Effektivisering av lagerverksamhet genom layout

Effektivisering av

lagerverksamhet

genom layout

En fallstudie med lean hos Qtech Group AB

HUVUDOMRÅDE: Industriell organisation och ekonomi, logistik och ledning FÖRFATTARE: Henob Musie och Carl-Philip Sjöstrand

HANDLEDARE:Leif-Magnus Jensen

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Denna studie innebär slutet för vår högskoleingenjörsutbildning på Jönköping University. Författarna vill uppmärksamma några personer som hjälpt oss genom denna avslutande studie.

Inledningsvis vill vi tacka vår handledare Sofia Davidsson på Qtech Group AB som har guidat oss i rätt riktning och all personal som delat med sig av sin expertis.

Vi vill även passa på att tacka David Eriksson som bistått oss med enorm hjälp genom hela examensarbetet.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Leif-Magnus Jensen för alla möten och rådgivning genom examensarbetet.

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom [se huvudområde på föregående sida]. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Peter Hugoson Handledare: Leif-Magnus Jensen Omfattning: 15 hp

Abstract

Purpose: This study aims to research what wastes that can be identified in a

warehouse and how layout affects these.

Method: To fulfil the purpose of the study a case study was conducted at Qtech

Group AB. Collections of data includes observations and interviews where the first method lay the groundwork for the questionnaire used in the interviews. A literature study was conducted to enable analysis of the gathered data.

Findings: All wastes could be identified in the warehouse but to different extent. The

two most common wastes were unnecessary transports and movements, where layout proved to be a powerful factor in reducing these.

Implications: The approach in the study is applicable at smaller warehouses that

intend to increase the warehouse efficiency where the result may vary depending on type of warehouse.

Limitations: The study only examined the internal logistics of the company and did

not account for its position in the supply chain. Costs that may occur for an alternative warehouse layout as well as the implementation of this has been left out. Equipment regarding material handling and storage has also not been investigated in the study.

Keywords: Warehouse design, warehouse layout, warehouse operations, growth

Sammanfattning

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka slöserier som kan identifieras i en

lagerverksamhet samt hur layout påverkar dessa.

Metod: För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna genomfördes en

fallstudie hos Qtech Group AB. Datainsamlingsmetoder för att uppfylla syftet har varit observationer samt intervjuer där den första metoden legat som grund för det frågeformulär som använts vid intervjuerna. En litteraturstudie har genomförts för att möjliggöra en analys av den insamlade datan utifrån tidigare forskning.

Resultat: Samtliga slöserier kunde identifieras i olika utsträckningar på

lagerverksamheten. De två mest förekommande slöserierna var onödiga transporter samt rörelser där layout var en starkt påverkade faktor vid reducering av dessa.

Implikationer: Tillvägagångsättet är applicerbart på andra mindre lagerverksamheter

som avser att effektivisera lagerverksamheten där resultatet kan variera beroende på typ av lagerverksamhet.

Begränsningar: Studien har enbart undersökt företagets internlogistik och inte tagit

hänsyn till deras position i försörjningskedjan. Kostnader för den alternativa layouten eller implementeringen av denna utlämnas också. Utrustning rörande

materialhantering samt lagerföring har inte eller undersökts i studien.

Nyckelord – Lagerdesign, lagerlayout, lagerverksamhet, tillväxt, slöserier, behov och

Innehållsförteckning

Abstract ... ii

Sammanfattning... iii

Innehållsförteckning ... iv

1

Introduktion ... 10

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12

1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ... 12

1.5 DISPOSITION ... 13

2

Metod och genomförande ... 14

2.1 DESIGN ... 14

2.2 STRATEGI ... 14

2.3 ANSATS ... 15

2.4 ARBETSPROCESS ... 16

2.5 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNING OCH METOD ... 18

2.6 DATAINSAMLING ... 19 2.7 LITTERATURSTUDIE ... 19 2.8 INTERVJUER ... 19 2.9 OBSERVATIONER ... 20 2.10 SPAGETTIDIAGRAM ... 21 2.11 DATAANALYS ... 21

2.11.1 Analys av kvalitativa data ... 21

2.11.2 Analys av kvantitativa data ... 22

2.11.3 Value stream mapping ... 22

2.12 TROVÄRDIGHET ... 22

2.12.1 Trovärdighet ... 23

2.12.2 Litteraturstudie ... 23

3

Teori ... 24

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 24

3.2 LAGRETS SYFTE OCH FUNKTION ... 24

3.2.1 Lagrets utökade värde ... 25

3.3 DESIGN AV LAYOUT ... 26

3.3.1 Fastställa behov och krav ... 27

3.3.2 Layout ... 28 3.3.3 Operationsstrategier ... 29 3.4 VAL AV UTRUSTNING ... 31 3.4.1 Förvaringsmetoder ... 31 3.4.2 Hanteringsutrustning ... 31 3.5 LEAN ... 32 3.5.1 Lean warehousing ... 32 3.5.2 7 slöserierna ... 33 3.5.3 Standardisering... 34

4

Empiri ... 35

4.2.1 Lagerverksamhetens syfte idag ... 36

4.2.2 Dagens behov och krav ... 36

4.3 LAYOUT ... 37 4.4 MATERIALFLÖDET ... 38 4.4.1 Inleverans ... 38 4.4.2 Kvalitetskontroll... 38 4.4.3 Lagerföring... 39 4.4.4 Utleverans ... 39 4.4.5 Aktiviteter ... 39 4.5 OPERATIONSSTRATEGIER ... 43 4.5.1 Artikelplacering ... 43 4.5.2 Plockmetod... 43

5

Analys ... 45

5.1 FRÅGESTÄLLNING 1: VILKA SLÖSERIER KAN IDENTIFIERAS I

LAGERVERKSAMHETER? ... 45

5.1.1 Slöserier ... 45

5.1.2 Sammanfattning frågeställning 1 ... 48

5.2 FRÅGESTÄLLNING 2: HUR PÅVERKAR LAGERLAYOUTEN SLÖSERIER? ... 48

5.2.1 Lagerverksamheten ... 49

5.3 ALTERNATIV LAYOUT ... 51

5.3.1 Layout ... 52

5.3.2 Zonindelning ... 53

5.3.3 Aktiviteter i lagerverksamheten ... 54

5.4 SAMMANFATTNING AV BESLUT VID ALTERNATIV LAGERLAYOUT ... 56

6

Diskussion och slutsatser ... 58

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 58

6.2 METODDISKUSSION ... 59

6.3 IMPLIKATIONER... 59

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 60

6.5 VIDARE FORSKNING ... 60

Referenser ... 61

7

Bilagor ... 65

Figurförteckning

Figur 2 System combining ... 15

Figur 3 Arbetsprocess ... 16

Figur 4 Koppling mellan frågeställningen och metod ... 18

Figur 5 Intervjuguide; huvudämnen ... 20

Figur 6 Exemplifiering av spagettidiagram ... 21

Figur 7 Koppling mellan frågeställning och teori ... 24

Figur 8 Aktiviteter i en lagerverksamhet ... 25

Figur 9 Parametrar vid framtagning av layout ... 27

Figur 10 Procenthalt tidsåtgång av plock ... 31

Figur 11 Nuvarande layout ... 37

Figur 12 Processkartläggning... 38

Figur 13 Överblick monteringsstation ... 40

Figur 14 Spagettidiagram: Kittning ... 40

Figur 15 Spagettidiagram: Montering med fixtur ... 42

Figur 17 Aktiviteter vid enstycksplock ... 44

Figur 18 Value stream mapping ... 45

Figur 19 Nuvarande layout ... 52

Figur 20 Alternativ layout ... 53

Figur 21 Nuvarande layout i relation till alternativ... 54

Figur 22 Alternativ layout monteringsstation ... 55

Figur 23 Nya monteringslayouten i relation till alternativ ... 56

Tabell 1 Tidigare forskning gällande utformande av lagerlayout ... 26

Tabell 2 Gångdistans för fyra kit ... 41

Tabell 3 Slöserier som manifesterade sig på fallföretaget ... 48

Tabell 4 Paretodiagram: frekvens av slöserier ... 49

Abstract

Purpose: This study aims to research what wastes that can be identified in a

warehouse and how layout affects these.

Method: To fulfil the purpose of the study a case study was conducted at Qtech

Group AB. Collections of data includes observations and interviews where the first method lay the groundwork for the questionnaire used in the interviews. A literature study was conducted to enable analysis of the gathered data.

