Ambitionen att involvera fler i besluten i relation till individen

Hitintills har vi bl.a. konstaterat att landstingets ambitioner med grön- och vitboksmetoden ser ut att samspela med en förändring av samhällets struktur gentemot en decentralisering av makt och en utveckling av att styrningen av offentliga organisationer mer och mer sker genom nätverk. För att gå vidare i analysen är det intressant att titta på individen i denna struktur.

Anthony Giddens resonerar kring hur de demokratiska processerna i världens etablerade demokratier tappat kraft, bl.a. genom en ökad misstro mot politiker och ett sjunkande valdeltagande. Fler och fler, främst i den yngre generationen, säger att de är ointresserade av den parlamentariska politiken. Giddens menar att förklaringen kan ligga i att stora delar av världens befolkning nu till skillnad mot förr - inte lever ett färdigutstakat och fastslaget liv som är grundlagt av ödet. Känslan av att det är jag själv som bestämmer över hur mitt liv ska vara har helt enkelt blivit starkare. Auktoritär styrning blir därför osynkroniserad med individernas nya sätt att leva och olämplig för att hävda sig inom den globala elektroniska

34

ekonomin. I en värld som baseras på aktiv kommunikation tappar styrning ”top down” alt.

stuprörsstyrning sin slagkraft enligt Giddens. Han exemplifierar med Sovjetunionens ekonomiska förhållanden som inte kunde hantera behovet av decentralisering och flexibilitet.³⁹ Grönböcker och vitböcker är däremot ett steg bort ifrån stuprörsstyrning och landstingets syfte med dessa verkar rikta sig mot en decentralisering av makten och en mer horisontell styrning. Frågan i det här fallet är däremot om användandet av grön- och vitböcker som från landstingpolitiskt håll verkar vara en del i strävan mot ett mer aktivt folkstyre, är en produkt av att folket i Norrbotten mer eller mindre kräver att få vara mer delaktiga i de landstingspolitiska besluten? Eller handlar det om en vilja från landstingets politiker och tjänstemän att någon överhuvudtaget ska intressera sig och bry sig om vad de sysslar med – bortsett från de politiskt heta potatisarna när det handlar om avveckling och nedläggning av sjukhus? Att grön- och vitböcker blir en form av reklamutskick för att marknadsföra och öka intresset för landstingets verksamhet snarare än en metod för att tillmötesgå en folkets vilja att engagera sig i landstingets frågor.

Manuel Castells menar att den moderna nationen som en produkt av staten har förlorat i betydelse. Statens kontroll av rum och tid frångås mer och mer genom ett tilltagande av globala flöden av kapital, varor, tjänster, teknologi och information. Tidigare har staten i större utsträckning kunnat påverka traditionen och konstruktionen av en nationell identitet, men detta utmanas nu av skiftande identiteter som definieras på ett mer självständigt sätt vilket även skulle kunna påverka identitetsskapandet hos medborgarna i Norrbotten. När sedan staten försöker hävda sin makt globalt och ingår i övernationella institutioner undergräver de sitt självbestämmande ytterligare. Castells menar att staten då försöker återskapa sin legitimitet genom att decentralisera administrativ makt till regional och lokal nivå.⁴⁰ Landstingets vilja att decentralisera makten inom och utanför organisationen kan ses som ytterligare ett led i detta. Det som sker är att medborgarna kommer närmare makten men allt längre ifrån den traditionella nationalstaten. Problemet sammanfattas och formuleras av Castells utifrån Giddens teorier på följande sätt:

39 Giddens, 1999, s. 90

40 Castells, 1997, s. 253

35

... den växande utmaningen mot statens suveränitet världen runt tycks emanera från den moderna nationalstatens oförmåga att navigera okarterade, stormiga vatten mellan de globala nätverkens makt och de unika identiteternas utmaningar.⁴¹

Staten befinner sig alltså i en form av legitimitetskris och decentraliserar vissa av sina befogenheter för att återvinna legitimitet. Enligt Castells så uppstår detta utifrån två samhälleliga trender. Den ena handlar om att regionala och lokala minoriteter lättast hittar ett uttryck på lokal och regional nivå och den andra trenden handlar om att nationella regeringar fokuserar på större och mer globala frågor och låter lägre instanser sköta relationen till samhället och de mer vardagsnära frågorna.⁴² Utifrån detta går det att ställa frågan ifall grön- och vitboksmetoden handlar om ett sätt att återvinna legitimitet i en tid när förtroendet för landstingspolitiken är låg?

