gemenskap. Inga andra kollektiv kan ersätta i hemmet som bas för mänsklig samvaro och samverkan.

Därför är det angeläget att stödja familjen i de olika former den kan ha (Moderaterna 1978: 8).

Här pekar partiet på familjen som en central gemenskap som människor måste luta sig mot för att kunna leva ett fungerande liv. Något som dock är värt att lyfta från ovanstående citat är att familjen som del i ett samhälle nu beskrivs utifrån att den är viktig för enskilda människors liv. I föregående program beskrivs inte individens perspektiv utan familjen målas upp som den centrala byggstenen i ett samhälle, nästan som den vore en egen levande del i den organism Burke använder som metafor för ett samhälle (Burke 1982: 190).

Även en gemensam normkälla som nationen och dess gemenskap ges fortsatt utrymme i programmet från 1978 och artikuleras här mer utförligt.

Vårt svenska samhälle vilar på en djupt rotad nationell gemenskap och på institutioner som växt fram under århundraden. Människorna har genom sina arbetsinsatser och sin initiativkraft samt med utnyttjande av landets rika naturtillgångar lagt grunden för social trygghet… Moderaterna 1978: 4)

Här nämns inte bara nationell gemenskap som viktig för ett samhälle utan här motiveras även vikten av denna gemensamma normkälla. Argumentationen som förs kring att institutioner

växt fram över århundraden och bygger på arbetet och kunskapen från tidigare generationer är typiskt konservativ och påminner exempelvis mycket om Burke (Burke 1982: 80).

Likt tidigare program är idén om gemensamma normkällor fortfarande mycket framträdande och ges stort textutrymme. Dock är idén inte lika central för partiets argumentation som i programmet från 1956 utan partiet väljer istället att centrera sin argumentation runt liberala idéer istället vilket kommer beskrivas vidare i avsnitt 3.3.2. Idén om gemensamma normkällor ges därmed ett värde på 3.

Försiktighetsprincipen

Även i detta program återfinns den konservativa idén om försiktighetsprincipen. Faktum är att den artikuleras tydligare i detta program.

Dagens samhälle är resultatet av generationers ansträngningar. Detta bjuder oss att vid utformningen av morgondagens samhälle värna och föra vidare de kulturvärden och den naturmiljö som vi ärvt. Endast genom en stegvis förändring byggd på erfarenhet, på respekt för samhällslivets mångfald och på insikt om människornas mångskiftande egenskaper kan ett fritt samhälle vidareutvecklas (Moderaterna 1978:

5)

I ovanstående citat lyfts centrala delar av försiktighetsprincipen. Dels betonas vikten av att ta tillvara på tidigare generationer bidragit med och föra detta vidare in i morgondagens

samhälle. Dels betonas uttryckligen att denna utveckling måste ske stegvis och byggas på erfarenhet. Just att politisk utveckling ska utgå från tidigare erfarenheter och utgå från vad som fungerar är mycket likt de tankar som Oakeshott presenterar i Rationalism and politics (Oakeshott, 1991: 28-29). En intressant del i ovanstående citat är att en långsam

samhällsutveckling kopplas ihop med bevarandet av ett fritt samhälle. Att frihet som ideal tar plats i ett konservativt resonemang likt det ovan är en ny företeelse utifrån tidigare program.

I programmet från 1978 lyfts även en aspekt av försiktighetsprincipen som ej tagits upp i tidigare program, skepsisen mot utopier och betoningen på faran med en allt för snabb samhällsutveckling.

Strävan att forma framtiden efter människornas behov och krav är ett oavbrutet pågående arbete. Där är inte möjligt att redovisa ett en gång för alla givet mönster för hur samhället skall vara organiserat. Att teckna utopier för samhällets

uppbyggnad, som med alla medel skall förverkligas, är att hota själva friheten…

(Moderaterna 1978: 5)

Just denna betoning på faran med utopier är mycket lik Oakeshotts beskrivning av faran med det rationalistiska förhållningssättet till politik. Det vill säga att söka omforma samhället efter en abstrakt ideologisk ram riskerar att hota centrala byggstenar i ett samhälle (Oakeshott, 1991: 9). Även i detta citat är det värt att påpeka att det värdefulla som partiet söker skydda genom att åberopa försiktighetsprincipen är ett frihetsideal.

