En väl utbyggd digital infrastruktur skapar förut sättning för hållbar tillväxt och konkurrenskraft såväl i byar som på landsbygd. Tillgång till bredband med hög över-föringshastighet bidrar till kommunens attraktivitet för
boende, näringsliv och kulturliv och är därmed viktig för kommunens utveckling.
Det är också ett steg mot Region Skånes mål att det ska vara möjligt att bo och verka i hela Skåne. Ett väl utbyggt bredbandsnät är inte minst viktigt för att kun-na bedriva skolor, omsorg och avancerad sjukvård i hemmet vilket är en förutsättning för att fler äldre ska ges möjlighet att bo kvar hemma.
Det nationella målet för området är att 90 procent, och det regionala att 95 procent, av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Bredbandspolicyn för Eslöv kommun antogs av kommunfullmäktige i november 2013. Enligt denna ska Eslövs kommun underlätta för marknaden att åstadkomma att minst 95 procent av kommunens hushåll och företag har möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit per sekund år 2020.
Eslövs kommun ska verka för att utbyggnad sker i såväl i byar som på landsbygd. I samband med expansion och nybyggnation ska områden och fastigheter förberedas för såväl mobil som fast digital infrastruktur.
Nuläge av digital infrastruktur i Eslövs kommun
NÄRINGSLIV
UTVECKLINGSSTRATEGI
• Beakta näringslivets behov i fysisk planering
• Utveckla samarbetet mellan näringsliv och fysisk planering
• Eftersträva flexibel användning av fastigheter utifrån verksamhetens karaktär
• Fortsätt verka för ökad tillgänglighet och utnyttja närheten till Skånes regionala tillväxtmotorer (Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad/Hässleholm)
• Stärk kommunens identitet och profil genom att lyfta fram och skapa förutsättningar för starka näringsgrenar i Eslövs kommun
• Utveckla samverkan med universitet, högskolor och andra utbildningsaktörer i regionen
• Skapa och utveckla förutsättningar för ett diversifierat näringsliv
• Arbeta för nya företagsetableringar genom attraktiva boendemiljöer och god service, bra livskvalitet och en aktiv näringslivspolitik
• Jordbruksmarkens värden ska vägas mot de värden som skapas av att nyttja marken för annat ändamål
• Möjliggöra framväxt av nya destinationer för besökare och främja utveckling av befintliga företag och nyetableringar inom besöksnäringen i Eslövs kommun eller inom de geografiska avgränsningarna för MittSkåne Turism
• Profilering av verksamhetsområden underlättar företagsetableringar
PLANFÖRSLAG & UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR
Näringslivets utveckling är en avgörande drivkraft för en hållbar samhällsutveckling och tillväxt i Es-lövs kommun. Genom att bidra till skatteintänker, syssel sättning men också innovation och integration har näringslivet en mångsidig och avgörande roll för kommunens utveckling. Ett bra företagsklimat, som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag, skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kommun.
De största privata näringsgrenarna i Eslövs kommun utgörs av tillverkningsindustri och handel. Tillverk-ningsindustrin svarar för cirka 20 procent av den totala sysselsättningen.
En av de absolut viktigaste faktorerna för utveckling av välfärden är att befolkningen är i arbete. Sysselsätt-ningsgraden i Eslövs kommun uppgick till närmare 78 procent år 2014. I jämförelse med Skåne som helhet är det sex procentenheter högre och en procentenhet högre än i riket.
Näringslivets strukturomvandling påverkar även Eslövs kommun. Sedan millennieskiftet har antalet anställda inom industrin minskat med närmare 30 procent i kommunen. Samtidigt finns det tecken som pekar på en positiv utveckling av näringsgrenen i Eslöv i form av antalet anställda har ökat under de senaste fyra åren. Detta kan eventuellt förklaras av en så kallad
åter-industrialisering.
Några av Eslövs största privata arbetsgivare, till exempel Orkla Foods och Nordic Sugar, är verksam-ma inom livsmedelssektorn. Branschens betydelse för Eslövs kommun stärks ytterligare av det stora antal lant brukare och företag med försäljning och service av entreprenad- och lantbruksmaskiner. Det samtida intresset för en hälsosam och aktiv livsstil kombinerat med efterfrågan på närproducerade livsmedel kan i framtiden bidra till en fortsatt stark utveckling av livs-medelssektorn i Eslövs kommun. Det är viktigt att värna om jordbruksmarken i Eslövs kommun, såväl utifrån ett globalt som lokalt försörjningsperspektiv men även för att stärka livsmedelsnäringen i kommunen.
På liknande sätt går det att koppla ökningen av antalet syselsatta inom tjänstesektorn till näringslivets struktur-omvandling. Under de senaste 15 åren går det att se en markant tillväxt inom såväl tjänstesektorn som bygg-branschen. Andelen sysselsatta inom byggbranschen är högre i Eslövs kommun än i såväl Skåne som i Sverige som helhet.
