Alternativ spridd utveckling innebär att en proportionellt sett jämn tillväxt sker i alla delar av kommunen.
Eslöv i Regionen
Med en jämn fördelning av utvecklingen blir det svårare att dra nytta av omvärldsfaktorer som innebär att vissa orter är mer attraktiva som boendeorter pga sitt geogra-fiska läge och placering längs kollektivtrafikstråk.
Hållbart resande
Inga särskilda prioriteringar görs för att öka befolk-ningen i kollektivtrafiknära lägen. Med fler boende i orter utan kollektivtrafik och på landsbygden ökar bil-beroendet. Kopplingarna mellan kollektivtrafiklägena och omgivande orter/landsbygd blir viktiga för att ge fler tillgång till kollektivtrafik.
Livsmiljö/barnperspektiv
Alla orter och landsbygden utvecklas lika mycket i för-hållande till sin storlek. Med en god strategisk plan-ering finns möjlighet att i flera orter komplettera med sådana typer av bostäder som saknas idag. Satsningar görs på goda boendemiljöer i alla delar av kommunen och på en levande landsbygd. Med en spridd bebyggelse är förutsättningarna för kollektivtrafik och offentlig och kommersiell service dock sämre än med en mer koncen-trerad befolkningsutveckling. Befolkningsutvecklingen i orterna blir så små att det inte ger underlag till nya satsningar på service.
Natur- och kulturvärden
En jämn fördelning av utbyggnadsområden i kommunens alla orter innebär en relativt liten påverkan på tätortsnära natur- och kulturmiljöer då inga större nya områden tas i anspråk.
Jordbruksmark
En jämn tillväxt i alla delar av kommunen innebär att viss jordbruksmark behöver tas i anspråk för ny bebyggelse. All utveckling av staden Eslöv och delar av byarnas utveckling kan förmodligen ske i form av förtätning. En stor del (ca 1/6) av tillväxten skulle dock i detta alternativ ske utanför orterna, i små byar och på landsbygden, vilket leder till en ökad fragmentering av jordbruksmarken.
Översvämning
Viss utbyggnad tillåts i översvämningskänsliga områden och risk för översvämning finns.
Vattenkvalitet
Med en utveckling jämnt fördelad över kommunen blir utbyggnaden i respektive ort inte så stor. Ny be byggelse av mindre omfattning kommer dock att tillkomma vid vattendrag som omfattas av MKN för vatten och ej uppnår god ekologisk status. Nya bebyggelseområden i anslutning till dessa vattendrag kan innebära risk för försämrad vattenkvalitet. Även bebyggelse på lands-bygden kan innebära risk för påverkan på dessa vatten-drag.
119
Den 21 januari 2016 hölls ett möte med länsstyrelsen för att avgränsa vilka miljöfaktorer som kan medföra betydande miljöpåverkan vid ett genomförande av planen. De frågor som särskilt identifierades var:
» Jordbruksmark
» Hållbara transporter
» Översvämning och erosion
» Vattenkvalitet
» Riksintresse natur och kultur
Bedömning av betydande miljöpåverkan görs med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter.
JORDBRUKSMARK
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som är viktig att i så hög utsträckning som möjligt bevara för energi- och livsmedelsproduktion. Med ökad befolkning och minsk-ning av odlingsbar mark i världen kommer Sveriges åker arealer bli allt mer värdefull. Detta får ännu större betydelse i och med klimatförändringarna då mycket talar för att ett i Sverige gynnsammare klimat för grödor kan leda till ökad efterfrågan på jordbruksmark.
Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jord-bruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anlägg-ningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt ge-nom att annan mark tas i anspråk.
Undersökningar av exploatering av jordbruksmark i Sverige visar på en tydlig trend där exploaterings-takten ökar. Skåne är det län som exploaterar mest jordbruksmark, vilket delvis förklaras av att stora delar av markerna runt de mest expansiva städerna består av jordbruksmark.
En stor del av kommunens yta, ca 71 %, utgörs idag av jordbruksmark, varav större delen utgörs av klass 7-10 där klass 10 är den jord som har högst produktions-förmåga.
Miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” anger att samtidigt som jordbruksmarkens värden för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas ska även den biologiska mångfalden och kulturmiljö-värdena bevaras och stärkas.
Det finns ca 700 lantbruksföretag i Eslövs kommun idag, vilket utgör ca en femtedel av kommunens näringsliv. Intresset för lokalt odlade livsmedel och småskalighet har ökat de senaste året och trenderna ser
ut att fortsätta åt det hållet. För Eslövs kommun innebär detta en ytterligare möjlighet att profilera sig inom livs-medelsindustrin, som redan idag är stor i kommunen.