Findings: All wastes could be identified in the warehouse but to different extent. The

two most common wastes were unnecessary transports and movements, where layout proved to be a powerful factor in reducing these.

Implications: The approach in the study is applicable at smaller warehouses that

intend to increase the warehouse efficiency where the result may vary depending on type of warehouse.

Limitations: The study only examined the internal logistics of the company and did

not account for its position in the supply chain. Costs that may occur for an alternative warehouse layout as well as the implementation of this has been left out. Equipment regarding material handling and storage has also not been investigated in the study.

Keywords: Warehouse design, warehouse layout, warehouse operations, growth

Sammanfattning

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka slöserier som kan identifieras i en

lagerverksamhet samt hur layout påverkar dessa.

Metod: För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna genomfördes en

fallstudie hos Qtech Group AB. Datainsamlingsmetoder för att uppfylla syftet har varit observationer samt intervjuer där den första metoden legat som grund för det frågeformulär som använts vid intervjuerna. En litteraturstudie har genomförts för att möjliggöra en analys av den insamlade datan utifrån tidigare forskning.

Resultat: Samtliga slöserier kunde identifieras i olika utsträckningar på

lagerverksamheten. De två mest förekommande slöserierna var onödiga transporter samt rörelser där layout var en starkt påverkade faktor vid reducering av dessa.

Implikationer: Tillvägagångsättet är applicerbart på andra mindre lagerverksamheter

som avser att effektivisera lagerverksamheten där resultatet kan variera beroende på typ av lagerverksamhet.

Begränsningar: Studien har enbart undersökt företagets internlogistik och inte tagit

hänsyn till deras position i försörjningskedjan. Kostnader för den alternativa layouten eller implementeringen av denna utlämnas också. Utrustning rörande

materialhantering samt lagerföring har inte eller undersökts i studien.

Nyckelord – Lagerdesign, lagerlayout, lagerverksamhet, tillväxt, slöserier, behov och

1 Introduktion

Kapitlet redogör studiens utgångspunkt genom en kortare introduktion av den

befintliga forskningen inom det aktuella ämnet. Utifrån introduktionen ska läsaren få en förståelse för studiens syfte och frågeställningar. Vidare presenteras studiens avgränsningar för att avsluta med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

Lagerverksamheten har på senare år fått en ökad strategisk roll i försörjningskedjorna (Kembro et al., 2018). Detta eftersom företag identifierat potentialen för att skapa konkurrenskraft genom rätt effektivitetsvariabler som därmed kan öka kundservicen och sänka kostnader, däribland kapitalbindningen (Jonsson & Mattson, 2016). Då lönsamhet enligt DuPont-modellen beräknas som förhållandet mellan tillgångar och intäkter har kapitalbindning som uppstår vid lagerhållning en direkt påverkan på ett företags lönsamhet (Filatov & Bunkovsky, 2020). Vidare beskriver Koster et al. (2007) att lagerverksamheten står för ca 20% av de totala kostnaderna i ett

logistiksystem, där kapital-och operationella kostnaderna i genomsnitt motsvarar ca 25% av de totala kostnaderna av företagens logistiksystemen i Europa (Baker & Canessa, 2009).

Lager har tidigare setts som en kostsam men nödvändig funktion för verksamheter, där dess värdeadderande potential inte beaktats (Richards, 2018). Vidare beskriver Richards (2018) att organisationer i större utsträckning övergått från att se

lagerverksamhet som en kostnadspost och en nödvändig frikopplingspunkt till att betrakta dess potential till konkurrensfördelar. Kunders skiftande köpbeteende i kombination en starkare betoning på kundservice kräver därmed en effektivare lagerverksamhet (Richards, 2018). Ytterligare en utveckling är att verksamheter erbjuder en mer omfattande produktvariation samtidigt som kunder efterfrågar kortare leveranstider (Rouwenhorst et al., 2000). Baker och Canessa (2007) beskriver att konsekvensen blivit att många verksamheter integrerat och förskjutit värdeadderande aktiviteter i lagerverksamheter för att minimera kapitalbindningen.

Lagerverksamhetens effektivitet är enligt Richards (2018) en kritisk komponent i en effektiv värdekedja, inte endast för optimala flöden utan även för de stora

kostnadsbesparingar det kan innebära. Mannio et al. (2008) belyser att Warehouse Management Systems (WMS) är en central del av en effektiv lagerverksamhet då det möjliggör kvantifiering och vidare analys av flödena där metoder som

kapitalbindningsanalys kan nyttjas. Koster et al. (2007) tillägger att orderplock är en av de dominerande kostnaderna i en lagerverksamheten där det estimerats att uppgå till cirka 55% av lagerverksamhetens totala kostnader. Detta på grund av de höga personalkostnaderna som är associerade med orderplock (Koster et al., 2007). Lagrets layout har enligt Caron et al. (2000) en utmärkande påverkan på plockrutternas effektivitet då dess potentiella effektivitet blir begränsad av layouten. Vidare påvisar Caron et al. (2000) i en simuleringsstudie att layoutens utformning kan ha mer än 60% påverkan på de totala sträckorna vid orderplock. Liknande resultat erhålls av

Tompkins et al. (2010) som menar att lagerlayout har en stor påverkan på hela lagerverksamhetens effektivitet, och eftersom interna transporter är en icke värdeadderande process för kunden finns det därmed stora möjligheter för kostnadsbesparingar genom en effektiv lagerlayout (Mannio et al., 2008).

1.2 Problembeskrivning

Rouwenhorst et al. (2000) beskriver att det finns omfattande forskning kring planering och styrning gällande lagerverksamheten men att forskning kring utformning av lagerlayout är högst begränsad. Däremot har flertalet forskare utvecklat ramverk för processerna vid utformning av en lagerlayout, där problemet uppstår i att majoriteten av rapporterna inte applicerats i verkliga fall utan endast är teoretiska (Baker & Canessa, 2009; Rouwenhorst et al., 2000). Baker och Canessa (2009) menar därmed att det behövs mer forskning för att utvärdera ramverken genom att applicera teorin i praktiska sammanhang. En svårighet med att applicera ramverken är

lagerverksamheters stora variation i processer och funktionalitet eftersom de är anpassad för specifika verksamheters behov (Rouwenhorst et al., 2000).

Att designa en lagerlayout är en erkänd komplex uppgift på grund av de många aktiviteter som utförs parallellt i lagret. Dessutom måste potentiella

beroendeförhållanden och indirekta påverkningar av andra processer såväl som lagerverksamhetens roll i värdekedjan beaktas (Roodbergen et al., 2014; Mannio et al., 2008). Vidare understryker Richards (2018) att nuvarande och framtida behov bör beaktas vid utformandet av layouten och att det kräver en stor noggrannhet för detaljer såväl som ett holistiskt synsätt för att minimera risken för suboptimeringar. Gu et al. (2010) understryker att det finns flertalet parametrar som bör beaktas vid uppförande eller förändring av en lagerlayout. Vidare beskrivs att parametrarna innefattar

beroendeförhållanden som kräver avvägningar för att uppfylla och tillfredsställa flera olika behov samtidigt. Att designa om en lagerlayout innebär vanligtvis omfattande förändringar som ger upphov till kostnader i olika omfattningar. Lagerverksamheten kan även bli kapacitetsbegränsad vid ombyggnation och således kräva ökad

kapitalbindning i färdigvarulagret (Gu et al., 2010).

Med hänsyn till det forskningsgap gällande praktiska tillämpningar av layoutdesign menar denna studie att delvis undersöka layouts relevans vid effektivisering av lagerverksamheter genom reducering av icke värdeadderande aktiviteter, även benämnda slöserier.

1.3 Syfte och frågeställningar

Problembeskrivningen belyser den ökade komplexiteten vid design av lagerlayout på grund av beroendeförhållanden och flertalet parallella aktiviteter som genomförs i moderna lagerverksamheter. Därmed är syftet med denna studie att:

undersöka vilka slöserier som kan identifieras i lagerverksamheter samt hur layout påverkar dessa

För att kunna besvara syftet har det brutits ned i två frågeställningar, där den första frågeställningen har valts för att bistå med tillräcklig kunskap för att kunna besvara den andra frågeställningen. Studiens frågeställningar är följande:

[1] Vilka slöserier kan identifieras i lagerverksamheter?

[2] Hur påverkar lagerlayouten slöserierna?

För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet har en fallstudie genomförts på en lagerverksamhet i Anderstorp.

