Historisk bakgrund

1970 utfärdades lagen 1970:205 som monopoliserade apoteksmarknaden genom

Apoteksbolaget AB. Apoteksbolaget AB ägdes då till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av farmaceutdrivna Apotekarsocieteten. Under andra halvan av 90-talet beslutades att staten skulle äga samtliga aktier i bolaget och att bolaget skulle byta namn till Apoteket AB. Resultatet av detta var ett statligt apoteksmonopol som ägde rätt att driva apotek och därmed hade ensamrätt att sälja läkemedel. 2008 föreslog den borgerliga regeringen att konkurrensutsätta apoteksmarknaden, detta med en rad olika reformer. Reformerna tillät etablering av nya privatägda apotek, sålde statliga apotek till privata aktörer samt införde pristak och regleringar kring handel med generikaläkemedel. (Prop. 2008/09:145)

I reformen ingick också ett införande av pristak i samband med regleringen av

generikaläkemedel. Generikaläkemedel är sådana utan patent med samma funktion och aktiva substanser som patentläkemedel, dessa presenteras ofta till ett lägre pris än de motsvarande patentläkemedlen. Försäljandet av fler generikaläkemedel på marknaden ledde till att vinstmarginalen skiftades från läkemedelsproducenterna till apoteken. Detta kom som ett resultat av att apoteken kunde införskaffa generikaläkemedel till ett lägre inköpspris (ca 34 procent lägre än för patentläkemedel) och sälja dessa till ett pris lägre än det för

patentläkemedel men fortfarande väsentligt högre än inköpspriset. (Bergman et al., 2016, s202)

6

Figur 1: Antalet apotek i Sverige

Källa: SVAP, 2020, s23

Efter omregleringen av apoteksmarknaden har antalet apotek (öppenvårdsapotek med tillstånd att sälja receptbelagda läkemedel) i Sverige ökat till 1416 (maj 2020) från 918 (oktober 2009). Detta kan till stor del antas vara på grund av den ökade lönsamheten i apoteksdrift. Ökningen var som störst under 2010 och 2011 medan antalet apotek ökat långsammare sedan dess. (TLV, 2020, s6) Detta följer att proposition trätt i kraft första juli 2009, därmed hann rimligtvis färre apotek öppna under 2009 än de helår som följde. Figur ett visar den kraftiga ökningen 2009–2011. Denna kan förklaras av att en uppdämd och

undertryckt efterfrågan på apotek plötsligt fick tillfälle att kompenseras för av en friare marknad. Den långsammare ökningen efter 2011 kan bero på att utbuds- och

konsumtionsmarknaden vant sig vid villkoren på den nya marknaden och därmed mattat av utvecklingen.

Den geografiska möjligheten att besöka apotek beror inte bara på antal apotek i en kommun, utan även apotekens placering i förhållande till andra apotek. 60 procent av de nyöppnade apoteken under den här perioden öppnades inom 500 meter från närmaste befintliga apotek och endast 20 apotek (3.1%) öppnades över fyra kilometer från ett redan befintligt apotek.

Denna asymmetri i var nya apotek etablerades bör ha medfört att för de flesta invånare bör inte avståndet till ett apotek förändrats nämnvärt. (TLV, 2020, s24) Under perioden

2009-900 1000 1100 1200 1300 1400 1500

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

7

2020 stängdes 167 apotek. 104 av dessa låg inom 500 meter från närmsta befintliga apotek och 22 som stängdes låg längre än fyra kilometer från redan befintliga apotek. (TLV, 2020, s25) Alltså har den största omsättningen av apotek varit i nära anslutning till andra apotek.

Antalet apotek i orter utan andra apotek har alltså minskat med endast två stycken sett till perioden 2009-2020.

Förutom geografisk närhet påverkar apotekets öppettider tillgängligheten på apoteksvaror.