Det är tydligt att idén försiktighetsprincipen i detta program ges större utrymme än tidigare främst för att den används som en tydlig strategi för bevarandet den liberala idén om det negativa frihetsidealet, vilket kommer beskrivas vidare i avsnittet om liberala idéer. Därför ges idén om försiktighetsprincipen här ett värde på 3.

Människan som felbar varelse

Inte heller i detta program återfinns några spår av den konservativa iden om människan som en felbar varelse. Istället ges stort utrymme åt mer liberala tankar om människan. Därför ges idén ett värde på 1

3.2.2 Liberala idéer

Innan analysen av de liberala idéernas uttryck i programmet inleds är det värt att notera att detta är det första program där partiet uttryckligen beskriver sig själva som ett parti som anammar den liberala idétraditionen. Detta till skillnad från tidigare program där partiet beskrev sig som ett konservativt parti och där liberalismen enbart tog sig form i advocerandet för en fri ekonomi.

Moderat politik är förankrad i konservativ ideologi och förenar med denna liberala idéer. Den sammanför ansvarsmedvetande och gemensamhetskänsla med frihetskrav och reformsträvan. (Moderaterna 1978: 3)

Negativ frihet

Den första liberala idén i form av värnandet av det negativa frihetsidealet beskrivs tydligt i programmets inledande delar.

Få idéer har sådan styrka som demokratins. Den ger folken löftet om frihet och om att själva få bestämma över sina öden. Demokratin föddes ur strävan efter frihet från yttre förtryck eller tvång. (Moderaterna 1978: 5)

Här beskriver partiet uttryckligen det negativa frihetsidealet. Man skriver inte bara om frihet som begrepp utan preciserar vad detta frihetsbegrepp innefattar i form av friheten från yttre tvång och förtryck. Formuleringen är så pass lik Isaiah Berlins definition av det negativa frihetsbegreppet att man undrar om författarna av programmet möjligtvis läst En essä om tvåfrihetsbegreppet ( Berlin 2011: 191-192).

Värnandet av människans frihet tar sig även i uttryck i partiets resonemang om kristna värden.

Partiets människosyn bygger på den etik och den tradition av humanism och

medmänsklighet som grundas på kristendomen. Vår politik utgår från övertygelsen om att varje människa är unik och har ett eget värde. . (Moderaterna 1978: 3)

Dessa humanistiska ideal som beskrivs påminner om den argumentation John Locke för att motiverar människans naturliga rättigheter. Det vill säga det resonemang om självägarskap där Locke betonar att människan har ett värde i sig. I ovanstående citat motiverar partiet med andra ord grunden för det negativa frihetsideal man senare beskriver (Locke 2016: 40).

I programmet från 1978 ges det negativa frihetsidealet inte bara stort utrymme utan blir också ytterst centralt för partiets ideologiska hållning. Idén om människans inneboende värde och frihet blir den moraliska grunden i partiets ideologiska hållning och argumentationen för andra idéer så som försiktighetsprincipen eller, som kommer visas nedan, tanken om en fri ekonomi och vikten av en liten begränsad stat kopplas till det negativa frihetsidealet.

Människans frihet blir med andra ord partiets normativa mål. Idén ges därmed ett värde på 4.

Marknadsekonomin

Likt tidigare program finns även här en stark betoning på vikten av en fungerande marknadsekonomi. Först och främst argumenterar partiet likt tidigare för vikten av att produktionen i ekonomin styrs av konsumenters efterfrågan.

Fri och öppen konkurrens säkerställer det effektivast möjliga utnyttjandet
av

begränsade resurser. Näringslivets uppgift är att tillgodose människors önskemål och behov inom och utom landet. Detta åstadkommes bäst genom en marknadsekonomi, som inom de ramar som statsmakterna bestäm- mer låter individernas konsumtionsval styra produktionen (Moderaterna 1978: 9).

