4.1. Uppsatsens slutsatser
Vilka slutsatser går det då att dra utifrån det som framkommit i denna uppsats? Angående innehållet och utformningen av grön- och vitboken så pekar jag på att det finns en otydlighet kring vad det aktuella problemet handlar om samt hur metoden med grön- och vitböcker ska bidra till problemets lösning. Genom att besvara dessa frågor hade detta i sin tur underlättat frågan om vilka de tänkta läsarna av grönbokens innehåll är. Sedan framkommer det även en syn från de som arbetat med grön- och vitboksprocessen att den borde ha innehållit mer uppsökande verksamhet. Att åsikterna från de verksamma inom hälso- och sjukvården i Norrbotten hade kunnat utgöra en del av grönbokens innehåll så att även detta perspektiv legat till grund inför seminariediskussionerna. Vidare konstateras att det finns ambitioner att
52 Giddens 2003, s. 77 – 78
41
skapa nätverk i och med grön- och vitboksprocessen. Varav problematiseringen kring riskerna med styrning genom nätverk och decentralisering av makt. Framförallt handlar det om att ansvarsfrågan blir otydlig men även risken med att den politiska makten kan förflyttas till icke parlamentariskt valda intresseorganisationer. Angående ansvarsfrågan som handlar om medborgarnas möjlighet att utkräva ansvar för en politik som de anser vara misslyckad, så kan detta försvåras om det politiska beslutsfattandet blir svårt att överskåda och allt mer flytande med en mängd inblandade intressenter. Om ett sådant fattat politiskt beslut kritiseras av medborgarna finns det också en möjlighet för politikerna att undkomma ansvar genom att exempelvis säga: men det var ju ni som bestämde att vi skulle göra så här! Trots att ett verkligt inflytande från medborgarna inte har förekommit. Grön- och vitboksprocessen analyserades även utifrån att det kan vara ett sätt att skapa legitimitet för landstinget i en tid när förtroendet för dess politiska verksamhet är låg. Det sker en koppling mellan ambitionen att införliva fler i besluten och den reflexiva moderniseringen där det kan tänkas handla om en förändring av individens sätt att se på sig själv som i sin tur tvingar fram förändringar av samhällets institutioner. En av dessa förändringar skulle skulle kunna vara att folket i Norrbotten vill ha större möjlighet att kunna påverka de politiska besluten i landstingsfullmäktige. Uppsatsen pekar också på att det svala intresset för att delta vid de aktuella seminarierna förmodligen inte har att göra med en ovilja att engagera sig utan snarare en ovilja att engagera sig i denna specifika fråga.
4.2. Spel för gallerierna?
I en utav de genomförda intervjuerna framkommer åsikten att i en process av detta slag så är det viktigt att det finns en verklig vilja att ta reda på vad folk tycker i frågan eftersom det annars är lätt att en grön- och vitboksprocess blir ett spel för gallerierna.Ytterligare en aspekt i det hela är synen på att medborgare framförallt kan införlivas i frågor som är komplexa och således inte är sådana som det enkelt går att svara ja eller nej på. I komplicerade samhällspolitiska frågor som exempelvis jämställdhet, integration, alkoholvanor etc. men även som i detta fall tillvaratagandet av innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården är det ofta svårt att i efterhand mäta effekterna av interventionen på sådana (i varierande grad) stora och komplexa problem. Att i efterhand mäta i fall det var interventionen eller om det är något annat som gett effekt för exempelvis konsumtionen av
42
alkohol hos medborgarna eller i detta fall frekvensen av innovationer inom hälso- och sjukvården är helt enkelt svåra procedurer. I vissa fall kommer det alltså finnas en medvetenhet att de åtgärder som är möjliga att sätta in för att komma till rätta med ett samhällsproblem har små möjligheter att påverka och förbättra det givna problemområdet samtidigt som att det finns en medvetenhet om att interventionen i alla fall inte kan försämra det rådande läget. På sätt och vis verkar poltiken i dessa fall i en form av trygghetszon där risken att göra fel är låg men där möjligheten att åstadkomma förändring också är låg.