1.4 Omfång och avgränsningar

Rapportens omfång är begränsat till fallföretagets internlogistik och kommer därmed inte beakta lagerverksamhetens roll i försörjningskedjan. Studien kommer inte beröra kostnader som uppstår vid ändring av layout. Implementering av den föreslagna lagerlayouten kommer inte heller beröras i rapporten. Utrustning för materialhantering samt lagerföring kommer inte heller beröras då det utgås ifrån fallföretagets befintliga tillgångar.

1.5 Disposition

Rapportens disposition illustreras i Figur 1 där respektive kapitel beskrivs mer ingående i kommande stycken.

Figur 1 Disposition för rapporten

Kapitel 1: Rapporten inleds med att bistå läsaren med relevant teori för att förtydliga studien syfte och frågeställningar.

Kapitel 2: Vidare till Metod och genomförande beskrivs de arbetsprocesser som tillämpats i studien såväl som datainsamlingsmetoder.

Kapitel 3: I kapitlet presenteras relevant teori som ger ett underlag för att kunna förankra analysen i tidigare forskning

Kapitel 4: I kapitlet presenteras den empiri som samlats in genom de metoder som presenterats i kapitel två. Empirin bearbetas och sammanställs för att lägga grunden för kommande kapitel.

Kapitel 5: I detta kapitel utförs en objektiv analys av empirin vilket befästs i det teoretiska ramverk som presenterades i kapitel två.

Kapitel 6: kapitlet presenteras studiens resultat och slutsatser. Utifrån analysen diskuteras studiens resultat för att vidare diskutera tillvägagångsättet, implikationer och begränsningar. Rapporten avslutas med slutsatser och rekommendationer för vidare forsknin

2 Metod och genomförande

Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens strategi, ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet. Metodik är en väsentlig del i en studie för att skapa en övergripande struktur för tillvägagångsättet med studiens syfte i beaktning (Höst et al., 2006). Metodiken är därmed avgörande då det lägger grunden för de metoder som nyttjas för att besvara studiens frågeställningar (Holme & Solvang, 1997). Vidare förklarar Höst et al. (2006) att det finns stor variation på val av metodik eftersom den beror på studiens syfte. Höst et al. (2006) definierar fyra olika syften: beskrivande, utforskande, förklarande eller problemlösande. Examensarbete på tekniska högskolor har ofta syften av problemlösande karaktär, men kan även ha inslag av andra syften (Höst et al., 2006).

Med hänsyn till studiens övergripande syfte krävdes det inledningsvis en förståelse för fallföretagets lagerverksamhet, varför den första frågeställningen är av beskrivande karaktär. Andra frågeställningen är av problemlösande karaktär och utgår ifrån fynden i första frågeställningen för att undersöka hur lagerlayout påverkar slöserier i

lagerverksamheter. Studien tillämpar därmed två syften vilket kongruerar med Höst et al. (2006) som berör att studier kan ha olika inslag av syften för att besvara studiens frågeställningar.

2.1 Design

Forskningsdesign lägger grunden för de metoder som används vid datainsamling och analys av data. Vidare beskriver Bryman (2013) att val av forskningsdesign beror på studiens syfte och även frågeställningarnas karaktär. Denna studie avser att ge en djupgående förståelse av en lagerverksamhetens internlogistik på ett fallföretag. Med hänsyn till studiens frågeställningar beslutades därmed att genomföra en fallstudie då de är lämpliga då det eftersökes djupgående förståelse av arbetsprocesser och

förändringsarbeten (Patel & Davidsson, 2011; Höst et al., 2006). 2.2 Strategi

Forskningsstrategin berör insamling samt bearbetning av data i vetenskapliga studier och bör enligt Patel och Davidsson (2011) anpassas efter studiens syfte. Höst et al. (2006) utvecklar genom att urskilja på kvalitativa och kvantitativa forskningsstrategier med respektive datatyper. Kvalitativa data är oftast beskrivande i sin natur där det sökes en djupare förståelse för den problematik som studien undersöker. I kontrast till den kvantitativa data som är mindre beskrivande och kan uttryckas i siffror eller antal (Höst et al., 2006; Holme & Solvang, 1997). Då studiens syfte kräver en djupgående förståelse för fallföretagets lagerverksamhet valdes en primärt kvalitativ

forskningsstrategi. Denna kompletteras även med en begränsad kvantitativ strategi där Höst et al. (2006) menar att en kombination av data kan vara fördelaktigt då komplexa fenomen som innefattar människor ska undersökas. Vanliga datainsamlingsmetoder vid en kvalitativ forskningsstrategi inkluderar observationer och intervjuer (Patel & Davidsson, 2011).

Rapportförfattarna avfärdade en rent kvantitativ forskningsstrategi då studiens syfte kräver den nyanserade bild av fallföretagets lagerverksamhet vilket en kvalitativ strategi framhäver. Vidare ansågs det bli en alltför komplex uppgift att genomföra experiment på grund av de många beroendeförhållanden som diskuterats i

problembeskrivningen, vilket försvårar möjligheten att identifiera relationen mellan orsak och samband. Slutligen fanns inte möjligheten att utföra experiment på fallföretaget då det hade kapacitetsbegränsat delar av verksamheten.

2.3 Ansats

Den inledande litteratursökningen baserades på fallföretagets problemformulering. Därefter utfördes flertalet observationer och intervjuer för att bekräfta fallföretagets uttryckta problematik, men även för att undersöka om det fanns ytterligare

påverkande aspekter som bör beaktas. Rapportförfattarna genomförde senare kompletterande litteraturstudier för att jämföra de upptäcker som gjort under observationen med tidigare forskning. I kontrast till en rent induktiv studie där fenomenet enligt Patel och Davidsson (2011) studeras för jämförelse och förankring utifrån tidigare teori, så präglas studien av en genomgående växling mellan teori, analys och empiri vilket möjliggjorde en djupgående och utvecklande förståelse för fallet. Dubouis och Gadde (2002) beskriver ansatsen som systematic combining, där empiri, teoriinsamling och dataanalys sker kontinuerligt i samband med att förståelsen för fallet ökar. Denna process illustreras i Figur 2. Detta manifesterar sig där syfte och frågeställningar vidareutvecklats utefter en ökad kunskap om problematiken i

fallföretagets lagerverksamhet.

Figur 2 System combining

Innan datainsamlingen valde rapportförfattarna att begränsa teorisökningen till ”teknisk litteratur”, vilket Dubouis och Gadde (2002) beskriver som ett underlag för att utveckla en förståelse för ett visst fenomen. Detta arbetssätt är fördelaktigt då studien inte begränsas till en viss teori och ges flexibiliteten att kontinuerligt utvärdera och utveckla det teoretiska ramverket.

Genom datainsamlingen identifierades även flertalet fenomen som krävde att

rapportförfattarna vidareutveckla det teoretiska underlaget i syfte att förankra empirin i teori och ge en ökad förståelse för de upptäckter som empirin gett upphov till. Utmärkande för studiens tillvägagångssätt var att den inte följde en linjär

fördefinierad struktur för genomförandet, utan växlade genomgående mellan empiri och teori. Detta beslutades för att minimera risken att missa relevant information som en konsekvens av en teoretisk avgränsning att endast studera ett specifikt fenomen. Dubouis och Gadde (2002) menar att fördefinierade strukturer kan bidra till en ”blindhet” och misstolkningar då förståelsen kan begränsas av att forskare i en hög grad utgår ifrån teorin. Bryman (2011) och Eriksson (2014) resonerar på liknande vis och menar att den empiriska data bör nyttjas för att rikta forskarna till relevant teori, för att senare återvända till fenomenet med utökad kunskap vilket kan ge upphov till en mer nyanserad bild.

2.4 Arbetsprocess

Som berör tidigare har studien applicerat systematic combining vilket medfört att arbetsprocessen inte följer en inbördes ordning utan kontinuerligt växlar mellan litteraturinsamling, datainsamling och dataanalys. Detta illustreras Figur 3.

Figur 3 Arbetsprocess Steg 1: Litteraturinsamling

Initialt så sökte rapportförfattarna efter tidigare studier med liknande syften och granskade dessa utifrån dess relevans med hänsyn till denna studies syfte. De studier som höll god relevans i relation till detta arbete undersöktes referenslistorna mer noggrant för att finna tidigare forskning som var relevant. Utifrån den tidigare forskning återfanns nyckelord och kombinationer som användes vid sökningen i databasen Proquest. Vidare har litteratur nyttjats ifrån Jönköpings University högskolebibliotek.

