Analys av fallstudiernas frågeställningar,

Nedan ges en kortfattad analys av vad fallstudierna arbetat med, hur detta har gått till samt vad man kommit fram till. Underlaget är hämtat från respek- tive fallstudierapport. Det har här inte varit möjligt att utförligt redogöra för fallstudierna, utan vi ber att få hänvisa till respektive fallstudies egen slutrapport samt till rapporten Planera med miljömål! En idé- katalog för en närmare beskrivning.

3.4.1 Burlöv, livsmiljöprojektet

Nyckelfrågor

I Burlövs fallstudie har man haft fokus på hur man kan uppnå en god livsmiljö för burlövsborna genom att försöka minska miljöpåverkan från trafiken. Människornas behov och hälsa sätts i centrum för planeringsarbetet. Studien har syftat till att finna ar- betsmetoder för att bättre klarlägga effekterna av planerade förändringar i markanvändningen i rela- tion till ett övergripande mål om en god livsmiljö.

De stora trafiklederna och järnvägsstråken som går genom Burlöv skapar bl.a. icke önskvärda barriär- effekter för växter, djur och människor. Den an- strängda miljösituationen innebär att en planerings-

strategi eftersträvas där alla typer av åtgärder som negativt påverkar livsmiljön ska kompenseras ge- nom s.k. balansering. Utgångspunkten vid bedöm- ning av projekt är en nollvision, dvs. att livsmiljön som helhet inom kommunen inte ska försämras. Det innebär att åtgärder som påverkar livsmiljön nega- tivt ska kunna kompenseras genom insatser som förbättrar livsmiljön inom andra delar av kommu- nen.

Arbetsgång

Aktuella miljöfrågor har identifierats i en s.k. förut- sättningsanalys som bl.a. tar upp bristen på allemans- rättslig mark, bostadsnära grönområden och tätorts- nära rekreationsområden.

Fallstudiens tyngdpunkt har varit PICABUE-meto- den, som innebär att indikatorer för ekologisk håll- barhet tas fram i en strukturerad process genom rundabordssamtal med medborgare i kommunen. Förkortningen PICABUE kommer från den engel- ska beskrivningen av metodens olika steg: Princip- les, Issues, Construct, Augment, Boundarys, Uncert- ainty, Evaluation. Burlöv har också haft ett nära samarbete med Lantbruksuniversitetet i Alnarp.

Figur 7. Olika typer av pro- cesser i fallstudierna. Formell process stark integration med ÖP-arbetet Informell process svagare koppling till ÖP-arbetet

Expertdialog Politiker- och medborgardialog Typ av process Aktörer Trollhättan RTK Storuman Sthlm-NSP Burlöv Sthlm-SMB Helsingborg Falun-Borlänge

Genom detta samarbete har framtidsbilderna ”Väg- vinnaren” och ”Stigfinnaren” som inspirerats av Naturvårdsverkets Sverige 2021 prövats på kom- munens situation i både ett 50- och ett 150-års- perspektiv. Kort kan sägas att ”Vägvinnaren” och ”Stigfinnaren” utgör två scenarier som båda kan leda till hållbar utveckling. I ”Vägvinnaren” dominerar större punktvisa infrastruktursatsningar kombinerat med storskaliga och tekniskt avancerade miljö- lösningar för mer koncentrerat boende. ”Stigfinna- ren” bygger mer på småskaliga lösningar i glesbygd, lokal produktion av bl.a. livsmedel och ökad använd- ning av internet m.m. för att överbrygga avstånd.

Utifrån en mer omfattande lista på indikatorer för livsmiljön har PICABUE-gruppen valt ut några stycken. Dessa indikatorer valdes för att de kan beskriva utvecklingsriktningar i kommunen och för att jämföra miljömål och förändring över tiden i nu- läget (1999), översiktsplanen (2010) och visionen (2050). Indikatorerna som valdes är: buller och luft- kvaliteten före och efter infrastrukturens utbyggnad, grönytors tillgänglighet och fördelning, fridfullhetsom- råden, fritt växande natur, närheten till grönområden och stadens attraktivitet.

