Under rubriken Betydande miljöpåverkan lyfts de aspekter fram som kan ge särskilt stor miljöpåverkan, betydande miljöpåverkan enligt MB.
För att koppla planens konsekvenser till dess över-gripande målbilder har de frågor som är särskilt viktiga för respektive målbild listats:
Regional stjärna
» Identitet - småstadens kvaliteter och läget i regionen
» Attraktivitet för näringsliv - arbetsmarknad
» Attraktivitet för boende - bostadsmarknad
» Regionala resmönster, transportbehov och handels-mönster genom förstärkta kopplingar till omgivande kommuner och roll som delregionalt centrum
» Påverkan på jämställdhet, integration, barn-perspektiv och folkhälsa genom förstärkta regionala kopplingar
Läget är hållbart
» Hållbara transporter och bebyggelsestrukturer
» Orter utan god kollektivtrafik
» Tillgänglighet, trygghet och säkerhet för alla i trans-portsystemet
» Effektivt utnyttjande av mark
» Ianspråktagande av jordbruksmark
» Landsbygdsutveckling
» Risk för översvämning
» Påverkan på vatten- och luftkvalitet
» Buller
» Ökad tillgänglighet till naturområden - folkhälsa, naturvärden
» Ekosystemtjänster
» Riksintressen
» Strandskydd - tillgänglighet och biologisk mångfald
» Landskapsbild och stadsbild, kulturmiljö
» Olika kommundelars och orters karaktär
» Folkhälsa och cykling
» Jämställdhet, integration, barnperspektiv, folkhälsa Lätt att leva livet
» Identitet, igenkänning, tillhörighet i den nära miljön
» Tillgång till service, kollektivtrafik, grönområden, fritidsaktiviteter i olika delar av kommunen
» Hälsa och säkerhet, ex fler boende i kollektiv-trafiknära lägen, ökad förtätning, funktionsbland-ning - möjligheter, störfunktionsbland-ningar, risker
» Möjligheter till fysisk aktivitet, folkhälsa
» Barns möjligheter till rörelse och självständighet
» Integration och jämställdhet
» Förutsättningar för varierade boendeformer för olika livssituationer
» Tillgängliga, trygga, säkra offentliga miljöer för alla
» Delaktighet
113
ALTERNATIVA
UTVECKLINGSSTRATEGIER
Översiktsplanens utvecklingsstrategi jämförs med ett noll-alternativ samt tre andra alternativ som bedömts som rimliga och intressanta som jämförelse i arbetet med planförslaget. På så sätt kan planens konse kvenser på en översiktlig nivå jämföras med vad som skulle hända om en annan strategi för kommunens framtida utveckling valdes. Under planarbetets gång har alterna-tivdiskussionen även varit ett stöd i strävan efter att nå fram till ett hållbart och väl avvägt planförslag.
Befolkningstillväxt
Eslövs kommun har vuxit med knappt 1% de senaste åren. Enligt Länsstyrelsens prognos (Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommu-ner, 2015) förväntas kommunen växa i ungefär samma takt. Eslövs kommuns prognos visar på detsamma, dock med en justering fram till 2020 då det förväntas ske en befolkningstillväxt på cirka 1,5% per år. Detta innebär att det behöver byggas cirka 3100 bostäder fram till 2035. Skulle befolkningsökningen fortsätta med 1,5%
per år skulle det behövas cirka 4000 bostäder.
NOLLALTERNATIV
Nollalternativet innebär att utvecklingen sker med utgångspunkt i gällande ÖP 2001 med framskrivning av tendenser hittills samt större omvärldsförändringar.
Det har skett en urbanisering i Eslöv de senaste åren, vilket bedöms fortsätta. 80 % av befolkningsutveckling-en har skett i Eslöv och restbefolkningsutveckling-en i orterna och på lands-bygden. Framförallt är det de orter med god kollektiv-trafik och attraktiva pendlingsmöjligheter till Malmö/
Lund men även Löberöd och Flyinge som har vuxit mycket proportionellt sett. Detta mönster har funnits sedan mitten av 1970-talet och det finns inte anledning att tro att det kommer att minska. I ÖP 2001 pekas många områden ut som möjliga för bebyggelse, vilket delvis gör det svårt att förutsäga var utbyggnad kommer att ske.
Eslöv i Regionen
Eslövs dubbla roll i regionen kommer att kvarstå.
Det är en egen kommun med relativt stark huvudort och många småorter men också en kranskommun till storstadsregionen. Efterfrågan på bostäder i Eslöv bedöms öka pga av bl a öppnandet av ESS och MAX IV, åtminstone i huvudorten och de södra delarna av kommunen.
Hållbart resande
I kommunens gällande översiktsplaner pekas många områden för utbyggnad ut. Detta i kombination med en delvis föråldrad detaljplanereserv gör att ny bebyggelse kan tillkomma på många platser med stöd av översikts-planen och det är svårt att styra bebyggelseutvecklingen till önskvärda platser. Den bebyggelseutveckling som skett sedan 1970-talet bedöms i nollalternativet fortsätta vilket bör ge måttligt positiva konsekvenser ur hållbart resandesynpunkt. Dock sker i nollalternativet även en utveckling av Flyinge och Löberöd där befolkningen är mer beroende av bil.
Livsmiljö/barnperspektiv
Avsaknad av strategiska prioriteringar kring framtida utbyggnader försvårar utveckling av service i olika delar av kommunen. Orternas identitet och särskilda kvaliteter stärks inte på ett medvetet sätt.
Natur- och kulturvärden
Strategier för utveckling av naturvärden i form av exempelvis sammankopplande stråk, prioritering-ar, behov av nya grönområden saknas i gällande ÖP.
Kulturvärden i landskapet beskrivs, men strategier för utveckling samt vilka värden som bör tas fasta på vid ut-veckling av orterna och vid utbyggnad på lands bygden saknas.
Jordbruksmark
En stor del av Eslövs stads utveckling har skett som förtätning snarare än som expansion av staden ut på jordbruksmarken. För övriga orter där utvecklingen inte i så hög utsträckning sker som förtätning finns risk att jordbruksmark tas i anspråk. Ny bebyggelse kan tillkomma på många ställen i kommunen med stöd i gällande ÖP och risk finns att högkvalitativ jordbruk-smark tas i anspråk för utvidgning av orterna. På lands-bygden utanför orterna har befolkningen de senaste tio åren ökat och en tydlig strategi för bebyggelse på lands-bygden saknas. Om denna utveckling fortsätter finns risk för ökad fragmentering av jordbruksmarken.
Översvämning
Viss utbyggnad tillåts i översvämningskänsliga områden och risk för översvämning finns.
Vattenkvalitet
Nya utbyggnadsområden planeras i närheten av vat-tendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten och ej uppnår god ekologisk status. Risk för försämrad vattenkvalitet finns.
115