I ett tidigt skede av studien så genomfördes en litteratursökning kring

lagerverksamheter och lagerlayouts. Syftet med detta var att skapa en övergripande bild kring olika typer av lagerverksamheter och dess processer för att få en förståelse kring vilka utmaningar verksamheter står inför samt de effektivitetsmått som

vilka aspekter som måste beaktas vid utformandet av en layout för att uppnå de effektivitetsmått som en lagerverksamhet avser att uppfylla.

Som ett komplement till tidigare litteratursökning söktes även relevant teori rörande lean. Syftet med detta var att undersöka hur slöserier kan manifestera sig i en lagerverksamhet samt tillvägagångsätt för att identifiera och reducera olika typer av slöserier. Litteratursökning bistod rapportförfattarna med relevant teori för att veta vilka fenomen som skulle undersökas vid observationer. I kombination med den första litteratursökning gav detta ett komplett teoretiskt underlag för att kunna besvara frågeställning ett och två.

Steg 2: Datainsamling

Initialt så avsåg studien att enbart hantera kvalitativa data i form av observationer och intervjuer där det inledningsvis genomfördes ostrukturerade observationer för att skapa en förståelse för materialflödet på fallföretag. Fynden från observationerna jämfördes med litteraturen för att fastställa de kritiska faktorerna för vidare undersökning med strukturerade observationer.

Med empirin ifrån observationerna som underlag kunde rapportförfattarna utforma semistrukturerade intervjuer. Syftet med intervjuerna var att undersöka huruvida den empiri som insamlats även kunde bekräftas av anställda inom verksamheten. Då fallföretaget är en mindre verksamhet intervjuades samtliga personer som kunde bistå med relevant information kring lagerverksamheten. Dessa inkluderar lageransvarig, lagerpersonal, VD, affärsutvecklare och prototypverkstadsansvarig.

I ett senare skede ansågs det nödvändigt att komplettera studien med kvantitativa data för att styrka resultatet vid frågeställning två. Utifrån litteraturen ansågs den

kvantitativa metoden spagettidiagram som ett lämpligt hjälpmedel för att påvisa förbättringsåtgärder. Syftet med denna metod är att illustrera gångsträckor för en process som kan ligga till grund för förbättringsåtgärder

Steg 3: Analys av empiri utifrån teorin

När samtlig teori och empiri insamlats avhandlades frågeställning ett då denna lägger grunden för studiens andra frågeställning. Den kvalitativa empiri som samlats in jämfördes med teorin för bekräfta vilka slöserier som kan identifieras i en

lagerverksamhet. Detta gjordes med Value stream mapping (VSM) som metod där syftet var att specificera i vilka processer slöserier manifesterar sig på fallföretaget och dess frekvens, där de mest förekommande lägger grunden för frågeställning två. Empirin jämfördes sedan i relation till teorin för att finna tänkbara

2.5 Koppling mellan frågeställning och metod

I följande kapitel beskrivs metoder för datainsamling och dataanalys som används för att besvara studiens frågeställningar. Figur 4 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar, metoder och val av dataanalysmetoder, där de dubbelriktade pilarna ska illustrera att samtliga steg itereras.

Figur 4 Koppling mellan frågeställningen och metod

Frågeställning 1: Vilka slöserier kan identifieras i en lagerverksamhet För att besvara studiens första frågeställningen krävdes insamling av teoretiskt underlag. Det teoretiska underlaget gav rapportförfattarna en ökad kunskap kring lagerverksamheter såväl som de metoder som tillämpats för analys av insamlade data, där dessa beskrivs mer ingående senare i kapitlet. Rapportförfattarna beslutade att tillämpa observationer och intervjuer som datainsamlingsmetoder för att besvara frågeställning ett.

Frågeställning 2: Hur kan en lagerlayout minimera slöserierna? För att besvara studien andra frågeställnings krävdes vidare insamling av teoretiskt underlag. Den empiri som samlats in för att besvara den första frågeställningen med hjälp av det utökade teoretiska ramverket möjliggjorde analys av vilka aspekter som bör beaktas i lagerlayouten. Här tillämpades intervjuer och observationer. Genom detta tillvägagångsätt möjliggjordes identifiering av samband mellan lagerlayouten och slöserierna i syfte effektivisera fallföretagets materialflöde.

2.6 Datainsamling

Datainsamlingen kan antingen bestå av primär- eller sekundärdata. Primärdata

beskrivs av Patel och Davdisson (2011) som förstahandsrapporteringar som samlats in för studiens ändamål, där närheten till informationskällan är av central vikt.

Sekundärdata är data som tidigare samlats för andra syften, dessa innefattar exempelvis litteratur, tidigare forskning, tillgänglig statistik, registerdata och

arkivdata. Insamlingen av studiens primärdata bestod av observationer och intervjuer som genomfördes på fallföretaget. Sekundärdata innefattar litteraturstudie.

2.7 Litteraturstudie

Höst et al. (2006) beskriver att litteraturstudien är en grundpelare i examensarbeten då det genom en välutförd litteraturstudie möjliggör utvecklandet av existerande kunskap inom området samt minskar risken att upprepa de misstag som forskare tidigare gjort. Vidare beskrivs det att en litteraturstudie är en iterativ process med

nyckelordbestämning, sökning, urval, bedömning och sammanställning. Då studien använder sig av systematic combining har litteraturstudien utförts kontinuerligt under studiens utförande.

Vid litteratursökningen uttrycker Höst et al. (2006) att det är gynnsamt att initialt söka brett där angränsande samt relaterade ämnen bör ingå. Genom översiktlig läsning kan ett urval av de mest relevanta källorna göras där dessa läses mer djupgående för ökad förståelse vilket lägger grunden för vidare litteraturstudie. Hartman (2003) motsäger sig detta och menar i stället att litteraturstudien bör genomföras i ett avgränsat representativt urval med hänsyn till det fenomen som avses att undersökas. Vidare förklarar Hartman (2003) att bristen av tidigare forskning inte är problematiken utan snarare att det kan bli överflödigt med information. Något som både Höst et al. (2006) och Hartman (2003) enas om är fördjupning av de referenser som återfinns i tidigare studier.

Initialt i studien genomfördes därmed sökningar i portaler som DIVA med avseende att finna examensarbeten med liknande syften som denna studie. Utifrån fynden granskades flertal examensarbeten för att avgöra relevansen för vidare undersökning av dess referenser. Den tidigare forskning som återfanns i examensarbeten granskades sedan för att avgöra relevansen av de vetenskapliga studierna i relation till studiens syfte. Genom detta arbetssätt fick rapportförfattarna en insikt kring relevanta nyckelord som kunde användas vid sökning i databasen ProQuest. Publicerad litteratur som är relevant för ämnet har även inhämtats ifrån högskolebiblioteket på Jönköping University.

2.8 Intervjuer

Patel och Davidsson (2011) beskriver två centrala begrepp som standardisering och strukturering. Standardisering innefattar frågornas utformning samt inbördes ordning, och strukturering berör intervjupersonens frihet i tolkning och svar. Bryman (2007) beskriver att kvalitativa intervjuer oftast karaktäriseras av en lägre grad av

standardisering samt strukturering då det är av intresse att få insikter i intervjupersonens egna uppfattningar och åsikter kring det som undersöks.

Intervjuaren kan även avvika ifrån intervjuguiden och utesluta frågeställningar eller formulera nya frågeställningar under intervjuns gång.

Då rapportförfattarna syftade till att bilda en heltäckande bild utformades ett frågeformulär med tre huvudämnen vilket illustreras i Figur 5 det kompletta frågeformuläret återfinns i Bilaga 2.

Figur 5 Intervjuguide; huvudämnen

Det genomfördes totalt fem intervjuer där samtlig personal med koppling till lagerverksamheten intervjuades för att säkerställa en heltäckande bild av

verksamheten. Dessa inkluderar: lageransvarig, lagerpersonal, VD, affärsutvecklare och prototypverkstadsansvarig. Frågorna utformades på icke ledande vis där

intervjupersonen gavs möjligheten att svara fritt ifrån dennes åsikter i syfte att få en heltäckande bild. Rapportförfattarna avvek stundtals från de förbestämda frågorna då intervjupersonen uttryckt åsikter som befogade vidare undersökning kring ett specifikt ämne.