GIS har använts för att ta fram ett bättre beslutsun- derlag vad gäller fragmentering och tillgänglighet i tätortsmiljö. Som ett komplement till de dator- baserade GIS-applikationerna har omgivningsbilder skapats genom att dels PICABUE gruppen och dels skolklasser på lämpligt utformat kartunderlag skissat in upplevda trafikrörelser och speciella områden, t.ex. grönområden, som är viktiga ur miljösynpunkt (”Mentala kartor”, se även rapporten Siffror, lä- gen och upplevelser).

I en delstudie har burlövsbornas ekologiska fotav- tryck beräknats och resultatet visar att fotavtrycket blir mycket stort om all den trafik som passerar ge-

Processer

I Burlöv har ett aktivt medborgardeltagande varit centralt i genomförandet av fallstudien. PICABUE- metoden med rundabordssamtal i sju steg har varit en förebild. I vart och ett av de genomförda sju mötena i Burlöv har mellan 10 och 15 engagerade medborgare deltagit. Genom att flera av deltagarna har sin bakgrund i Agenda 21-arbete så har de re- presenterat en hög kompetens inom olika delar av miljöområdet. Vilket innebär att många frågor be- handlats på ett expertmässigt sätt. Flertalet av del- tagarna har således inte varit alldeles ”vanliga” medborgare.

Ett annat viktigt inslag i processen är det tidigare nämnda samarbetet med kursen Uthållig utveck- ling och fysisk planering vid Alnarps Lantbruks- universitet. Ett speciellt kännemärke för Burlövs arbetsprocess är också den fortlöpande avstämning och diskussion som förs med referenskommunerna Solna, Sundbyberg, Tårnby och Raisdorf, som har liknande förutsättningar som Burlöv.

Resultat och slutsatser

De utvalda indikatorerna användes bl.a. för att jäm- föra nuläget med översiktsplanens scenario för 2010 samt PICABUE-gruppens vision för 2050. Burlöv anger i sin slutrapport Planera med miljömål! Fall- studie Burlöv, livsmiljöprojektet att en viktig slut- sats från fallstudiearbetet är att mindre kommuner, som t.ex. Burlöv med sin omfattande infrastruktur, inte ensam kan påverka utvecklingen mot ett håll- bart samhälle. Det är då viktigt att det samarbete som intensifierats med olika sektorsmyndigheter kan fortgå och utvecklas än mer. Burlöv anger att SAMS- projektet skapat optimism såväl som positiva visio- ner för framtiden. Man upplever att barriärer brutits ner mellan olika kompetenser. Kommunen ser det också som positivt att andra aktörer, som kommu- ner, länsstyrelsen, sektorsmyndigheter m.fl. förstått

Fallstudiearbetet och diskussionerna med referens- kommunerna har lett till tankar på fortsatt samar- bete för att bl.a. utveckla livsmiljöindikatorer som är tillämpbara i mindre och medelstora kommuner som ligger i storstadens omedelbara närhet och där mil- jön starkt påverkas av stora infrastruktursatsningar. Burlövs kommun har i samarbete med Lomma, Hel- singborg och Sundbybergs kommuner i Sverige samt i Tårnby i Danmark, Monte Porzio di Cotone i Ita- lien och Raisdorf i Tyskland lämnat in en projekt- ansökan till EU:s femte ramprogram. Projekt- ansökan gäller en utveckling av sambanden mellan miljö och hälsa och syftar till att utveckla miljö- och planindikatorers användning i ett regionalt utvecklingsperspektiv. I fokus är landskapet som hälsofaktor.