Sveriges Apoteksförening (2020, s23) har funnit att apotekens öppettider ökat efter omregleringen. 2009 hade ett apotek öppet 45 timmar i genomsnitt i veckan, år 2019 var motsvarande siffra 56 timmar. Detta ger en 24-procentig ökning under den tidsperioden. En ytterligare aspekt av öppenvårdsapotekens utveckling är den farmaceutiska hjälp som de enligt lag är skyldig att ge. (Läkemedelsverket, 2022, s10) Sådan effektiv betjäning och assistens kan i sig och tillsammans med förändrade öppettider påverka konsumenters upplevda tillgänglighet på läkemedel.

Figur 2: Antalet apotek i Sverige & antalet apotek per 1000 kommuninvånare

Källa: SCB & Läkemedelsverket, Observera att data saknas för år 2012 och 2013

0,138

Antal apotek Antal apotek per 1000 kommuninvånare

8

Figur två visar utvecklingen av antalet apotek i Sverige samt antalet apotek per 1000 kommuninvånare i Sverige. Värdena för antal apotek i förhållande till kommuninvånare representerar den genomsnittliga kommunen. Då antalet apotek per kommun delas med antalet invånare i respektive kommun syns att ökningen i antal är något brantare mellan 2011 och 2014 än för det totala antalet apotek. Detta innebär att den första etableringen skedde i kommuner med få apotek per invånare. Med andra ord har dessa etableringar ökat antalet apotek per 1000 invånare till en grad. Alltså har ökningen under denna period skett i kommuner där ett apoteks etablering kan positivt påverka antalet apotek per invånare nämnvärt. Detta kan tänkas företrädesvis vara i glesbygdskommuner där antalet apotek per invånare är lägre från början.

Från figur två kan också noteras hur den allra största skillnaden i antal apotek per invånare skedde mellan år 2011 och 2014. Eftersom denna uppsats har för avsikt att mäta effekten av förändringen i antal apotek per invånare är det denna tidsperiod som kommer att granskas.

Seendes till antalet apotek per kommun år 2011–2014 har 22 kommuner haft en minskning av antalet apotek (med -1.24 apotek i genomsnitt), 180 kommuner har haft ett oförändrat antal apotek och 89 kommuner har haft en ökning i antalet apotek per kommun (med ca 1.54 apotek i genomsnitt). Då antalet apotek normaliseras med befolkningsmängd sker en

standardisering av datamaterialet. Detta görs för att visa på och jämföra en förändring som är representativ för större delar av landet.

Omregleringen av apoteksmarknaden öppnade även för andra än apotek att sälja vissa läkemedel som inte omfattas av recept. (Prop 2008/09:145, s85) Sådana läkemedel kan ofta finnas i mataffärer, servicebutiker och så vidare. Denna del av omregleringen har ökat tillgängligheten på ett urval av läkemedel genom en ökning i antal försäljningsställen så väl som ytterligare öppettider. Mängden receptbelagda läkemedel som expedieras är i sin natur skild från de receptfria läkemedel som kan säljas i dagligvaruhandel. Detta kan innebära att receptbelagda läkemedel som också kan säljas receptfritt (till exempel antihistaminer och mildare smärtstillande läkemedel) kan öka i tillgänglighet utanför apoteken. Möjligheten att köpa läkemedel utanför apotek öppnar för att en person kan köpa ett läkemedel i exempelvis dagligvaruhandeln i stället för att skaffa sig ett recept på samma läkemedel och hämta ut

9

dessa på apotek. Alltså kan denna del av reformen leda till en ökad tillgänglighet på läkemedel samtidigt som mängden expedierade läkemedel hos apotek minskar.