2.9 Observationer

Initialt i studien genomfördes flertalet observationer med avseende att bistå

rapportförfattarna med en generell uppfattning kring hur en lagerverksamhet opererar och hur flödena är strukturerade. Detta efterliknar det Patel och Davidsson (2011) beskriver som ostrukturerade observationer där det avses att samla stora mängder information i syfte att få en överblick över en viss situation. Rapportförfattarna förde genomgående anteckningar kring fenomen som observerats och tog pauser en gång i timmen för att sammanställa informationen. Detta arbetssätt stärks av Patel och Davidsson (2011) som menar att det snarast bör skrivas en fullständig redogörelse över observationerna för att minimera risken av informationsförlust.

Informationen från de ostrukturerade observationerna lade grunden för de processer som observerades i högre noggrannhet för att finna sambandsförhållanden i

processerna. Dessa observationer är lik den andra observationsmetod Patel och Davidsson (2011) beskriver som strukturerade observationer där det finns ett tydligt definierat mål med observationerna. Vanligt vid dessa tillfällen är användandet av observationsschema vilket även applicerats i denna studie och illustreras i Bilaga 1. Ytterligare en aspekt som enligt Patel och Davidsson (2011) måste beaktas är observatörens ställning till vilket förhållningssätt som används, där det centrala övervägandet gäller observatörarens deltagande och anonymitet. Samtliga observationer utfördes utan deltagande i syfte att ha minimal påverkan på

observationsobjektet, men även för att bistå observatörerna med större frihet gällande de fenomen som undersöktes. Personer som iakttogs vid observationerna var sedan tidigare informerade att observationer skulle genomföras och var medvetna kring observatörernas närvaro.

2.10 Spagettidiagram

För att urskilja olika distanser vid processer i en lagerverksamhet kan spagettidiagram användas. Peterson et al. (2015) beskriver detta som en kvantitativ datainsamling, metodanvändandet av detta verktyg möjliggör att visualisera transporter såväl som rörelser vid processer eller aktiviteter. Metoden utgår ifrån verksamhetens layout där fysiska rörelser representeras som streck vilket möjliggör kvantifiering av sträckorna vid processer eller aktiviteter. Syftet med metoden är minimera rörelserna genom att finna ett mer lämpligt rörelsemönster. Ett spagettidiagram exemplifieras av Petersson et al. (2015) och presenteras i Figur 6.

Figur 6 Exemplifiering av spagettidiagram 2.11 Dataanalys

Den insamlade data behöver analyseras för att senare kunna redovisas och nyttjas för att besvara studiens syfte (Höst et al., 2006). Denna studie tillämpar både kvalitativa och kvantitativa data vilket kräver olika dataanalysmetoder. Den kvantitativa data kan struktureras och beskrivas genom statistiska verktyg medan den kvalitativa data analyseras genom tolkning och kategorisering för möjliggörandet av slutsatser (Höst et al., 2006; Patel & Davidsson, 2011).

Analys av kvalitativa data

Rapporten innehåller två källor av kvalitativa data vilket är intervjuer och

observationer. Yin (2017) beskriver en frekvent använd dataanalysmetod som följer en trestegsmodell enligt följande: sammanställning, demontering och remontering. Sammanställningen utfördes genom att intervjuerna transkriberades och observationer sammanställdes. Vid demontering av intervjuer utvärderade rapportförfattarna datan med editerade metoder vilket Höst et al. (2006) beskriver som sökandet av nyckelord i datamaterialet. Rapportförfattarna sökte efter implicita såväl som explicita

beskrivningar av olika slöserier. Detta för att senare i kombination med observationerna och VSM remontera materialet i syfte att illustrera

Analys av kvantitativa data

Vid analys av data från spagettidiagrammet tillämpades ett stolpdiagram för att presentera variation och medelvärdet i gångsträckorna. I syfte att avgöra de mest förekommande slöserier tillämpades en frekvenstabell vilket presenteras i ett paretodiagram.

Value stream mapping

Hines och Rich (1997) beskriver att det finns flertalet varianter av VSM med ursprung från olika branscher, där metoden som beskrivs nedan benämns Process Activity Mapping. Vid kartläggning av processerna menar Hines och Rich (1997) att det bör göras i fem steg. Dessa presenteras nedan:

1. Studera flödet av processerna 2. Identifiering av slöserier

3. Utvärdering kring huruvida processerna kan sekvenseras på ett effektivare sätt 4. Utvärdering av ett bättre flödesmönster, vilket inkluderar olika layouts eller

transportvägar

5. Utvärdering ifall alla steg i process är nödvändiga, och vad som skulle hända ifall överflödiga aktiviteter eliminerades

Hins och Rich (1997) understryker att det först behövs en övergripande förståelse för flödet för att senare genomföra djupgående analyser av respektive process i syfte att kategorisera aktiviteterna utefter värdeskapande, icke värdeskapande och

icke-värdeskapande men nödvändiga aktiviteter. Fynden från VSM lägger därmed grunden för att identifiera slöserierna.

2.12 Trovärdighet

Patel och Davidsson (2011) beskriver att en studies kvalitet kan utvärderas utifrån studiens validitet samt studiens reliabilitet. Vidare beskrivs att validiteten och reliabiliteten utvärderas på olika sätt beroende på om studien är kvalitativ eller

kvantitativ (Patel & Davidsson, 2011). Denna studie karaktäriseras av att vara primärt kvalitativ med hänsyn till syftet och de datainsamlingsverktyg som använts. Däremot finns det mindre inslag av kvantitativa data, varför reliabiliteten och validiteten som berörs i kommande kapitel diskuteras utifrån ett övervägande kvalitativt synsätt. Vid de kvantitativa studierna där hög kvalitet uppnås genom att säkerställa en hög validitet samt reliabilitet så ligger fokus vid kvalitativa studier att hålla en hög kvalitet genom hela forskningsprocessen. Kvalitativa studiers validitet avser i stället att

upptäcka händelser samt tolka och förstå dessa händelser för att synliggöra

associationer vid olika utföranden och sambandsorsaker (Patel & Davidsson, 2011). Begreppet reliabilitet blir därmed svårdefinierat enligt Patel och Davidsson (2011) då omgivningen får en påverkande faktor. Det blir därmed svårt att urskilja de två begreppen då reliabilitet och validitet sammanflätas i kvalitativa studier, där fokus i stället övergår till studiens validitet. Med hänsyn till detta nyttjar flertalet forskare enligt Patel och Davidsson (2011) i stället begreppet trovärdighet i kvalitativa studier, vilket även rapportförfattarna beslutat att använda i denna studie.

Trovärdighet

För att styrka studiens resultat och öka trovärdigheten har samtlig litteratur som nyttjats kvalitetssäkrats. Vidare har triangulering tillämpats med all primärdata, där detta beskrivs mer ingående i kommande delkapitel.

Litteraturstudie

I syfte att höja trovärdigheten vid framtagning av det teoretiska ramverket har rapportförfattarna i den mån det är möjligt begränsat sig till tidigare forskning som publicerats mellan år 2000–2020 då logistiken genomgår kontinuerliga förändringar. För att de källor som använts även ska hålla en hög nivå har det eftersträvats att enbart användas artiklar som är peer-reviewed och blivit citerade av nyare peer-reviewed studier. För de referenser äldre än år 2000 genomgicks samma kvalitetssäkring med ökat fokus på om dess relevans förändrats med åren.

Triangulering

Patel och Davidsson (2011) benämner triangulering som en kraftfull metod för att öka trovärdigheten i kvalitativa studier. I denna studie har triangulering tillämpats då observationer och intervjuer använts som datainsamlingsmetoder för att öka

trovärdigheten. För att vidare öka trovärdigheten återkopplade rapportförfattarna till samtliga intervjupersoner för att säkerställa att informationen tolkats korrekt, där intervjupersonerna ges möjlighet att komplettera med information. Detta arbetssätt benämner Patel och Davidsson (2011) kommunikativ validitet. Detta har även genomförts då det funnits diskrepanser mellan intervjuer och observationer i syfte att få en djupare förståelse. Ett exempel är vid framtagning av plockprocessen då det återfanns diskrepans mellan intervjupersonens beskrivning och observationerna. Då rapportförfattarna återkopplade till intervjupersonen förytligades att det som

framkommit vid intervju var ett av två olika plockflöden. På detta vis återfann rapportförfattarna en djupare förståelse för fallet och kunde differentiera på de två olika plockprocesserna. Ytterligare en trianguleringsmetodik som tillämpats kan enligt Patel och Davidsson (2011) efterliknas med interbedömarreliabilitet, där

rapportförfattarna fört individuella anteckningar vid observationerna för att stärka de gemensamma fynden såväl som lyfta fram variationen. Den variationen diskuterades mellan rapportförfattarna för att senare återkoppla till personal i syfte att få ytterligare ett perspektiv och berika studien.