3.4.2 Helsingborg, tillgänglighet till miljö-

anpassade transportsystem

Nyckelfrågor

Syftet med fallstudien var att undersöka hur man genom planering kan bidra till att öka andelen resor med cykel- och kollektivtrafik genom att skapa för- utsättningar för bättre tillgänglighet och att ta fram indikatorer som beskriver denna process. Indikato- rerna skulle också fungera i en miljö baserad på GIT (geografisk informationsteknik).

Även om tillgänglighet betyder mycket för transport- valet kommer andra omvärldsfaktorer att ha störst inflytande. Dessa är t.ex. politik, ekonomi, opinio- ner, traditioner, kultur och attityder. Det kan dess- utom vara stor skillnad mellan människors föresat- ser och praktiska handlande. Bekvämligheten och tillgängligheten har ofta stor betydelse för hur man agerar i praktiken. Därför kan det ändå vara så att en förutseende planering som ger god tillgänglighet är en mycket viktig faktor för andelen cykel- och kollektivtrafikresor när någon eller några av omvärldsfaktorerna ändras.

Grundläggande för arbetet är också att se hur ett ökat miljöanpassat resande kan bidra till att miljö- kvalitetsmålen nås. I denna fallstudie handlar det främst om målen god bebyggd miljö, frisk luft, ingen övergödning och enbart naturlig försurning.

Arbetsgång

Fallstudien utgår från Helsingborgs gällande över- siktsplan (ÖP-97) och från arbetet med ett miljö- anpassat transportsystem. Av resursskäl valdes ett område med c:a 10% av befolkningen i stadens nord- östra del för en delstudie i form av en prototyp för framtida arbete med GIT. I fallstudien har tre planeringslägen analyserats: nuläget och två framtids- bilder. Framtidsbilderna är placerade 20-30 år framåt och är baserade på ÖP-97. De skiljer sig främst åt genom att en av dem – ÖP-Aktiv – innehåller en satsning och prioritering av cykel- och kollektivtra- fik. ÖP-Noll innebär däremot en konventionell ut- byggnad enligt hittillsvarande praxis. Förutom cy- kel- och kollektivtrafik studeras bytespunkterna som en egen betydelsefull del av trafiksystemet.

För bytespunkterna har Helsingborg lyft fram lokali- sering och utformning som utgångspunkt för att före- slå lämpliga indikatorer. När det gäller lokalisering har man särskilt studerat tillgängligheten till och från bytes- punkten – d.v.s. det geografiska lägets betydelse – och när det gäller utformning är det särskilt till- gängligheten inom bytespunkten som beaktats – t.ex. avstånd mellan parkeringsplatser och perronger och mellan olika hållplatser inom bytespunkten.

För cykeltrafiken är genhet, orienterbarhet, barriä- rer och sammanhängande nät bland de viktigaste överordnade faktorerna för ökat cyklande. Indikato- rer har tagits fram utifrån dessa faktorer.

En viktig påverkansfaktor för kollektivtrafiken är fysisk tillgänglighet. De indikatorer som Helsingborg fokuserat på inom kollektivtrafikstudien behandlar

tillgänglighet, resuppoffring och trängseleffekter. Med tillgänglighet avses bl.a. gångavstånd till när- maste hållplats, turtäthet och bytesmöjligheter.

Helsingborg har också gjort en förenklad miljö- konsekvensbedömning av nuläget och de olika framtidsbilderna.

Processer

I Helsingborg har processen framförallt bedrivits som en informell expertdialog mellan planarkitekt, trafik- planerare och kart- och mätingenjörer vid Stadsbygg- nadskontoret. Kontakter har knutits inom och utom förvaltningen främst i syfte att få en överblick över och sammanställa det data/underlagsmaterial som är av betydelse för GIS-tillämpningen. Regelbundna diskussioner har också förts med de båda verkens experter och huvudkonsulten.