Beck menar att det är p.g.a. politikens framgångar och inte dess misslyckanden som statens makt har minskat och att politiken har decentraliserats. Han menar att framgångarna för kampen om politiska rättigheter har gjort att företrädet som funnits hos de som befunnit sig inom det politiska systemet har ifrågasatts. Det samtida kravet om att samla allt mer makt och beslutsfattande i toppen av samhället har därför setts som allt mer absurt. Detta förändrade synsätt har under andra halvan av 1900-talet inte bara förändrat politiken i förhållande till teknisk och ekonomisk utveckling, utan förändringen handlar även om politikens inre förhållanden som i sin tur krävt en omdefiniering av de politiska begreppen.

Centralisering av beslutanderätten inom det politiska systemet var enligt Beck en bärande tanke inom det borgerliga industrisamhället där det fanns en idé att det var möjligt att driva igenom medborgarnas demokratiska rättigheter och samtidigt ha en hierarkisk maktstruktur i samhället. Han använder begreppet monarkisk demokrati där demokratin begränsades till valet av politiska representanter som sedan utvecklade mer eller mindre diktatoriska egenskaper under den tid som de hade folkets mandat. Symptomatiskt var även att de

41 Castells, 1997, s. 253

42 Castells, 1997, s. 281

36

instanser, intresse- och aktionsgrupper som berördes av beslutet underkastade sig den beslutande makten och förkastade sina möjligheter att påverka. Under den reflexiva moderniseringen så börjar detta perspektiv undermineras. Betraktandet av de politiska beslutsprocesserna kompliceras och det blir tydligt att det inte enbart finns en lösning på samhällsproblem som är uttänkta av en person och som måste drivas igenom trots medborgarnas motstånd – utan lösningarna kan vara många och kräver ofta diskussion.

Möjligheten till diskussion är även en bärande tanke i användandet av grönböcker och vitböcker inom landstinget. Beslutsfattande och genomförande av beslut måste börja ses som delar i ett kollektivt handlande och enligt Beck kan detta i bästa fall även leda till ett kollektivt lärande och ett kollektivt skapande.⁴³

Beck menar alltså att förändringen av det politiska landskapet gentemot en ökad decentralisering är kopplad till den reflexiva moderniseringen. Vad menas då med detta begrepp? Enligt Beck sker idag samhällsförändringar som gör att vi rör oss bort från industrisamhällets sociala former. Efter andra världskriget i och med utvecklingen av välfärdssamhället så har det skett en ökad individualisering då människor fått ekonomisk möjlighet att i större utsträckning klara sig på egen hand. Människor har fått det bättre men ojämlikheten mellan människor har bestått. Detta har påverkat tolkningen av den sociala ojämlikheten där klassbegreppet har förlorat relevans och människors individuella handlingar har ökat i betydelse för förståelsen av sociala skillnader. Beck skriver att problem som ligger inom systemet, t.ex. arbetslöshet ses som personliga misslyckanden vilket gör att de får minskad politisk betydelse och viljan till politiskt engagemang för att förändra den rådande situationen minskar. Samtidigt som den upplevda betydelsen av sociala klasser minskat så har även betydelsen av familjen påverkats, familjen består mer av olika individer med självständiga liv som sluter ett funktionellt förbund där utbyte av känslor är centralt men där möjligheten för att upplösa förbundet har blivit enklare. Detta gör att individen såväl inom som utom familjen själv måste trygga sin existens genom framförallt arbete. Beroendet av arbetsmarknaden har lett till en ökad institutionalisering och standardisering av möjliga levnadssätt. Individualiseringen blir på detta sätt en motsägelsefull process med en ökad individuell frihet men samtidigt ett starkare beroende till samhällets institutioner.