Trianguleringen tillämpades även genom att samla information under ett intervall på fyra veckor för att säkerställa att rapportförfattarna observerat en verklighetstrogen arbetsmånad för fallföretaget. Detta stärktes även genom försäljningsdata där VD påvisade att säsongsvariationen är försumbar, det vill säga att verksamheten i genomsnitt hanterar liknande volymer året om. Vidare begrundades identifiering av samtliga slöserier i väletablerad lean-metodik med VSM där respektive slöseri förankrats i det teoretiska ramverket.

3 Teori

Inledningsvis beskrivs kopplingen mellan frågeställning och teori. Kapitlet ger läsaren en förståelse för olika typer av lagerverksamheter och behandlar aspekter som bör beaktas vid utformande av lagerlayout. Slutligen presenteras Lean teori gällande slöserier

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori

I följande kapitel beskrivs den teori som ger en teoretisk grund för att besvara studiens frågeställningar. I Figur 7 beskrivs kopplingen mellan studiens frågeställningar och använd teori.

Figur 7 Koppling mellan frågeställning och teori

För att ge en teoretisk grund till den första frågeställningen ”Vilka slöserier kan identifieras i en lagerverksamhet” beskrivs teorier kopplade till lagerverksamheters funktioner, olika typer av lager och Lean-filosofin.

Teorin kopplat till den andra frågeställningen ”Hur kan lagerlayout påverka

slöserierna?” bygger till delvis på samma teorier som första frågeställningen- där det expanderats för att illuminera aspekter gällande lagereffektivitet, lagerlayout och faktorer som bör beaktas vid design av en lagerverksamhet.

3.2 Lagrets syfte och funktion

Det finns olika typer av lagerverksamheter där Rouwenhorst et al. (2000) primärt särskiljer på två typer, dessa innefattar: Produktions- och distributionslager. Produktionslager avser att lagerföra råmaterial, produkter-i-arbete samt kompletta produkter. Utmärkande för produktionslager är att inleveranser oftast sker i lägre grad än utleveranser där det är vanligt förekommande med låga

lageromsättningshastigheter. Distributionslager karaktäriseras av större

produktvariatoner med högre lageromsättningshastighet i syfte att förse externa kunders behov av mindre kvantiteter.

Rouwenhorst et al. (2000) beskriver att lagerverksamheten kan ses utifrån tre

perspektiv: processer, resurser och organisationen. Processer är aktiviteter som utförs i avseende att förse ett internt eller externt behov. Personal och hanteringsutrustning är nödvändiga resurser som krävs för genomförande av processerna. Slutligen avser organisationen att kontrollera och planera procedurerna för att bedriva verksamheten. Processerna som genomförs varierar beroende på typ av lagerverksamhet. Generellt utför en lagerverksamhet enligt Gu et al. (2007) följande grundläggande aktiviteter: Inleverans, lagring, plockning och utleverans, vilket illustreras i Figur 8.

Figur 8 Aktiviteter i en lagerverksamhet

In- och utleverans berör en organisations utformning av aktiviteterna för inkommande och utgående materialflöde. Vid inleverans samt utleverans genomförs kvalitéts-och kvantitetskontroller (Gu et al., 2007). Rouwenhorst et al. (2000) beskriver att det vid inleverans kan pågå värdeadderande aktiviteter som exempelvis ompaketering inför nästkommande aktivitet. Lagringsaktiviteten berör processer rörande transporter för lagerföring och hantering av gods (Rouwenhorst et al., 2000). Vid lagerföring finns två aspekter som måste beaktas nämligen: fyllnadsgrad och materialhantering. Det som eftersträvas är en hög fyllnadsgrad utan att negativt påverka

materialhanteringseffektivitet (Gu et al., 2007; Lumsden, 2019). Därmed finns en motsättning mellan dessa parametrar där Lumsden (2019) förklarar att effektiv hantering kräver att artiklarna är lättillgängliga medan en hög fyllnadsgrad strävar efter optimalt utnyttjande av lagerytan. Vid orderplock genomförs aktiviteter som uthämtning av artiklar ifrån lagret för sortering eller konsolidering (Gu et al., 2007; Rouwenhorst et al., 2000). Lumsden (2019) förklarar att denna aktivitet kan avse att uppfylla ett internt eller externt behov beroende på lagerverksamhetens syfte.

Lagrets utökade värde

Lumsden (2019) uttrycker att logistikområdet kontinuerligt förändras. Rouwenhorst et al. (2000) menar på att organisationer i större utsträckning erbjuder mer omfattande produktvariation samtidigt som kraven på kortare responstider ökar. Richards (2018) bekräftar kundernas krav på kortare responstider och hänvisar till ändrade

köpbetenden. Baker och Canessa (2009) tillägger att lagerverksamheters syfte ändrats från att endast agera frikopplingspunkt till att utföra värdeadderande aktiviteter som konsolidering, kittning, prissättning, märkning och produktanpassningar (Gu et al., 2007).

Ökade kundkrav samt ökad global konkurrens kräver att organisationer kontinuerligt överser designen och utformandet av försörjningskedjan för möjliga förbättringar (Gu et al., 2007). Mafini och Omoruyi (2013) beskriver att logistiken är i synnerhet betydelsefullt för små till medelstora verksamheter (SME) på grund av dess potential till goda kundrelationer vilket i sin tur genererar intäkter, där SME innefattar företag som sysselsätter mindre än 50 personer och vars omsättning inte överstiger 10

miljoner EUR per år (Europeiska unionen, 2003). Srinivasan (2012) uttrycker att en organisation kan skapa sig konkurrensfördelar primärt genom två tillvägagångsätt antingen genom en fördelaktig marknadsposition eller genom effektiv logistik. 3.3 Design av layout

Rouwenhorst et al. (2000) förklarar att warehouse management associeras med planering och kontroll av aktiviteter som utförs i den operativa kärnan för att bedriva en effektiv lagerverksamhet. Dharmapriya och Kulatunga (2011) utrycker att

lagerdesignen påverkar den interna logistikens effektivitet vilket i förlängningen får en direkt inverkan på kostnaderna. En lagerdesign avser därmed att planera och utforma ett lager för att på ett effektivt sätt utföra lagrets aktiviteter: Inleverans, lagring, orderplock och utleverans. Rouwenhorst et al. (2000) uttrycker att det

teoretiska underlaget och metoder för design av lager är bristande. Baker och Canessa (2009) styrker detta och menar att det inte finns någon systematisk övergripande metodik vid design av ett lager.

I Tabell 1 presenteras en sammanställning från Baker och Canessa (2009) av tidigare litteratur rörande lagerdesign mellan år 2000–2009.

Tabell 1 Tidigare forskning gällande utformande av lagerlayout

Detta presenteras för att illustrera den variationen i innehåll samt tillvägagångsätt vid utformandet av ett lager. Tabell 1 synliggör även likheter mellan de olika ramverken gällande vilka paramaterar som bör beaktas vid utformning av en lagerlayout. Då

rapportförfattarna granskat nyare studier rörande utformandet av lagerlayouter har vidare bidrag i området varit bristfällig där samma parametrar återkommer med en viss marginell skillnad. Vidare menar Baker och Canessa (2009) att många delbeslut gällande vilka aspekter som bör beröras såväl som tillvägagångsätt är

situationsbaserat. Rapportförfattarna har identifierat de likheter som kan urskiljas i Tabell 1till följande parametrar: Fastställandet av behov och krav, lagerlayout, operationsstrategier och val av utrustning. Gu et al. (2010) uttrycker att det finns flertalet olika parametrar som måste beaktas vid lagerlayout och att dessa är stark sammankopplade vilket medför svårigheter vid avgränsning mellan de olika

områdena. Med det sagt kommer val av utrustning beröras till lägre grad då det faller utanför studiens omfång med hänsyn till fallföretagets förutsättningar. Baker och Canessa (2009) tillägger även att framtagning av lagerlayout bör ske iterativt då det inte finns någon fördefinierad modell, detta återspeglas i Figur 9.