Resultat och slutsatser

I fallstudien definierades totalt 14 indikatorer som kan fungera för att mäta och jämföra omfattning och kvalitet för cykel- och kollektivtrafik. Indikatore- rna behandlar de tre områdena bytespunkter, cykel- trafik och kollektivtrafik. I slutrapporten Planera med miljömål! Fallstudie Helsingborg, tillgäng- lighet till miljöanpassade transportsystem påpe- kas att planindikatorerna måste anpassas efter den detaljeringsnivå som gäller för aktuell plan. På ni- vån för fallstudien, som i princip motsvarar ett planeringsområde för en fördjupning av översikts- plan, anser Helsingborg att indikatorerna varit klart användbara. Man gör också vissa spekulationer vad gäller indikatorernas användbarhet på den kommun- omfattande nivån. Helsingborg anser att den egna kompetensen på GIS-området behöver byggas ut om indikatorer ska kunna användas på denna övergri- pande nivå. Tester med några av indikatorerna som utförts av temastudie GIS för hela Helsingborgs tät- ort och på fallstudieområdet, visar att dessa indika-

rapporten påpekas att den kommunomfattande över- siktsplanen omfattar många fler sakområden än cy- kel- och kollektivtrafik. För alla dessa sakområden behövs också indikatorer. Därför kan det behövas metoder för att sammanfatta de 14 indikatorer som tagits fram i denna fallstudie till exempelvis tre, en för respektive område bytespunkter, cykeltrafik och kollektivtrafik. Risken är annars att konsekvens- beskrivningen i översiktsplanen blir överbelastad med indikatorer och därigenom svår att överblicka, inte minst för allmänheten. Konsekvensbedömning i pla- nering måste också bygga på annan kunskap än så- dan som kan uttryckas med indikatorer.

3.4.3 Trollhättan, ekologiska fotavtryck och

miljömålet ”god bebyggd miljö” på lokal nivå

Nyckelfrågor

Fallstudien i Trollhättan består av två delar med olika inriktning. I den första delen har ett planerings- underlag, som behandlar resurshushållningsfrågor, tagits fram. Det behandlar i första hand bioenergi- och livsmedelsproduktion och analyserar de mark- behov som finns för att försörja staden på ett miljömässigt hållbart sätt.

Den andra delen har syftat till att utveckla en bra arbetsmetod för att ta fram och lokalt förankra miljö- mål med utgångspunkt i den egna kommunens för- utsättningar. Som pilotprojekt inom SAMS valdes arbete med det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Arbetsgång

Den inledande delen i fallstudien grundar sig på ett examensarbete utfört på Kungliga Tekniska Hög- skolan i Stockholm ”Ekologiska fotavtryck – metod- ansats och tillämpning i samhällsplaneringen” med energi- och livsmedelsförsörjningen i Trollhättans kommun som exempel. Begreppet Ekologiska fot- avtryck (Ecological footprint) är framtaget av ett

antal forskare vid University of British Columbia, i huvudsak Mathis Wackernagel och William Rees. Metodiken kan förenklat sägas vare ett sätt att be- räkna hur stora markarealer som behövs för upp- rätthållande av den nuvarande konsumtionen och för omhändertagande av restprodukter. I Trollhättan har man använt ett förenklat beräkningssätt och redovi- sat markbehovet för nuvarande nivå av livsmedels- konsumtion resp för energikonsumtion. Runda- bordssamtal med berörda parter från energi-, miljö och planeringssidan både inom och utanför kommu- nens förvaltning ledde fram till en ny inriktning på studien.

Denna del som handlade om en lokal precisering av det nationella miljökvalitetsmålet om en god bebyggd miljö genomfördes som rundabordssamtal med re- presentanter från såväl kommunens olika förvalt- ningar som näringslivsorganisationer och ideella för- eningar. Inledningsvis hölls två rundabordssamtal i en större grupp, som mellan mötestillfällena fick en ”hemuppgift. Diskussionerna rörde definiering av övergripande mål för kommunen med avseende på ”god bebyggd miljö”. För att ytterligare konkreti- sera arbetet ordnades rundabordssamtal i mindre grupper (5-8 deltagare), som diskuterade förslag till lokalt anpassade målformuleringar för ”God bebyggd miljö” och utkast till indikatorer utifrån en indelning av målet i sju huvudgrupper;