Som tidigare nämnts är betoningen på vikten av fungerande marknadsmekanismer ett tydligt uttryck för en marknadsliberal hållning. Partiet fortsätter även i detta program att lägga stor vikt vid privat ägande men i programmet från 1978 väljer man även att argumentera för att privat ägande är centralt för att upprätthålla ett fritt samhälle.

Enskild äganderätt utgör grunden för marknadsekonomin. Människans rätt att förfoga över sin egendom tillhör därmed förutsättningarna för friheten. Skulle den personliga äganderätten avskaffas och människorna berövas det personliga ansvarstagandet och bli beroende av övermaktens välvilja, skulle friheten försvinna och demokratin förlora sitt innehåll (Moderaterna 1978: 10).

Att partiet på detta sätt för in frihetsidealet som en del i sin argumentation för en fri

marknadsekonomi gör att argumentationen blir mer artikulerade än i tidigare. Framförallt gör dock införandet av frihetsidealet att förespråkandet av en marknadsekonomi blir av en mer normativ natur. I tidigare program låg tyngdpunkten i argumentationen vid att en fri ekonomi skapar mer välstånd och ett mer välbärgat samhälle, i programmet från 1978 ligger istället vikten vid att betona att den fria marknaden är ett sätt att upprätthålla ett moraliskt ideal i form av den individuella friheten. Utifrån den analysapparats som används är det värt att notera att partiet motiverar en grundläggande liberal idé i form av marknadsekonomin genom

att hänvisa till en annan liberal ide i form av den individuella friheten vilket visar på den negativa frihetens centralitet i argumentationen.

Partiet väljer även att betona marknadsekonomins vikt för friheten i flera av programmets delar vilket visar på ett ökat fokus på liberala idéer.

Det finns ett intimt samband mellan samhällets politiska och ekonomiska liv. Där ekonomisk frihet avskaffats har den politiska friheten inte kunnat överleva. Om staten, eller någon annan maktgrupp i samarbete med denna, övertar det ekonomiska livet i samhället, rycks grunden undan för den mångfald som är frihetens värn. Den

personliga äganderätten, det fria näringslivet och marknadsekonomin utgör inte bara garantier för välfärd utan också nödvändiga villkor för det fria samhällslivet

(Moderaterna 1978: 9).

I citatet ovan förs även äganderätten in som en viktig del i marknadsekonomins koppling till den negativa friheten, eller som partiet benämner det, den politiska friheten. Argumentationen påminner mycket om det fria tillstånd Adam Smith målar upp i sin argumentation för

arbetsdelning (Smith 2013: 44), men också om John Lockes syn på människors rätt att äga och fritt förfoga över sin egendom (Locke 2016: 40).

Det är tydligt att partiet i detta program lägger ett större fokus på idén om en fri ekonomi. Den ges mer textutrymme och används som tydlig strategi för att garantera det negativa

frihetsidealet. Idén ges därmed ett värde på 3.

En liten och begränsad stat

Den liberal idé som ges mest utrymme i programmet är vikten av en liten och begränsad statsmakt. Det är första gången denna idé nämns i partiets idéprogram och den tar sig uttryck i flera olika delar av programmet. Förs och främst tar sig idén uttryck i programmets inledning där partiet beskriver bakgrunden till partiets ställningstaganden.

Den offentliga sektorn har genom sin snabba tillväxt blivit allt tyngre och allt mer svårkontrollerad. ehuru ytterst styrd av medborgarna i politiska val och med deras välfärd och trygghet som syfte, har den inte sällan kommit att uppfattas som en för dem oåtkomlig överhet. Människorna har ofta kommit att uppfatta sig som kuggar i ett maskineri, som de inte kan behärska eller kontrollera (Moderaterna 1978: 9).

Citatet kommer från den del i inledningen där partiet beskriver de stora samhällsproblem de på långs sikt ämnar lösa. Att partiet då lägger stor vikt vid att betona det negativa med en allt för snabbt växande och omfattande statsmakt visar att partiet vill i motsatt riktning och vill begränsa staten och dessa uppgifter.