Figur 9 Parametrar vid framtagning av layout

Fastställa behov och krav

Utifrån lagrets syfte kan behov och krav fastställas rörande vilka kriterier som ska prioriteras (Rouwenhorst et al., 2000; Mohsen, 2002), där det exempelvis är av mindre relevans med högt genomflöde för ett producerande lager i jämförelse med distribuerande. Vidare bör produktspecifika behov såväl som de volymer

lagerverksamheten avser att hantera fastställas, då dessa får en inverkan på

utformandet av lagret (Mohsen, 2002). Vissa forskare uttrycker även ett behov av att beakta framtida krav samt behov vid utformandet av en lagerdesign (Mohsen, 2002). Fastställande av framtida behov och krav anses vara en central aspekt för

kapacitetssäkring. Men detta kan även avgöra dimensionering utefter framtida lagringskrav och behovet av utrustning som krävs vilket får inverkan på utformandet av layouten (Mohsen, 2002). Rouwenhorst et al. (2000) uttrycker dock att utformning

av en optimal lagerlayout är svårgenomförligt då det är problematiskt att fastställa framtida produkttyper samt det framtida kapacitetsbehovet.

Layout

Lagerlayout syftar till utformningen av rationella samt resurseffektiva materialflöden (Hassan, 2008). Mohsen (2002) och Gu et al. (2010) skriver att design av lagerlayout är en komplex uppgift då det innefattar flertalet parametrar med inbördes

beroendeförhållanden som bör beaktas för att minimera risken för suboptimering. Komplexiteten ökar avsevärt i förhållande till antalet aktiviteter som utförs parallellt i lagerverksamheten, då layouten bör utformas med hänsyn till dem. Detta innefattar crossdocking, kittning, produktionsenheter inom lagret och diverse andra

värdeadderande tjänster (Roodbergen et al., 2014). Framtagning av lagerlayout innebär därför avvägningar mellan de aktiviteter som bör prioriteras i

lagerverksamheten. På grund av detta blir det centralt att först definiera lagerverksamhetens primära syfte (Gu et al., 2010).

Det finns en genomgående konflikt mellan flödets effektivitet och lagerytans utnyttjande. En liknande konflikt återfinns mellan flödeseffektiviteten och

pallutnyttjande, där Jonsson och Matsson (2016) skriver att det principiellt föredras att prioritera flödeseffektivitet och effektiv hantering över pallutnyttjande. Utformandet av lagerlayout har därmed stor påverkan på lagrets prestanda med hänsyn till

materialhanteringskostnader, utnyttjande av yta och dess potentiella lagringskapacitet (Gu et al., 2010). En central del vid utformandet av lagerlayout är dimensionering av pallställage och transportgångar då det har påtaglig påverkan på orderplockrelaterade kostnader (Roodbergen et al., 2014). Teori gällande detta kommer dock inte beröras i denna studie på grund av fallföretagets bristande förutsättningar att kunna ändra på transportgångar.

3.3.2.1 Typer av layout

Jonsson och Matsson (2016) beskriver två fundamentalt skilda layouter; linjära och U-formade. Linjära lagerlayouter definieras av att in-och utleverans sker på motsatta sidor av lagret, det vill säga att allt gods måste transporteras genom hela lagret för att komma till utleverans. Det kan därmed innebära att gods transporteras onödigt långa sträckor om det exempelvis ska crossdockas. Denna typ av layout är lättöverskådliga vilket underlättar användandet av automatiserat stöd och är att föredra vid höga volymer och få antal artiklar (Jonsson & Matsson, 2016). Det linjära flödet är inte gynnsamt vid hantering av artiklar med varierande omsättningshastighet då de artiklar med hög omsättningshastighet transporteras lika långt som de med låg vilket

resulterar i höga hanterings- och transportkostnader (Mohsen, 2002). Ytterligare en problematik är det linjära flödets begränsningar i form av artikelplaceringsstrategier, där det ger minimal effekt att exempelvis implementera klassbaserad artikelplacering (Jonsson & Matsson, 2016).

De flesta moderna lagerverksamheterna tillämpar en U-formad layout vilket innebär att in-och utleverans sker i samma ände av lagret (Jonsson & Mattson, 2016). Denna layout kan vara gynnsam eftersom de möjliggör differentiering av artiklar utifrån olika kategoriseringar. En vanlig applicering är att positionera artiklar med hög omsättningshastighet nära in-och utlastningszonerna då hanteringskostnaderna kan reduceras avsevärt samtidigt som lagerhanteringen effektiviseras (Jonsson & Matsson, 2016). Vidare innebär denna layout en högre flexibilitet och är mer lämpad för att

hantera crossdocking, vilket enligt Hackman (2014) och Roodbergen et al. (2010) är en alltmer omfattande aktivitet i den moderna lagerverksamheten.

3.3.2.2 Zonindelning

Zonindelning innebär att dela upp lagret i mindre sektioner där det kan struktureras utefter olika kriterier med syfte att minska hanterings- och transporttider (Jonsson & Matsson, 2016). Vanliga kriterier för zonindelning innefattar produktgrupper,

plockfrekvens och artiklarnas fysiska egenskaper (Baker & Canessa, 2007). Lagringen kan effektiviseras genom att artiklarna i respektive zon kräver liknande utrustning eller bearbetning (Jonsson & Matsson, 2016). Vidare skriver Jonsson och Matsson (2016) att zonindelning ger störst effekt om lagret tillämpar en U-formad layout då det finns större besparingspotential i form av transportsträckor jämfört med den linjära. Utformningen av zonindelning bör också beakta lagrets artikelplaceringsstrategi, där det är möjligt att olika zoner även har skilda strategier (Jonsson & Matsson, 2016). 3.3.2.3 Omdesign av lagerlayout

Att designa om en lagerlayout är oftast en förändring som innebär kostnader i olika omfattningar ifall ens genomförbart. En påverkande faktor vid en ombyggnation kan vara att delar av verksamheten blir begränsade i sin kapacitet och verksamheten kan behöva binda kapital i deras färdigvarulager (Gu et al., 2010). Då layouten är begränsad till byggnadens fundament av kan en om design innebära stora investeringar i ombyggnationer men även i utrustning så som hyllförvaring och utrustning för materialhantering (Bartholdi & Hackman, 2014). Gu et al. (2010) beskriver även att det vid design av en lagerlayout är väsentligt att beakta den operativa prestandan som layouten kommer innebära.

Operationsstrategier

Operationsstrategin sätter ramarna för de strategiska besluten gällande lagerverksamhetens centrala aktiviteter. De två centrala aspekterna gällande

operationsstrategi berör artikelplaceringsstrategi och utformningen av orderplock (Gu et al., 2010).

3.3.3.1 Artikelplacering

Det finns många variationer på artikelplacering med respektive för- och nackdelar, där de vanligaste är: fast, flytande och klassbaserad artikelplacering (Koster et al., 2007; Roodbergen et al., 2014). Vidare beskriver Gu et al. (2010) att val av

artikelplaceringsstrategi innebär en avvägning mellan effektivitet och utnyttjande av lagrets yta.

Den fasta lagerplaceringen innefattar dedikerade lagerplatser för respektive artikel (Jonsson & Matsson, 2016). En fördel med denna strategi är enligt Gu et al. (2010) möjligheten till markant kortare transportsträckor i jämförelse med flytande, eftersom populära artiklar kan allokeras lätthanterliga platser. Fasta lagerplatser kan enligt Jonsson och Matsson (2016) nyttjas för att minska hanteringsarbetet genom att tillämpa korrelerad placering- där artiklar som ofta hanteras ihop placeras i fysisk närhet till varandra. I mindre lagerverksamheter med manuellt plock menar De koster et al. (2007) att det kan vara fördelaktigt med dedikerade platser eftersom personalen i högre grad kan memorera vissa artiklars placering och därmed öka plockeffektiviteten genom smartare plockrutter. Det finns även en ergonomisk aspekt med dedikerade lagerplatser där tyngre artiklar kan läggas på golvplan och de lättare artiklarna höjs

upp till övre plan (De koster et al., 2007). Den fasta lagerplaceringen bör

dimensioneras utefter respektive artikels maximala behov (Hackman, 2014). De koster et al. (2007) menar att detta kan bli problematiskt eftersom lagerplatsen blir outnyttjad när artikeln inte lagerhålls, till exempel vid väntan på inleverans. På grund av detta har lagerverksamheter med fast artikelplacering en utnyttjandegrad på ca 50% (Hackman, 2014). Denna lagringsstrategi har därmed lägst fyllnadsgrad och kräver störst yta (De koster et al., 2007).

