Resultatet av den statistiska undersökningen ger att sannolikheten är hög att antalet apotek per kommun har en låg till ingen effekt på antalet expedierade läkemedel i den kommunen.
Över huvud taget är skillnaden i antal apotek, antal expedieringar och relationen dem emellan stor sett till Sveriges alla kommuner.
Att sambandet mellan apotek och expedieringar för kommuner över lag är väldigt låg kan förutom det ickekausala sambandet i sig bero på andra variabler. Att receptbelagda läkemedel blev 18 procent billigare (enligt Bergman et al.) kan tänkas öka expedieringarna av läkemedel samtidigt som den påvisade lönsamheten i att driva apotek ökar. Detta kan göra att både antalet expedieringar av läkemedel ökar samtidigt som antalet apotek ökar, dock gör de detta som resultat av prisminskningen och inte som direkt effekt av antalet apotek. Detta gör att korrelationen kan vara betydande utan att förklaringsgraden är särskilt hög. En annan variabel som på samma sätt kan ha ökat tillgängligheten på läkemedel är apotekens öppettider. Dessa blev dokumenterat längre efter omregleringen. Längre öppettider kan tänkas öka
tillgängligheten på läkemedel samtidigt som ett apoteks förlängda öppettider kan innebära en konkurrensfördel gentemot andra apotek i närområdet, därmed kan de andra apoteken
konkurreras ut ur marknaden. Denna effekt kan alltså tolkas så att en ökad tillgänglighet kan
28
leda till färre apotek i en kommun. Ifall marknaden å andra sidan är efterfrågekraftig nog är det möjligt att ett flertal apotek kan tävla i öppettider och därmed utöka tillgängligheten och hålla antalet apotek konstant. I dessa fall kan alltså sambandseffekten av apotek på
expedieringar överskattas då kopplingen mellan varje apotek och expedieringarna i den kommunen blir starkare. Givet det negativa sambandsresultatet är det osannolikt att en effekt överskattats, ifall så har skett har det varit för lite för att ha en märkbar påverkan på resultatet.
En annan tänkbar effekt är att ökningen i antalet apotek gjort att varje individuellt apotek blivit mindre. Som resultat av detta kan antalet apotek i en kommun öka samtidigt som mängden expedieringar, service och farmaceutisk utövning hålls konstant. Detta kan leda till att effekten av fler apotek blir mindre än den var då endast ett apotek drev all verksamhet på en ort. Storleken på det enskilda apoteket kan också tänkas påverka lagerhållningen.
Begränsad lagerkapacitet kan göra att en del av den farmaceutiska marknaden går förlorad och i stället flyttar till andra apotek eller kommuner. Detta kan tänkas förstärkas av
generikareformen som gör att apotek ibland behöver byta ut sitt lager. Då kravet på vilka läkemedel som hålls i apoteket kan förändras varje månad blir det olönsamt för apoteken att hålla ett stort lager. Detta tänks minska lagerhållningen och det också försvåra för individer att kunna hämta ut de läkemedel de fått förskrivna. Alltså kan här antalet apotek i en kommun leda till att den kommunen har en sämre lagerhållning samtidigt som lagerhållningen av läkemedel ytterligare försämras av generikareformen.
Ytterligare en variabel som kan tänkas påverka resultatet av undersökningen är
tillgängligheten på icke receptbelagda läkemedel. Eftersom icke receptbelagda läkemedel kunnat säljas utanför apotek är sannolikheten att tillgängligheten på dessa ökat i högre grad än den isolerade effekten av tillgänglighetsförändringar som kommer från apoteken. Detta kan tänkas leda till att dessa läkemedel blir så lättillgängliga att en individ gärna köper dessa utan ett recept, i samband med till exempel mathandel. Detta kan ske i de fall då besväret att införskaffa ett recept och därefter gå till ett apotek är mindre än den (ofta ekonomiska) nytta det ger att få ett läkemedelsrecept. Detta gällde dock inte ibuprofen som verkar ha en svag, men säkerställd, negativ relation till antalet apotek i en kommun vilket till viss del säger emot hypotesen. Insulin och ketoprofen hade en starkare negativ relation till antalet apotek per
29
invånare per kommun, här var dock relationen mindre säker. Relationen mellan apotek och expedieringar var väldigt låg för dessa läkemedel. Således kan apoteken inte tänkas ha någon större kausal effekt på dessa variabler. Detta var förutsägbart i frågan om insulin vars
konsumtion inte bör påverkas nämnvärt av någon variabel på grund av dess oelastiska efterfrågan. Att expedieringar av ketoprofen däremot hade en starkare negativ relation till antalet apotek i en kommun var något mer oväntat då det är ett sådant läkemedel som kan tänkas ha en högre efterfrågeelasticitet och därav bero positivt av antalet apotek att gå till i respektive kommun. Att denna relation var negativ kan, på grund av förskrivningskravet, inte variera av samma anledning som ibuprofen. I stället kan den bero på andra variabler utanför analysen som förändringar i förskrivningsrekommendationer eller allmänna
konsumtionsmönster (ifall dessa inte fångas av fixed effects-modellen). Vad som påverkar konsumtionen av enskilda läkemedel skulle behöva studeras vidare och djupare för varje läkemedel.
Det är möjligt att antalet apotek i en kommun har en negativ effekt på antalet expedierade läkemedel i den kommunen. Däremot gör omregleringen av apoteksmarknaden som lagpaket att effekten av just antalet apotek inte går att särskilja från andra resultat av omregleringen.
Utöver det så finns det flera faktorer som sannolikt hämmar påverkanseffekten av antalet apotek, så som en sämre lagerhållning. Det som är säkert är att effekten av antalet apotek på expedieringar är olika i glesbefolkade kommuner jämfört med tätbefolkade kommuner. De mest glesbefolkade kommunerna har en positiv effekt av en ökning i antal apotek på antalet expedieringar medan de tätbefolkade kommunerna hade det motsatta förhållandet. Detta kan bero på att tätbefolkade kommuner redan hade en hög tillgänglighet till läkemedel innan apoteksantalet ökade (exempelvis genom centralt placerade apotek och generösare
öppettider). På så vis kan de negativa effekter som omregleringspaketet haft drabbat dessa kommuner utan att de gynnats av omregleringens positiva effekter på samma sätt som glesbefolkade kommuner.
30