Förväntningarna på ett s.k. eget liv skapat av en själv stöter därför kontinuerligt på ett samhälleligt och politiskt motstånd som gör att det hela tiden sker ett sökande för att

43 Beck 1986, s. 316 – 318

37

åstadkomma detta eget valda liv. Sammanfattningsvis säger Beck att det sker ett sökande efter en social identitet i en individualiserad värld som har förlorat sina traditioner.⁴⁴ Sökandet kan i mångt och mycket kopplas till en vilja att förverkliga sig själv utifrån inkomst, karriär och status. Enligt Beck har denna vilja vuxit sig starkare jämfört med de mål människor hade med sina liv under 1950- och 60-talet. Detta innehållsrika liv som eftersträvas har gjort att människan har hamnar i ett allt större tvivel och ifrågasättande över om man duger och räcker till.⁴⁵ Detta tvivel och denna otrygghet kommer enligt Beck förr eller senare att ställa nya krav på samhällets institutioner.⁴⁶ Detta är en del av förklaringen till den reflexiva moderniseringen – där reflexivitet bl.a. handlar om individens starka strävan att skapa nya identiteter utifrån en jämförelse med de omkringliggande samhälleliga kraven, och detta i sin tur påverkar samhället i stort och individernas strävan blir en del i samhällets moderniseringsprocess. Att landstinget vill verka för ett ökat folkstyre skulle utifrån detta kunna ses som påverkat av individernas strävan efter en eftersträvansvärd identitet och dessa identiteter ställer i sin tur nya krav på landstinget, ett av dessa krav skulle kunna vara att få vara mer delaktiga i landstingets beslutandeprocess. Att individen har blivit mer beroende av samhällets institutioner är även något som kan styrka denna tes, att detta kan tänkas ha påverkat individens medvetenhet om att det är via samhällets institutioner som ett samhälleligt inflytande är möjligt. Utifrån Beck skulle alltså landstingets vilja att verka för ett mer aktivt folkstyre genom bl.a. grönböcker och vitböcker kunna ses som en del av denna utveckling. Att vår tids decentralisering av makt står i relation till den självreflexiva individualismen och att traditionell styrning med tydliga maktstrukturer inte är förenligt med individernas syn på sig själva, att enbart vara en bricka i ett spel utan möjlighet att påverka sin omgivning är något som blir svårare och svårare för individen att acceptera utifrån den identitet som eftersträvas. De eftersträvansvärda identiteterna är sällan förenliga med någon som inte kan vara med och bestämma och påverka det som berör en.

Det går att göra en intressant och i viss mån motsägelsefull slutsats angående ambitionen att verka för ett mer aktivt folkstyre. Genom Beck är det möjligt att göra tolkningen att viljan till mer horisontella organisationer går att koppla till den mer självreflexiva individen i det

38

jämförelse med de omkringliggande samhälleliga kraven, det är möjligt att traditionell styrning med tydliga maktstrukturer inte blir förenligt med individernas syn på sig själva.

Frågan som jag ställde tidigare kvarstår dock, om det i detta fall istället handlar om en vilja från landstingets politiker och tjänstemän att någon överhuvudtaget ska intressera sig och bry sig om vad de sysslar med? Detta skulle i så fall kunna knytas an till Giddens och Castells resonemang om statens strävan att återskapa legitimitet, att i ett läge där tilltron till den offentliga makten och framförallt tilltron och intresset för landstingspolitiken i Norrbotten är lågt⁴⁷ – försöker landstinget då skapa legitimitet för sin verksamhet genom att decentralisera makt till medborgarna? Eller som vid frågan om innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården – försöker landstinget skapa legitimitet genom att decentralisera makten till berörda aktörer och organisationer? Eller kan det handla om den styrka som Hertting & Vedung såväl som landstingsledningen lyfter fram med decentralisering av makt genom bildandet av nätverk– att det kan vara ett uppriktigt försök att ta tillvara på den befintliga kunskapen för att fatta ett så bra beslut som möjligt?