Receptbelagda läkemedel omfattar långt fler läkemedelskategorier än de som återfinns i dagligvaruhandeln. Med antagandet att läkare som förskriver läkemedel gör ett gott jobb och alltid förskriver de läkemedel som skall användas bör antalet förskrivna läkemedel i stort följa folkhälsan. Folkhälsan i sin tur kan inte väntas förändras stort inom spannet av fyra år givet att de grundläggande hälsoförutsättningarna i ett land inte ändras (så som vid en plötslig, smittsam och farlig virussjukdom). Med antagandet att antalet förskrivna läkemedel är någorlunda konstant i förhållande till befolkningsstorlek beror de variationer som sker i antalet expedierade läkemedel på konsumenten.

En ökning i antalet apotek bör leda till att fler personer får det geografiskt närmre till sina närmsta apotek. Ytterligare kan en ökad konkurrens i ett upptagningsområde leda till att närliggande apotek tävlar om kunder genom till exempel längre öppettider och snabbare betjäning, variabler som också bör kunna öka tillgängligheten på läkemedel.

Figur 3: Antal expedieringar & antal expedieringar per 1000 invånare

Källa: Socialstyrelsen

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antal expedieringar per 1000 invånare i Sverige

Antal expedieringar i Sverige

Antal expedieringar Antal expedieringar per 1000 invånare

10

Antalet expedieringar av receptbelagda läkemedel har även den förändrats över tid. Som framgår av figur tre har de absoluta talen sett till hela Sverige ökat sedan 2009 (undantaget 2012 som hade knappt 500 000 färre expedieringar än 2011). Sett till antal expedierade läkemedel per 1000 invånare minskar antalet expedierade läkemedel år 2013 och 2014 för att sedan växa fram till år 2021. Antalet expedieringar av receptbelagde läkemedel ser alltså en ökning under tidsperioden, liksom antalet apotek. Däremot är utvecklingen, till skillnad från apotekens utveckling, inte lika brant i åren direkt efter omregleringen av apoteksmarknaden.

Ökningen i antalet expedieringar per 1000 invånare kommer i stället något senare.

Figur 4: Expedieringar per 1000 invånare för de tio kommuner med störst positiv skillnad i expedieringar per 1000 invånare år 2011–2014

Källa: Socialstyrelsen

6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal expedieringar per 1000 invånare

Dorotea Storuman Vallentuna Arvidsjaur

Sunne Överkalix Tyresö Surahammar

Smedjebacken Klippan

11

Figur 5: Expedieringar per 1000 invånare för de tio kommuner med minst skillnad i expedieringar per 1000 invånare år 2011–2014

Källa: Socialstyrelsen

Som syns av figurerna fyra och fem ovan hade ingen kommun en negativ utveckling i antal expedieringar av läkemedel per invånare under den valda perioden (2011–2014). Däremot var skillnaden i ökningen stor mellan kommuner. Medan flertalet kommuner hade en mindre anmärkningsvärd utveckling i expedieringar per invånare så återfinns exempel som Dorotea som ökat antalet expedieringar med mer än 2000 expedieringar per 1000 invånare (över 15 procent). Att det finns en skillnad i utvecklingen av antal expedieringar per invånare mellan kommuner är bra då det visar på att det finns en mätbar skillnad i variablerna för både den beroende och den oberoende variabeln. Det eventuella sambandet mellan variablerna kan alltså mätas i kommuner där antalet apotek eller expedieringar per invånare både ökat och minskat.

6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal expedieringar per 1000 invånare

Sollentuna Bollnäs Eslöv Landskrona

Hofors Perstorp Askersund Botkyrka

Båstad Örebro

12

Skillnaden mellan kommuner kan också mätas, via deras grad av befolkningstäthet. Tabellen ovan visar de kommuner som har lägst respektive högst befolkningstäthet. Som syns är skillnaden i befolkningstäthet stor, detta kan tänkas påverka hur de olika kommunerna är organiserade rent geografiskt och demografiskt. Mer tätbefolkade kommuner kan till exempel tänkas har centrum med apotek och tillgänglig lokaltrafik medan det i glesbefolkade

kommuner kan tänkas vara svårare att ta sig till ett närliggande apotek.