1. Markanvändning 2. Trafik och transporter 3. Kulturhistoria och estetik 4. Grön- och vattenområden 5. Boende- och fritidsmiljö 6. Vardagslivet i staden 7. Stadens kretslopp

Processer

I Trollhättan har den krets av intressenter som med- verkar i fallstudien vidgats under arbetets gång. Det första rundabordssamtalet i mars 1999 ledde också

till den nya inriktningen av fallstudien. Arbetssättet med rundabordssamtal i större och mindre grupper har beskrivits ovan.

Resultat och slutsatser

Resultaten från arbetet presenteras i rapporten Pla- nera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö.

Beräkningar i studien visar att arealbehovet för en- ergiproduktion kan variera kraftigt beroende på vil- ket energislag man använder. En mer realistisk bild är att visa en mindre grad av självförsörjning och en mix av olika energislag. För att kunna bedöma var aktuella produktionsytor borde lokaliseras och hur stora de bör vara behöver man dock tillgång till mer detaljerad och lokalt framtagen statistik och ställa upp specificerade krav, tillämpliga i GIS, för vad som kan anses som ”lämpliga ytor”. Detta bedöms som omöjligt idag, utan en stor extra arbetsinsats.

För Trollhättans del gäller att tillgången på biobränsle i form av hyggesrester och annat restmaterial från skogsbruket är så god i regionen att behovet av att finna ytor som är lämpliga för biobränsleproduktion bedöms vara ytterst begränsat inom överskådlig framtid. Vad gäller livsmedelsproduktion, kan kom- munen inte påverka denna genom fysisk planering. Livsmedelsproduktionen styrs istället av efterfrågan, typ av mark och traditioner. Efterfrågan kan i viss mån påverkas av att kommunen prioriterar lokalt producerade livsmedel vid upphandling och genom information till allmänheten. Frågorna kan tas upp i ett eventuellt åtgärdsprogram, som kopplas till den fysiska planeringen.

Ekologiska fotavtryck, här i modifierad form, anser man dock vara ett pedagogiskt och illustrativt sätt att åskådliggöra markbehovet för konsumtion och för att översiktligt bedöma möjligheterna till själv- försörjning, t ex genom odling av energigrödor inom

kommunens gränser. Det möjliggör också jämförel- ser mellan olika kommuner, regioner och nationer och förändringar i markbehov över tiden.

I den del av studien som behandlar målet om en god bebyggd miljö har det tagits fram ett förslag till miljö- målshierarki som ska tydliggöra strukturen och un- derlätta förståelsen och användningen av målen.

Resultatet av rundabordssamtalen för lokal tolkning av arbetet med miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” presenteras enligt en modell som förklarar vad målet innebär samt anger preciserade mål och för- slag till indikatorer.

Förslag till ett antal övergripande lokala mål, delmål och indikatorer presenteras utifrån de sju grupper som beskrivits ovan. Det fortsatta arbetet innebär bl.a. politisk diskussion om förslagen samt remiss- behandling. Rundabordssamtal har fungerat bra som arbetsform, varför detta arbetssätt kan komma att tillämpas även i fortsatt diskussion om miljömål i kom- munen.

3.4.4 Stockholm, miljöbedömningar i fysisk

planering

Nyckelfrågor

Syftet med fallstudien har varit att utarbeta hjälp- medel (indikatorer, bedömningsgrunder etc) som på ett bra sätt fångar upp relevanta och viktiga miljö- aspekter i planering på områdes- och detaljplane- nivå och relaterar dessa till övergripande målsätt- ningar. Syftet har också varit att utarbeta metoder för att genomföra tidiga miljökonsekvensbeskriv- ningar av planförslag. Arbetet har behandlat plane- ring på såväl områdes- som detaljplanenivå4_.