Vidare väljer partiet, likt skrivelserna om marknadsekonomin, att föra in frihetsidealet i sin argumentation för vikten av en liten och begränsad statsmakt.

”…Demokratin föddes ur strävan efter frihet från yttre förtryck eller tvång.

Statens grundläggande uppgift är att värna den frihet och den trygghet som samhällsgemenskapen förutsätter (Moderaterna 1978: 9).”

Partiet väljer här att betona att statens grundläggande uppgift är att skydda människors frihet och trygghet. Värt att påpeka är att det frihetsideal som åsyftas även här är det negativa frihetsidealet. Det partiet genom sin argumentation gör är att man förser statens konstruktion och uppgift med en normativ natur. Likt de delar av programmet som behandlade vikten av marknadsekonomin argumenterar partiet här inte huvudsakligen för att en begränsad stat ger de bästa konsekvenserna utan för att statens uppgift är att skydda vissa normativa värden i form av den negativa friheten.

Detta påminner mycket om Robert Nozicks argumentation kring vad han kallade den

minimala staten. Det är dock värt att påpeka att Moderaterna inte väljer att vara lika utpräglat liberala i sin syn på staten som Nozick som såg alla statliga åtaganden utöver skyddandet av människans negativa frihet som illegitima (Nozick 2012: 506).

I programmet argumenterar partiet inte bara för att statens uppgift är att skydda människors frihet utan man väljer också att lägga vikt vid att en allt för stor statsmakt är ett direkt hot mot friheten.

Staten förfogar över de tvångsmedel som erfordras för att garantera och värna de samhällsgemenskapens värden som eljest icke skulle kunna upprätthållas. Häri ligger ett ofrånkomligt spänningsförhållande. Om staten går för långt i detta avseende kan den bli ett hot mot friheten. (Moderaterna 1978: 5).

Att betona att statligt handlande grundar sig på tvångsmedel är även det ett utryck för att det är det negativa frihetsidealet, det vill säga friheten från tvång, som står i centrum för

argumentationen då partiet beskriver att om statens tvångsmedel används i för stor utsträckning är det ett hot mot själva friheten.

I programmet finns även spår av det maktdelningsideal som är centrala i den liberala synen på staten.

…samt en statsmakt byggd på rättsstatens principer säkrar friheten även om den statliga maktutövningen skulle ges en betydande omfattning. (Moderaterna 1978: 6).

Här betonas vikten av att lagen ska stå över makten för att på så sätt begränsa statens tvångsutövning och skydda enskilda människors frihet. Denna argumentation är lik de principer som Jefferson argumenterade för och tillämpade i den amerikanska

självständighetsförklaringen (Holowchak 2014: 37).

Partiet väljer även att uttrycka en viss skepsis mot ett allt för omfattande demokratisk styre av statsmakten.

Därmed blir demokratin också någonting mycket större och mycket mera krävande än bara en princip om majoritetsbeslut… Den förutsätter att ingen makt i samhället, inte ens demokratiskt grundade statsmakter, får bli så stark att den kan förkväva

individernas frihet och samhällslivets mångfald (Moderaterna 1978: 6).

Partiet argumenterar, som tidigare visats, för demokratins vikt för friheten men man väljer här också att argumentera för att en allt för omfattande demokrati kan utgöra ett hot mot

människors frihet. Argumentationen påminner om de maktdelningsideal Tocqueville

argumenterade för i Om demokratin i Amerika där han menar att amerikanerna lyckats skydda friheten genom att inte bara begränsa statens maktutövning utan även demokratins

omfattning. (Ljunggren 2002: 166).

Sammanfattningsvis är det första gången som idén om en liten begränsad stat tar sig utryck i de program som undersökts. Den ges direkt stort textutrymme och det är tydligt att idén, likt idén om marknadsekonomi, i argumentationen används som ett verktyg för att garantera det negativa frihetsidealet. Idén om en liten begränsad stat ges därmed ett värde på 3.