Flytande placering innebär att ingående gods lagerhålls där det finns tillgänglig plats (Jonsson & Matsson, 2016). Detta brukar resultera i att in-och utlastningszoner ofta står fulla där det avtar längre in i lagret (De koster et al., 2007). Hackman (2014) beskriver en liknande problematik där det blir tidskrävande att hantera ingående gods eftersom det potentiellt behöver förflyttas till fler lagerplatser. Placeringsmetoden har enligt De koster et al. (2007) den högsta utnyttjandegraden och kräver därmed mindre yta i jämförelse med den fasta. Detta är dock en balansgång där flytande placering även innebär fler förflyttningar. Hackman (2014) belyser svårigheten med att beräkna kapacitetsbehovet för lagret vid användandet av flytande lagerplatser.

Grundproblemet är att beräkningarna måste beakta överlappningar mellan återfyllnadshastigheten på artikelnivå vilket ökar komplexiteten avsevärt vid kapacitetsdimensionering av lagret (Hackman, 2014). Jonsson och Matsson (2016) och Tomkpins et al. (2010) påvisar att strategin medför omfattande administrativt arbete och kräver ett datasystem med kontroll på artikelnivå för bokföring av godset. Klassbaserad placering kan ses som en kombinationsprincip och innebär att artiklarna delas in i klasser utifrån något kriterium (Tomkpins et al., 2010). Två frekvent

använda kriterier för indelning är artiklarnas efterfråga eller plockfrekvens (De koster et al., 2007). Metoden grundar sig i paretosprincipen vilket menar att 80% av

konsekvenserna kommer från 20% av effekterna. Översatt till lagerverksamhetens kontext följer exempelvis att 20% av artiklarna står för 80% av försäljningen. Då artiklarna blivit tilldelade klasser utefter det utvalda kriteriet allokeras de en dedikerad yta i lagret, där det vanligtvis tillämpas flytande lagerplatser (De koster et al., 2007). Den största fördelen med denna strategi är att det möjliggör taktisk placering av artiklar med hög plockfrekvens nära in-och utlastningszonen samtidigt som den bibehåller en hög utnyttjandegrad på grund av de flytande lagerplatserna inom respektive klasszon (De koster et al., 2007).

I praktiken är det vanligt att de ovannämnda lagringsprinciperna användas i kombination med varandra för olika delar av lagerverksamheten. Ett vanligt utformande är att tillämpa fasta lagringprincipen i plockzoner och flytande för buffertplatser (Jonsson & Matsson, 2016).

3.3.3.2 Orderplock

Orderplock berör en lagerverksamhets utformning av plockprocesser för att uppnå en hög plockeffektivitet. Detta är enligt De koster et al. (2007) av stor relevans då

orderplock vanligtvis står för ca 55% av lagerverksamhetens totala kostnader på grund av de höga personalkostnaderna associerade med orderplock. Majoriteten av

tidsåtgången vid orderplock består enligt Tompkins et al. (2010) av interna

transporter, vilket illustreras i Figur 10. De koster et al. (2007) tillägger att transporter vanligtvis står för majoriteten av tidsåtgång vid orderplock, men att det exakta

Figur 10 Procenthalt tidsåtgång av plock 3.4 Val av utrustning

Strategiska beslut rörande val av utrustning omfattar allt som har att göra med hantering och lagring av gods (Lumsden, 2019; Olhager 2019). Rouwenhorst et al. (2000) menar att beslut kring detta avser att optimera lagret utifrån kriterierna: genomflöde, responstiden samt lagringskapaciteten samtidigt som det eftersträvas minimering av investerings- och operationskostnaderna. Då studien inte avser att studera val av utrustning kommer endast relevant teori för utrustning som används på fallföretaget presenteras.

Förvaringsmetoder

Enligt Lumsden (2019) är den vanligast förekommande förvaringsmetoden ställagelagring där artiklarna förvaras i lastpallar vilket placeras i hyllfack.

Användandet av denna förvaringsmetod medför att lastpallarna är lättillgängliga och kan direkt nås genom transportgångar (Jonsson & Matsson, 2016). Lättillgängligheten av artiklarna kommer dock på bekostnad av utnyttjande av golvytan då metoden kräver att yta upptas av transportgångar (Lumsden, 2019).

Hanteringsutrustning

Jonsson och Mattson (2016) beskriver att aktiviteter som avser att hantera samt förflytta material benämns som materialhantering. Faktorer som påverkar hur materialhanteringssystem utformas är följande: Platser för hämtning och lämning, frekvens i flöden, distanser och typ av gods. Waters (2014) uttrycker att

förflyttningsaktiviteter är tid- och resurskrävande, valet av utrustning är därför av stor vikt. Jonsson och Mattson (2016) påpekar att materialhanteringen är en beståndsdel i en lagerverksamhet och det är svårt att göra en särskiljning mellan lagring och hantering. Därmed bör aktiviteterna studeras som en gemensam aktivitet.

Halvautomatiserade hanteringsutrustning är antingen manuella eller motordrivna truckar som krävs att de opereras utav människor. Detta kan till exempel vara handtruckar, motviktstruckar och lyftarvagn är några exempel av denna typ.

Halvautomatiserad hanteringsutrustning är vanligt förekommande på

tillverkandeverksamheter, utrustningen är lämplig vid materialflöden som har en variation i efterfrågan av material och som kräver flexibilitet (Jonsson & Matsson, 2017).

3.5 Lean

Begreppet Lean deriveras från Lean Production System vilket utvecklade av biltillverkaren Toyota där grundidén innebär ett ökat fokus på optimering av hela systemet i stället för optimering av enskilda processer inom verksamheten (Frendall & Thürer, 2013). Vidare beskriver Frendall och Thürer (2013) att det finns många tolkningar av begreppets innebörd och dess omfattning, där Pyzdek och Keller (2018) tillägger att en vanlig missuppfattning är att Lean endast är tillämpbart i producerande miljöer. I denna studie tillämpas definitionen av National Institute of Standards and Technology Manufacturing Extension Partnerships Lean Network (2003), vilket beskriver Lean som:

“a systematic approach to identify and eliminate waste through continuous improvement; flowing the product at the pull of the customer in pursuit of perfection” (sida 1).

Lean warehousing

Begreppet är enligt Sharma och Shah (2016) inte lika väldefinierat vid applicering i lagerverksamheter vilket inte nödvändigtvis är en problematik då grundtanken fortfarande är densamma, det vill säga en systematisk metodik för att identifiera och förbättra de faktorer som påverkar lagerverksamhetens effektivitet. Vidare urskiljer de på resurseffektivitet och flödeseffektivitet, där resurseffektivitet innefattar att nyttja den enskilda resursen till sin maximala kapacitet. Sharma och Shah (2016) är kritiska till förbättringsarbeten med syfte att maximera resurseffektivitet då detta ofta leder till suboptimeringar vilket i sin tur skapar flaskhalsar. De betonar därmed vikten av att inte förbise resurseffektivitetens påverkan på flödeseffektiviteten vid förbättringar. Ohno (1988) menar att det troligen inte är en hållbar strategi med hänsyn till långvarig lönsamhet och understryker att Lean är ett förhållningssätt som främjar kontinuerlig utveckling.

En central del vid användning av Lean som förbättringsverktyg är förståelse för kundens efterfrågan och behov. Kund omfattar alla mottagare till olika typer av värde vilket inkluderar både interna och externa kunder (Pyzdek & Keller, 2018). Därmed kan kunden vara en medarbetare i en produktionslina som mottar en förädlad produkt. Vidare ska detta erbjudas till det lägsta pris och i rätt tid- utan att kompromissa på kvalitén (Sörqvist, 2013). Noterbart att kunden inte nödvändigtvis efterfrågar den bästa kvalitén där Sörqvist (2013) tillägger att det kan innebära onödigt arbete vilket berörs senare i kapitlet under de 7 Slöserierna.

För att möjliggöra förbättringar inom en verksamhet krävs en förståelse för vad som behövs förbättras. Pyzdek och Keller (2018) skiljer på värdeskapande,

icke-värdeskapande och nödvändiga icke-icke-värdeskapande aktiviteter. Värdeskapande aktiviteter beskrivs av Pyzdek och Keller (2018) som aktiviteter kunden är redo att betala för, där motsatsen gäller för icke-värdeskapande aktiviteter. De nödvändiga icke-värdeskapande aktiviteterna kan inte elimineras helt, men bör studeras i syfte att reducera dessa (Slack et al., 2010). Fokus ligger primärt på att eliminera de icke-värdeskapande aktiviteter, som även benämns slöserier.