Konsekvenser
När jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse uppstår negativa konsekvenser för jordbruket på flera sätt. Dels i form av den faktiska minskningen av areal men också genom att intilliggande marker blir svårare att bruka pga krav på skyddsavstånd till bebyggelse. Ytterligare en faktor är att åkrarna blir mindre och i många fall svårare att odla rationellt. Det senare beror dock till stor del på vilken gröda som odlas på marken. Den lokala påverkan är alltså delvis beroende av vilka grödor som påverkas.
Vid en utbyggnad av Eslövs kommun i enlighet med planförslaget kommer negativa konsekvenser för jord-bruket att uppstå, främst i samband med utbyggnad av några av orterna som gränsar direkt till högvärdig jord-bruksmark där även mindre utbyggnader kommer att innebära negativa konsekvenser. I Marieholm, Stehag, Örtofta/Väggarp, Gårdstånga/Getinge samt Flyinge föreslår planen ny bebyggelse i form av utvidgning av orterna på jordbruksmark. I Löberöd, Stockamöllan, Billinge, Harlösa, Kungshult och Hurva sker främst kompletteringar inom redan detaljplanelagd mark och som förtätning varför inga nämnvärda konsekvenser bedöms uppstå. Detta gäller även för utbyggnaden i Eslövs stad som bedöms få små konsekvenser. Före-slagen utbyggnad här sker främst på redan ianspråkta-gen mark. Några utbyggnadsområden utanför befintlig bebyggelsegräns föreslås dock. Men planen betonar att
Orter med utbyggnadsområden på jordbruksmark
Påverkan av bebyggelse på lands-bygden
dessa områden är aktuella först efter förtätning och om-vandling av centrala delar gjorts.
En stor del av föreslagen bebyggelse koncentreras till Eslövs stad och sker i form av förtätning och omvand-ling av befintliga områden i centrala lägen och med god tillgång till kollektivtrafik. Även övriga större utbygg nader i kommunen sker delvis i anslutning till befintliga starka kollektivtrafiklägen och med syfte att stärka dessa. Även Flyinge föreslås växa på jordbruks-mark, trots att tillgången till kollektivtrafik inte är lika god här.
Sammantaget upptar utpekade bebyggelseområden på jordbruksmark i tätorternas kantzoner ca 112 ha åker-areal, vilket innebär att knappt 0,5% av kommunens totala åkerareal föreslås bebyggas under översikts-planens planperiod.
I första hand prioriteras i planen förtätning i be fintliga strukturer och kollektivtrafiknära lägen. I handra hand tas obebyggda detaljplaner eller nya utbyggnads-områden i anspråk, även här med hänsyn till närhet till kollektivtrafik. Utbyggnadsområden föreslås även bebyggas inifrån och ut, vilket minskar risken för fragmentering av jordbruksmarken. Utanför tätorterna föreslås utbyggnaden vara begränsad och jordbruks-markens värden prioriteras, vilket gör att odlings-landskapet inte splittras av större nya utbyggnader.
Bebyggelse på landsbygden kan, beroende på syftet, ock-så innebära positiva effekter på jordbruket som näring eller andra näringar med koppling till jord bruket. Vid bygglov på landsbygden kan det därför vara viktigt att syftet med åtgärden tydligt framgår.
Motiven till att jordbruksmark tas i anspråk är att flera orter behöver kompletteras med bebyggelse för att ge ökat underlag till service och för att åstadkomma en ökad variation av boendeformer, vilket är viktigt för att möjliggöra kvarboende i orterna och bidrar till en mer blandad befolkningssammansättning. Utbyggnad i Gårdstånga anses viktig med hänsyn till de regionala kopplingar.
Översiktsplanen anger att värdet av exploatering ska viktas mot jordbruksmarkens värden vid efterföljande planering. De areella näringarna ska prioriteras och vid en exploatering ska hänsyn tas till och inte försvåra ett rationellt brukande av marken.
Jordbrukslandskapets biotoper, dess betydelse för ekosystemtjänster (exempelvis produktion av mat och energi, återföring av näringsämnen, insekters pollinering, utjämning av vattenflöden etc) rekrea-tionsvärden i jordbrukslandskapet och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i jordbrukslandskapet är andra viktiga aspekter av jordbruksmarken kopplade till dess användning. Översiktsplanen anger att ett program för landsbygdens värden upprättas, där dessa frågor
kommer att behandlas. Det kan innebära att negativ påverkan motverkas.
Förslag till åtgärder
» Areal jordbruksmark som tas i anspråk ska redovisas i samband med detaljplaneläggning, de betydande värden som motiverar utbyggnaden ska redovisas samt en yteffektiv utbyggnad prioriteras.
» Kumulativa aspekter
» När jordbruksmark tas i anspråk ska ökad fragmen-tering undvikas.
» Program för landsbygdens värden upprättas.
121