Denna del av analysen inleds med en återblick till fallföretagets nuvarande lagerlayout för att senare diskutera vikten av att beakta lagerverksamhetens syfte och krav för att slutligen presentera en alternativ layout.
Innan den föreslagna layout presenteras ges en återblick till fallföretagets nuvarande lagerlayout som illustrerades i tidigare kapitel, Figur 19 är därmed en exakt kopia av Figur 11 från tidigare kapitel.
Figur 19 Nuvarande layout
Fallföretaget bedriver flertalet olika aktiviteter som kräver att olika behov och krav prioriteras där Rouwenhorst et al. (2000) understryker vikten av att ha ett tydligt syfte med lagerverksamheten. Utifrån intervjuerna samt observationerna har
rapportförfattarna konkluderat att verksamheten riktar sig mer emot kittning och crossdocking där Gu et al. (2010) beskriver att vid layoutframtagning är det konstanta avvägningar mellan vilka aktiviteter i lagerverksamheten som bör prioriteras för en ökad flödeseffektivitet. VD:n styrker att verksamhetens primära syfte är kittning och crossdocking. Vissa antaganden fick därmed göras utifrån intervjuer och
observationer för att kunna prioritera rätt aktiviteter i layouten med hänsyn till tillväxten.
De stora förändringarna rörande layouten innefattar förflyttning av
ankomstkontrollen, lagerkontoret samt monteringsstationerna för att möjliggöra ett mer rationellt och effektivt flöde, där dessa diskuteras mer ingående nedan. Den alternativa layouten som resulterar i ett mer rationellt flöde antas resultera i en mer effektiv internlogistik vilket Srinivasan (2012) menar bidrar med konkurrensfördelar.
Layout
Layouten minimerar transportsträckorna vid inleverans då torget såväl som lagerkontoret ligger i anknytning lasthallen. Den föreslagna layouten illustreras i Figur 20och kommer precis som den nuvarande tillämpa ett U-format flöde men utnyttja potentialen av detta flöde i större utsträckning då lagerverksamheten bör dimensioneras utefter flödeseffektivitet. Den U-formade lagerlayouten är i synnerhet effektiv i kombination med klassbaserad artikelplacering för att minimera
transportsträckor (Jonsson & Matsson, 2016). Vidare har Qtech relativt låga volymer med stor variation på artiklarnas omsättningshastighet med framträdande
crossdocking-aktiviteter vilket enligt Roodbergen et al. (2014) talar för det U-formade flödet.
De röda ställagen i Figur 20 är reserverade till prototypverkstaden då lagerpersonal uttryckt att det ställage som i dagsläget finns tillgängligt för prototypverkstaden inte uppfyller lagringsbehovet. Vidare bör prototypverkstadens ingång göras kompatibel för inkörning av pallar för att minimera onödiga rörelser såväl som förbättra
ergonomin vid materialpåfyllnad där Pyzdek och Keller (2018) menar att den bristfälliga ergonomin har en negativ påverkan på kvalitén. Detta blir i synnerhet betydelsefullt då VD menar på att protypverkstadens volymer kommer fördubblas inom kommande år. På detta vis beaktas även prototypverkstadens framtida behov vilket Mohsen (2002) och Gu et al. (2010) menar på är centralt vid omstrukturering av layout.
Figur 20 Alternativ layout
Zonindelning
Fallföretaget kan genom zonindelning behålla de flytande lagerplatserna och samtidigt minimera den omfattande transport- och hanteringstid lagerverksamheten präglas av i dagsläget. Zonindelningen är gjort i enhetlighet med Baker och Canessa (2009) som menar att produktgrupper är en frekvent använd kategorisering. Rapportförfattarna förespråkar att dela upp zonerna enligt Figur 21 där artiklarna är indelade utefter det syfte som artikeln avses att användas till.
Figur 21 Nuvarande layout i relation till alternativ
Zonindelningen medför även minskade transportsträckor vid materialpåfyllnad till montering och förbättrar förutsättningarna för att monteringspersonal själva hämtar material med handtruck då det ligger i närmare anknytning till monteringsstationerna. Detta förutsätter att fallföretaget ser över införandet av interna artikelnummer och användandet av scanner då Tompkins et al. (2010) menar att det krävs kontroll på artikelnivå för att effektivt kunna tillämpa den flytande artikelplaceringen.
Aktiviteter i lagerverksamheten
All kittning-och monteringsaktivitet konsolideras till hall A vilket medför att transporter och rörelser för att hämta material, verktyg eller emballage minimeras. Detta får även en påtaglig effekt vid monteringen där En illustration av montering som presenterades i tidigare kapitel jämförs med samma moment fast med den alternativa layouten i Figur 21. Det bör noteras att detta är en illustrativ bild för att belysa tätheten av rörelsemönstret med den alternativa layouten.
5.3.3.1 Plocket
Standardplockets artiklar genomgår ingen förädling och avses därför att lagerföras i FVL detta för att minimera transporter för in- och utleverans av gods. De möjligheter som zonindelning medför gör att standardplockartiklar kan allokeras till en avgränsad yta vilket resulterar i mindre transporter vid plocket vilket enligt Koster et al. (2010) är majoriteten av tidsåtgången vid plockprocesser. Utöver färdiga varor avser zonen ”FVL” även lagring av artiklar som avses för crossdocking. Genom att placera FVL i hall B prioriteras aktiviteten crossdocking och möjliggör fullt utnyttjande av det U- formade flödet vilket Jonsson och Matsson (2016) menar eliminerar behovet att material transporteras genom hela lagret.
Vidare till enstyckspaket bör kund Alfas artiklar med högst efterfrågan enligt De koster et al. (2007) placeras på lägre hyllplan vilket hade minimerat personalens behov att hämta skjutstativtruckarna för att plocka enstycksartiklar på högre plan. Det hade även medfört ett effektivare plock då personal i större utsträckning kan packa direkt i emballaget.
5.3.3.2 Monteringsstationer
Monteringsstationen i Figur 22 illustreras den alternativa utformningen av
monteringsstationer där samtliga aktiviteter som presenterades i empiri återfinns. Det rödmarkerade området illustrerar en standardiserad plats för placering av pallar som nyttjas vid monteringen då Pyzdek och Keller (2018) menar på att visualisering underlättar tolkningen av standarden där Orr (2014) tillägger att det även minimerar risken för återfall till tidigare vanor. Detta kan göras genom att tejpa golvytan för att markera pallarnas standardiserade plats.
Figur 22 Alternativ layout monteringsstation
Det bör noteras att spagettidiagrammet är en illustrativ simulering för att påvisa effektivisering av arbetsytan via standardisering (Mhi, 2021). Då layouten baseras på en av de kittningsprodukterna med flest ingående komponenter antas det kunna efterliknas en liknande struktur för samtliga kittningsprodukter. Det anses lämpligt att placera artikel J (slangklämma) och artikel I (skruv) på en verktygstavla vid Mont 2 med mindre hyllfack på grund av dess storlek.
I Figur 23 llustreras reducering av slöseriet onödiga rörelser, där den nuvarande och alternativa layouten är skalenliga i relation till varandra. Den alternativa
arbetsplatsstandardiseringen skulle innebära en total gångsträcka på ca 40–50 meter vilket kan jämföras med den nuvarande med ett snitt på 150 meter. Gångsträckan är en uppskattning baserat på en simulering av den alternativa layouten.
Figur 23 Nya monteringslayouten i relation till alternativ