Besöksnäringen har blivit en av Sveriges nya bas-näringar. Inom de kommande åren förväntas såväl an-talet besökare och sysselsatta som företag att öka mar-kant inom näringen. Hittills har inte besöks näringen varit en prioriterad näringsgren i Eslövs kommun
emel-57 lertid finns det en stor potential. Detta handlar dels
om möjligheten att upptäcka olika besöksupplevelser i Eslövs kommun men också nyetablering samt utveck-ling av befintliga företag inom näringen. En allt stör-re del av vår disponibla inkomst läggs på upplevelser.
Tillsammans med andra tender kopplat till mat, hälsa och livsstil finns det tydliga tendenser på att besöks-näringen har en stark framtidspotential i kommunen.
Detta förstärks ytterligare genom närheten till storstads-regionerna och tillgången en god infrastruktur.
Eslövs kommun, likt många andra svenska kommu-ner, står inför en utmaning gällande centrumhandeln i relation till såväl externhandel och internethandel som förändrade konsumentbeteenden. Under 2015 omsatte handeln i Eslövs kommun mer än 1,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 15 procent sedan 2010 och cirka 3 procentenheter högre än i Skåne och riket.
Ett diversifierat näringsliv tillsammans med tydligt profilerade näringsgrenar stärker konkurrenskraften och minskar den kommunala sårbarheten. I skärning-arna mellan branscherna skapas det förutsättningar för innovation och kunskapsöverförning samtidigt som näringsgrenarna kompletterar varandra. Mixen av små och stora företag skapar likaledes en motståndskraf-tig näringslivsstruktur i en föränderlig omvärld. Den fysiska planeringen bör därför ta hänsyn till näringslivs-strukturens behov och utvecklingspotential genom att exempelvis möjliggöra för små företag att växa med när-het till kollektivtrafik och service i centrala Eslöv. Det är även viktigt att den fysiska planeringen tar hänsyn till personal- och verksamhetsintensiva företag som är lokaliserade inom de mer centrala delarna av Eslöv.
I framtida planering bör emellertid nya och ytkrävande verksamheter etableras i stadens och byarnas utkanter med närhet till kollektivtrafik för att stärka hållbart resande men också öka attraktivitetet för verksamheten.
Eslövs kommuns geografiska läge och goda kommu-nikationer innebär en god tillgång till flertal stora arbetsmarknadsregioner, vilket kommer att stärkas ytterligare genom den nya Marieholmsbanan. Med god tillgång till tåg- och vägnät nås exempelvis ESS och MAX IV inom 15 minuter, Köpenhamns flygplats Kastrup inom 45 minuter och fler än hälften av alla fö-retag i Skandinavien inom 3 timmar. Det strategiska lä-get möjliggör en hög in- och utpendling. Sedan 2000 har inpendlingen till Eslövs kommun ökat med närmare 25 procent samtidigt som utpendlingen har ökat med 50 procent. Totalt pendlade 4500 personer till kommunen 2014 jämfört med cirka 8400 som pendlade ut.
Etableringarna av ESS och MAX IV kommer att få stor betydelse för hela regionen och det är viktigt att Eslövs kommun drar fördelar av färdigställandet tillsammans med andra aktörer för att stärka kommunens roll i regionen.
En välutbildad befolkning är en viktig faktor för att hålla ner arbetslösheten och öka konkurrenskraften.
Tillgången till kvalificerad arbetskraft är också en avgörande faktor i samband med företagsetableringar och lokaliseringsbeslut.
Generellt har Eslövs kommuns befolkning mellan 20-64 år en lägre utbildningsnivå. Andelen med minst tre årig eftergymnasial utbildning uppgick till 17,4 procent jämfört med Skånes 23 procent och rikets 22 procent.
Näringslivsdagarna år 2013, Eslövs kommun. Näringslivsdagarna år 2016, dansuppvisning av Attitude 69.
RISKER
PLANFÖRSLAG & UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR
UTVECKLINGSSTRATEGI
• Prioritera förbättrad ljudmiljö i staden och byarna, främst för boende nära järnvägen men även med syfte att möjliggöra byggnation närmare järnväg.
• Värna de tysta områdena i norra delen av kommunen
• Verka för god vattenkvalitet i samtliga vattendrag, med särskilt fokus på övergödningsproblematik
• Undvik att bygga i båtnadsområden för sjöar och vattendrag
• Områden som är förorenade och ligger inom områden med risk för översvämning bör uppmärk-sammas särskilt och åtgärder bör föreslås och prioriteras
• Verka för mer planerad, egeninitierad tillsyn av förorenade områden. Uppmuntra och verka för fler MIFO-inventeringar för att fler riskklassningar kan genomföras
• Minska störningarna av buller och vibrationer - granska särskilt vid förtätning
• Omlokalisera miljöfarliga verksamheter från attraktiva boendelägen/handelsområden