Interventionen med att skapa ett innovationssystem inom landstingets organisation kan i det stora hela ses som ett relativt ofarligt ingrepp i landstingets organisation. I bästa fall bidrar det till att innovationerna ökar och i sämsta fall så uteblir effekten av åtgärden. Genom att ta på mig mina kritiska glasögon vill jag komma fram till att – om medborgarna endast införlivas i sådana frågor där den tänkta interventionens möjligheter att påverka och ge effekt är små och begränsade på ett stort och komplext problem, är inte detta bevis på en feghet och rädsla att införliva medborgaren i frågor där deras medverkan kan få reell betydelse?
Avslutningsvis vill jag poängtera något som även framkommer i uppsatsen, att ambitionen att försöka införliva fler i processen som föregår ett beslut i landstingsfullmäktige är svår att se som annat än en hälsosam inriktning. Däremot finns det vissa problem och fallgropar med sådana processer och det är dessa jag har velat framställa och lägga fokus på i denna uppsats.
Min förhoppning är att uppsatsen kan bidra till en förbättrad användning av grön- och vitboksmetoden för landstinget i Norrbotten.
43
Referenser Artiklar
Aarsæther Nils , Nyseth Torill & Bjørnå Hilde, 2011, Two networks, one city: Democracy and governance networks in urban transformation, European Urban and Regional Studies 2011 18: 306, publicerad online 8 Juni 2011, DOI: 10.1177/0969776411403988.
Litteratur
Abrahamsson, Bengt & Aarum Andersen, Jon, 2005, Organisation – att beskriva och förstå organisationer, Liber AB, Malmö.
Beck, Ulrich, 1986, Risksamhället – På väg mot en annan modernitet, Daidalos Göteborg.
Bernitz & Kjellgren, 2010, Europarättens grunder, Fjärde upplagan, Nordtedts Juridik AB.
Blomgren, Magnus & Bergman, Torbjörn, 2005, EU och Sverige – ett sammanlänkat statsskick, Liber AB, Malmö.
Blomberg, Elizabeth & Stubb, Alexander, 2004, Hur fungerar EU?, Liber AB, Malmö.
Castells, Manuel, Informationsåldern – ekonomi, samhälle och kultur, band II, Identitetens makt, Daidalos Göteborg.
Giddens, Anthony, 1999, Runaway world – How globalization is reshaping our lives, Routledge, New York.
Giddens, Anthony, 2003, En skenande värld – Hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv, SNS Förlag, Stockholm.
44
Hertting, Nils & Vedung, Evert, 2009, Den utvärderingstäta politiken – styrning och utvärdering i svensk storstadspolitik, Studentlitteratur AB, Lund
Mills, C Wright, 1997, Den sociologiska visionen, Arkiv Förlag, Malmö.
Roos, Katarina, 2012, Demokrati och förtroende i Norra Sverige, Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet, Umeå.
Projektdirektiv, feb. 2012, Regionala enheten, Norrbottens läns landsting, Utvärdering av grön- och vitbok som metod.
Putnam, Robert D, 2000, Den ensamme bowlaren – Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse, SNS Förlag, Stockholm.
Regionala enheten, Norrbottens läns landsting, 2012, Det här gjorde vi 2011 – Uppföljning av regionala enhetens uppdrag enligt verksamhetsplan 2010, Luleå Grafiska, Luleå.
Tallberg, Jonas, 2010, EU:s politiska system, Studentlitteratur AB, Lund.
Vedung, Evert, 2009, Utvärdering i politik och förvaltning, 3:e upplagan, Studentlitteratur, Lund.
Vitbok om innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården – Norrbottens läns
landsting.
45
Vård av idéer – Grönbok om innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso och sjukvården – Norrbottens läns landsting.
Internet Internet 1
http://ec.europa.eu/sverige/eu_facts/faq/index_sv.htm 2012-02- 21