Arbetsgång

Studien har genomförts i tre parallella delar, som har behandlat;

a) Utveckling av användbara indikatorer i miljö- bedömningar i planering på områdesnivå b) Processer för strategiska miljöbedömningar c) Arbetsmetoder för en integrerad detaljplane-

eller MKB-process

Figur 8. De nationella och regionala miljömålen anpassa lokalt till övergripande mål. Dessa preciseras och förses med indikatorer och åtgärdsprogram.

Nationellt miljömål

Regionalt miljömål

Lokalt miljömål _Indikatorer

Preciserade lokala mål

Inom del a) har två delstudier utförts. Utifrån litte- raturstudier har ett antal intressanta planindikatorer sorterats ut. Urvalet av indikatorer har skett med utgångspunkt från olika typer av miljömål: de natio- nella miljökvalitetsmålen, Stockholms miljöprogram Miljö 2000 och den nya översiktsplanen. Urvalet har sedan diskuterats med avseende på användbarhe- ten i planeringssammanhang bl a mot bakgrund av några områden som varit föremål för områdesstudier.

Del b) bygger på en enskild studie, som inom SAMS har publicerats i rapporten Fysisk planering med strategisk miljöbedömning för hållbarhet. En teo- retisk diskussion och förslag till SMB-process med Stockholms stad som modell (Eggimann 1999). I studien görs en analys av möjligheterna att använda strategisk miljöbedömning i kommunal översiktspla- nering samt en tänkbar tillämpning med förslag till organisation och arbetsgång i planering på stadsdels- nivå i Stockholm.

Inom delstudie c) har en manual utarbetats som be- skriver hur miljökonsekvens-beskrivningsarbetet kopplas till planprocessen. De olika stegen i plane- ringsprocessen presenteras med förklaringar och motiveringar samt ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Som underlag och hjälp har en sk hjälpreda med bedömningsgrunder för olika sakområden av betydelse för hantering av miljöaspekter i stadens planering tagits fram.

Processer

I Stockholm-SMB har arbetet i fallstudie a) och b) bedrivits i form av expertdialoger inom Stadsbygg- nadskontorets strategiska avdelning i samarbete med Miljöförvaltningen, de båda verken, huvudkonsulten och enskilda studenter från Kungliga Tekniska Hög- skolan respektive Stockholms universitet. Eftersom arbetet med en ny översiktsplan i stort sett var av- slutat hade arbetet ingen formell koppling till något översiktsplanearbete. Däremot bör det finnas goda

möjligheter att senare kunna använda resultatet av arbetet som ett underlag i ett framtida översiktsplan- arbete.

Arbetet med manualen och hjälpredan är mer direkt kopplat till den politiska och formella nivån i kom- munen. Dessa båda produkter har utarbetats av stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen. Av- sikten är att sprida manualen och hjälpredan till fler intressenter som berörs av miljökonsekvensbeskriv- ningsarbetet.

För att få en bredare diskussion kring frågan om integrering av miljöfrågor i fysisk planering genom- fördes avslutningsvis ett seminarium med tjänste- män från stadsdelsförvaltningarna, stadsbyggnads- kontoret, miljöförvaltningen, grannkommuner, läns- styrelsen samt de båda verken. Temat var integre- ring av miljöfrågor och användning av indikatorer i planering på områdesnivån.

Resultat och slutsatser

Studiens olika delar har en skiftande karaktär vad gäller innehåll och genomförande. Del a) och b) har en utforskande och sökande inriktning med förslag till planindikatorer och SMB-process, som inte ännu har tillämpats i kommunens planeringsarbete. Detta gör det svårt att dra slutsatser om resultatets an- vändbarhet i praktiken. Del c) har en handfast in- riktning och har bred, politisk förankring. Handlägga- rna på stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och övriga förvaltningar har härmed fått ett effektivt och lättillgängligt verktyg att på ett smidigt och verknings- fullt sätt integrera miljöfrågorna under hela detaljpla- neprocessen. Uppföljningar inom ett par år får visa